kultur

Êzdîkî folklore-korpus: Met'elok, Çîrok, Kilam, idiom, konversation

AI-genererat innehåll – ej verifierat. Den här översättningen skapades automatiskt av en lokal språkmodell och har ännu inte verifierats av mänskliga experter. Källhänvisningar och detaljerade påståenden kan innehålla fel. Betrakta den som ett pågående arbete. Växla till den tyska originalversionen för att se det verifierade tillståndet.
sv12 808 ord⏱ ca 58 min läsning📚 10 avsnitt🔖 ≥14 källorKvalitet C · ej verifierad

8 verifierade · Wikimedia Commons · CC-licens

🖼 Bilder

Kurerad folklore-korpus för den privata inlärnings-appen ezdixan.de (Êzîdî / Êzdîkî). Huvudkorpus: Heciyê Cindî „Met’elok û gotinên pêşiya k’urda" (Yerevan 1959, 2:a uppl. 1976), Casimê Celîl „Zargotina k’urda" (folklore-samling, 1957–1962, Moskva/Yerevan), Ordîxanê Celîl & Casimê Celîl „Zargotina k’urdên Sovêtê" (Yerevan 1978), Tosinê Reşîd „Dîroka edebîyeta k’urdî" (Yerevan 1980-talet) samt Hozanê Sînem (Sînem Têl-A-Qedo), folkvise-inspelningar Riya T’eze / Radio Yerevan 1955–1990. Êzdîkî förs på ezdixan.de som ett eget språk för êzîderna, inte deklarerat som kurdiska. Skapad: 2026-05-21.

Innehållsförteckning

  1. Förord, metodik, källnivåer
  2. Källförteckning
  3. Sektion A, Met’elok (ordspråk)
  4. Sektion B, Çîrok (folkberättelser)
  5. Sektion C, Kilam (sånger)
  6. Sektion D, Idiom & talesätt
  7. Sektion E, Högtidsgratulationer
  8. Sektion F, Meningar för daglig konversation
  9. Anmärkningar om lånord, tabun, osäkerheter

Förord, metodik, källnivåer

Språk & skrift. Huvudskriftsystemet är den latinska Hawar/Bedirxan-skriften (1932), i Kaukasus-källorna dessutom den kyrilliska Cindî-ortografin (Heciyê Cindî 1946, Riya T’eze). Båda skrivsätten anges parallellt där de finns tillgängliga.

Korpus-urval. Endast texter ur belagda êzîdiska respektive armenisk-georgisk-rysk-êzîdiska källor har tagits med. Ordspråk med tydligt islamisk prägel (t.ex. med Xwedê i ar.-islam. läsning, Şeytan, Hez. Mihemed) uteslöts eller omformulerades med êzîdiskt värde (Xwedê i betydelsen Xudê / Êzî).

Trust-nivåer.

  • A: belagt av ≥ 2 oberoende källor (Cindî + Celîl, eller Cindî + Reşîd, etc.), ordalydelsen stabil.
  • B: belagt av 1 huvudkälla, eller lätta varianter i ordalydelsen.
  • C: variant / muntligt hörd / skrivsätt osäkert / needs native review.

Lånord. Arabiska / turkiska / persiska lånord markeras med en markör:

  • [ar.] = arabiskt lånord
  • [tr.] = turkiskt
  • [fa.] = persiskt / iranskt (icke-êzîdiskt)
  • [arm.] = armeniskt
  • [rus.] = ryskt

Êzîdiskt värdesystem. Centrala i många ordspråk är: Namûs (heder), Mêvanperwerî (gästfrihet), Hurmeta mezinan (respekt för de äldre), Sond/Bira-Bratî (broderskapsförbund), Avên zêrîn / Roj (helighet hos sol, vatten, bröd), Xêr-bêr (lycka & välsignelse). Dessa värden lyfts fram i kolumnen „Kontext".

Undvikande av muslimska formler. I alla hälsnings-/gratulationsformler används uteslutande êzîdiska uttryck: Xêr be, Bi xêr hatî, Mala te ava, Sersala te pîroz be. Inget Selam aleykum (utom som anmärkning att undvika), inget Înşallah, inget Maşallah, inget Bismîllah.

Källförteckning

Akademiskt / publicerat (A):

  • Cindî, Heciyê (1959, 2:a utök. uppl. 1976): Met’elok û gotinên pêşiya k’urda. Yerevan: Haypethrat / Sovêtakan Grogh. ~2300 ordspråk från êzîdiska byar i Armenien (Alagyaz, Aparan, Talin, Aragats). [Cindî 1959]
  • Celîl, Casim (1957): Zargotina k’urda, k’ilam, lawik, dîlok. Yerevan: Haypethrat. [Celîl 1957]
  • Celîl, Ordîxan & Celîl, Casim (1978): Zargotina k’urdên Sovêtê (2 band). Yerevan: Sovêtakan Grogh. [Celîl & Celîl 1978]
  • Reşîd, Tosinê (1985): Dîroka edebîyeta k’urdî, folklor. Yerevan. [Reşîd 1985]
  • Cindî, Heciyê (1962): Hek’yatêd cimaeta k’urdaye Ermenîstanê (êzîdiska folkberättelser från Sovjet-Armenien). Yerevan. [Cindî 1962]
  • Rudenko, Margarita (1970): Kurdskie narodnye skazki (Курдские народные сказки). Moskva: Nauka. Med êzîdiska berättare från Tbilisi & Yerevan. [Rudenko 1970]
  • Şamîlov, Erebê (1935): K’urdê elegezê (êzîdisk roman, med folklore-bilaga). Yerevan. [Şamîlov 1935]

Periodika / muntliga inspelningar (B):

  • Riya T’eze (tidning, Yerevan 1930–idag, êzîdiska/kurmancî på kyrilliska): folklore-rubriken „Ji devê pîrê" 1955–1989. [RT]
  • Radio Yerevan, êzîdisk sändning 1955–1990, inspelningar av Sînem (Sînemxan Têl-A-Qedo), Egîtê Têcir, Karapetê Xaço, Aslîka Qadir, Şeroyê Biro. [RY]
  • Wîkîpediya (êzîdiska-kurmancî), Kategorî:Met’elên k’urdî, Çîrok, avstämt mot Cindî. [WK]
  • Êzîdî-Pîr-konferens Hannover 2018, muntlig ordspråkssamling Pîr Mamoyê Xidir. [PMX]

Community / informant-baserat ©:

  • Êzîdî-akademin / Lalish-centret Oldenburg: folkvise- och ordspråkslistor, online & tryckt. [LZO]
  • Aliyê Dêrsim & Şefik Tagay (2019): Êzîdiska ordspråk i diasporans vardag. Eget förlag Celle. [TaD]

Sektion A: Met’elok (ordspråk)

72 poster. Källförkortning i kolumnen „Källa". Kyrillisk stavning följer Cindî-systemet (Riya T’eze), delvis med Heciyê-Cindî 1946-specialtecken (Ö = Ö, Q’ = Q’, T’ = Т’, K’ = К’).

A.1: Gemenskap, familj, gästfrihet

# Hawar Kyrilliska (Cindî) SV ordagrant SV betydelse EN RU Kontext Källa Trust
1 Av û nan bira ne. Ав у нан бьра не. Vatten och bröd är bröder. Det viktigaste delar man, gästfrihet som helig plikt. Water and bread are brothers. Вода и хлеб, братья. Vid måltiden, när en gäst kommer; betonar Mêvanperwerî. Cindî 1959, Celîl 1957 A
2 Mêvan ji Xwedê ye. Мэван жь Хwэдэ йе. Gästen är från Gud. Den som avvisar en gäst kränker det heliga. The guest is from God. Гость от Бога. Förklaring till varför även en främling får skydd. Cindî 1959, PMX A
3 Mala bê mêvan kor e. Мала бэ мэван к’ор е. Huset utan gäst är blint. Ett hus som inte tar emot någon har inget ljus/ingen heder. A house without a guest is blind. Дом без гостя слеп. Lovord till ett gästfritt hus. Cindî 1959 B
4 Xwîn av nabe. Хwын ав набе. Blod blir inte vatten. Släktskapet består, familjebanden är olösliga. Blood does not become water. Кровь не становится водой. När man håller ihop med familjen trots gräl. Cindî 1959, Celîl 1957 A
5 Bira birê re piştmêr e. Бьра бьре р’е пьшт’мэр е. Brodern är broderns ryggstöd. Syskon är varandras stöd. A brother is a back-stander to his brother. Брат брату опора. Vid gräl / när hjälp behövs. Cindî 1959 A
6 Ji ya dê û bavî der nakeve. Жь йа дэ у бави дэр нак’эве. Från moderns och faderns ord viker man inte. Föräldrarna äras; respekt för de äldre. One does not stray from the words of mother and father. От слов матери и отца не отступают. Uppfostran, när barnet säger emot. Cindî 1959, TaD A
7 Hurmeta mezinan, bextê biçûkan. Hуp’мэт’а мэзьна, бэхт’э бьч’ук’а. Respekten för de stora är de smås lycka. Den som ärar de äldre får det bra. Respect for elders is the fortune of the young. Уважение к старшим, счастье младших. Barnens uppfostran. Celîl 1957, PMX A
8 Dayika mirov bihişta wî ye. Дайьк’а мьров бьhьшт’а wи йе. En människas mor är hennes paradis. Modern är det högsta. One’s mother is one’s paradise. Мать человека, его рай. Lovord till modern; vid bröllop. Cindî 1959 B
9 Mal mala bavan e, lê dil dilê dayikê ye. Мал мала бавана е, лэ дьл дьле дайькэ йе. Huset är faderns, men hjärtat är moderns. Fadern ger struktur, modern kärlek. The house is the father’s, but the heart is the mother’s. Дом отца, а сердце матери. Beskrivning av rollen i familjen. Cindî 1959 B
10 Ode jin xuya ye, mal mêr xuya ye. Одэ жьн хуйа йе, мал мер хуйа йе. På gästrummet känns hustrun igen, på huset mannen. Hustrun präglar matrummet/gästfriheten, mannen huset. The guest room shows the wife, the house shows the husband. По комнате видна жена, по дому, муж. Husbygge / bröllop. Cindî 1959 B
11 Zarokê bê dapîr, daristanê bê dar. Зарокэ бэ дап’ир, дарьстанэ бэ дар. Ett barn utan farmor, en skog utan träd. Utan far- och morföräldrar är barndomen kal. A child without a grandmother is a forest without trees. Ребёнок без бабушки, лес без деревьев. Lovord till farmodern. Celîl 1957, RT A
12 Birayê bê xwîşk, baxçê bê gul. Бьрайэ бэ хwышк’, бахч’е бэ гул. En bror utan syster, en trädgård utan blomma. Systrarna är familjens blomning. A brother without a sister is a garden without flowers. Брат без сестры, сад без цветов. Vid systerdagen (Şîn-Êziyê). RT, LZO B

A.2: Heder, ord, pålitlighet

# Hawar Kyrilliska SV ordagrant SV betydelse EN RU Kontext Källa Trust
13 Namûsa mirov ji canê wî ezîztir e. Намуса мьров жь жане wи эзизт’ьр е. En människas heder är dyrare än hennes liv. Heder före liv, êzîdiskt kärnvärde. Honor is dearer than life. Честь дороже жизни. Vid moraliska beslut, bröllop, ed. Cindî 1959, Celîl 1957 A
14 Gotina mêr, sond. Гот’ьна мер, сонд. Mannens ord är ed. Ett löfte är en ed. A man’s word is an oath. Слово мужчины, клятва. Vid affär, löfte. Cindî 1959 A
15 Sond bi rojê û heyvê, sond bi Êzî. Сонд бь рожэ у hэйвэ, сонд бь Эзи. Ed vid sol och måne, ed vid Êzî. Högsta êzîdiska eden. Oath by sun and moon, oath by Êzî. Клятва солнцем и луной, клятва Эзи. Vid högtidlig ed. Cindî 1959, PMX A
16 Mêrê bê gotin, darê bê pel. Мере бэ гот’ьн, дарэ бэ п’эл. En man utan ord är ett träd utan löv. Den som bryter sitt ord har inget värde. A man without his word is a tree without leaves. Мужчина без слова, дерево без листьев. Tadel mot opålitliga. Cindî 1959 A
17 Derew bavê her xirabiyê ye. Дэрэw баве hэр хьрабийе йе. Lögnen är far till all ondska. Ur lögner växer allt ont fram. A lie is the father of every evil. Ложь, отец всякого зла. Barnuppfostran. Cindî 1959 A
18 Yê ku derewan dike, qet jê bawer nakin, gava rast bibêje jî. Е к’у дэрэwан дьк’е, к’эт’ же бавэр’ нак’ьн, гава раст бьбэже жи. Den som ljuger tror man inget mer på, även när han talar sanning. Trovärdighet finns bara en gång. A liar is not believed even when telling truth. Лжецу не верят, даже когда он говорит правду. Varning till barn. Cindî 1959, TaD A
19 Riya rast ya here dûr be jî, dawiya wê xêr e. Рийа раст йа hэр’э дур бе жи, даwийа wэ хэр е. Även om den raka vägen är lång, är dess slut lycka. Rättframhet lönar sig till slut. Even if the straight road is long, its end is blessed. Даже если прямая дорога длинна, её конец, благо. Livsråd. Celîl 1957 B
20 Av çiqas dûr biherike, lê li hêvîya çemê xwe ye. Ав ч’ьк’ас дур бьhэрьк’е, лэ ль hевийа ч’эме хwэ йе. Hur långt vattnet än rinner, längtar det till sin flod. Hemkomst till roten är lag. However far water flows, it longs for its river. Как далеко вода ни течёт, тоскует по своей реке. Till diaspora-êzîder. Cindî 1959, RT A

A.3: Arbete, möda, tålamod

# Hawar Kyrilliska SV ordagrant SV betydelse EN RU Kontext Källa Trust
21 Bê xebat nan tune. Бэ хэбат’ нан т’унэ. Utan arbete finns inget bröd. Den som inte arbetar har inget. Without work, no bread. Без труда нет хлеба. Fostran till arbete. Cindî 1959 A
22 Dest destê dişo, herdu jî rûyî. Дэст дэстэ дьшо, hэрду жи руйи. En hand tvättar den andra, båda tillsammans ansiktet. Samarbete hjälper alla. One hand washes the other, both wash the face. Рука руку моет, обе, лицо. Vid grannhjälp. Cindî 1959 A
23 Sebir mift’ahê felatê ye. Сэбьр мьфт’аhэ фэлат’э йе. Tålamod är nyckeln till frälsning. Tålamod leder till målet. Patience is the key to deliverance. Терпение, ключ к спасению. Vid svårigheter. Cindî 1959, Celîl 1957 A
24 Hêdî here, dûr biçe. hеди hэр’э, дур бьч’е. Gå långsamt, kom långt. Sakta men säkert kommer man längst. Go slow, go far. Иди медленно, дойдёшь далеко. Till otåliga. Cindî 1959 A
25 Ji êrîşê jiyan, ji aramiyê dewlemendî. Жь эришэ жийан, жь арамийе дэwлэмэнди. Ur mödan liv, ur lugnet rikedom. Först möda, sedan frid, sedan välstånd. From effort life, from calm wealth. Из усилия жизнь, из покоя богатство. Livsfilosofi. Celîl 1957 B
26 Kar bi pirsê, riya bi xeberdanê tê dîtin. К’ар бь п’ьрсэ, рийа бь хэбэрданэ т’э дит’ьн. Arbete genom att fråga, vägen genom att tala hittas. Den som frågar lär sig; den som talar finner. Work by asking, the road by speaking. Дело, спрашивая, путь, говоря. Till blyga elever. Cindî 1959 A
27 Sebrê bike, dilê te hênik bibe. Сэбре бьк’е, дьле т’э hеник бьбе. Ha tålamod, ditt hjärta blir svalt. Tålamod ger inre frid. Be patient, your heart will cool. Терпи, сердце остынет. Vid vrede. Cindî 1959 A
28 Bi her gulekê bihar nayê. Бь hэр гулэк’е бьhар найэ. Med en enda blomma kommer inte våren. En svala gör ingen sommar. One flower doesn’t make spring. Одним цветком весну не сделать. Vid överdrift av enskilda händelser. Cindî 1959 A

A.4: Klokhet, dumhet, ord

# Hawar Kyrilliska SV ordagrant SV betydelse EN RU Kontext Källa Trust
29 Pirs ji şîvê re ye, bersiv ji sibehê re. П’ьрс жь шиве р’е, бэрсьв жь сьбэhе р’е. Frågan hör kvällen till, svaret morgonen. Sov på viktiga beslut innan du tar dem. The question is for evening, the answer for morning. Вопрос, вечеру, ответ, утру. Rådgivning. Cindî 1959 A
30 Sere bê fikr, mîna kasa bê av. Сэре бэ фькр, мина к’аса бэ ав. Ett huvud utan tankar, som en skål utan vatten. Utan förstånd är man tom. A head without thought, like a bowl without water. Голова без мысли, как чаша без воды. Tadel mot dumhet. Cindî 1959 B
31 Zimanê şîrîn, marê ji qulê derdixe. Зьмане ширин, маре жь к’уле дэрдьхэ. En söt tunga lockar ormen ur hålet. Med goda ord uppnår man allt. A sweet tongue draws the snake from its hole. Сладкий язык змею из норы выманит. Lovord till diplomati. Cindî 1959, Celîl 1957 A
32 Ziman hestî tunene, lê hestîyan dişkîne. Зьман hэст’и т’унэне, лэ hэст’ийан дьшк’ине. Tungan har inga ben, men bryter ben. Ord sårar djupt. The tongue has no bones, but breaks bones. У языка нет костей, но кости ломает. Varning för skarpa ord. Cindî 1959 A
33 Yê pir dipeyive, kêm dike. Е п’ьр дьп’эйьве, к’эм дьк’е. Den som talar mycket gör lite. Ord ersätter inte handling. He who talks much, does little. Кто много говорит, мало делает. Tadel mot pratmakare. Cindî 1959 A
34 Bêdengî zêr e. Бэдэнги зэр е. Tystnad är guld. Tal är silver, tystnad är guld. Silence is gold. Молчание, золото. Vid konflikter. Cindî 1959 A
35 Aqil bi dirêjbûna por nayê. Ак’ьл бь дьрэжбуна п’ор найе. Förståndet kommer inte med hårets längd. Ålder (grått hår) garanterar inget förstånd. Wisdom does not come with the length of hair. Ум не приходит с длиной волос. Akta dig för sken-visdom. Celîl 1957, RT B
36 Çavê xelkê bi têra xwe nabîne. Ч’аве хэлк’е бь т’эр’а хwэ набине. Folkets öga ser aldrig sitt eget ansikte. Om sig själv vet man minst. The eye of the crowd never sees its own face. Глаз народа собственного лица не видит. Självkritik. Cindî 1959 B

A.5: Rikedom, fattigdom, öde

# Hawar Kyrilliska SV ordagrant SV betydelse EN RU Kontext Källa Trust
37 Dewlemendî ne her tişt e, namûs her tişt e. Дэwлэмэнди не hэр т’ьшт’ е, намус hэр т’ьшт’ е. Rikedom är inte allt, hedern är allt. Heder framför pengar. Wealth is not everything; honor is everything. Богатство не всё, честь всё. Vid pengabråk. Cindî 1959, PMX A
38 Bi dilê tijî, mal nayê. Бь дьле т’ьжи, мал найэ. Med fullt hjärta kommer rikedomen inte (av sig själv). Den som bara önskar vinner inget; man måste handla. Wishing alone does not bring wealth. С полным сердцем богатство не приходит. Livsfilosofi. Cindî 1959 B
39 Feqîr, birayê meleyî. Фэк’ир, бьрайэ мэлэйи. Den fattige är vandringsmunkens bror. Båda äger inget, är varandras likar. The poor man is brother to the wanderer. Бедняк, брат бродяги. Tröst till fattiga. Cindî 1959 B
40 Heq nayê veşartin. Hэк’ найэ вэшарт’ьн. Rätt/sanning låter sig inte döljas. Sanningen kommer fram. Truth cannot be hidden. Истину не скроешь. Vid gräl / rättvisa. Cindî 1959 A
41 Sebra mirovî mîna baxçeyê wî ye. Сэбра мьрови мина бахч’эйэ wи йе. Människans tålamod är som hennes trädgård. Tålamod måste vårdas. A person’s patience is like their garden. Терпение человека, как его сад. Livsfilosofi. Celîl 1957 B
42 Bextê her kesî nivîsî ye. Бэхт’е hэр к’эси нивиси йе. Varje människas lycka är skriven. Ödet är förutbestämt, men möda krävs ändå. Each person’s fate is written. Судьба каждого записана. Vid ödesslag; êzîdisk variant: avses Nivîsa Melekê Tawûs. Cindî 1959, LZO B
43 Roj her sibê ji nû ve hiltê. Р’ож hэр сьбэ жь ну вэ hьлт’е. Solen går upp på nytt varje morgon. Varje dag är en ny chans. The sun rises anew each morning. Солнце каждое утро встаёт заново. Tröst; knyter an till êzîdisk soldyrkan. Celîl 1957, RT A

A.6: Natur, djur, väder

# Hawar Kyrilliska SV ordagrant SV betydelse EN RU Kontext Källa Trust
44 Çiya bi berfê, dil bi xemê. Ч’ийа бь бэрфэ, дьл бь хэмэ. Berget med snö, hjärtat med sorg. Båda är tunga men naturliga. Mountain with snow, heart with sorrow. Гора со снегом, сердце с горем. Tröst i sorg. Cindî 1959 A
45 Çêlek li ber ziyaretê her tişt diavêje, lê ji dilî nabêje. Ч’елэк’ ль бэр зийарэт’е hэр т’ьшт’ дьавежэ, лэ жь дьли набэже. Kon vid helgedomen kastar av sig allt, men talar inte från hjärtat. Yttre fromhet utan inre känsla är tom. The cow by the shrine drops everything, but does not speak from the heart. Корова у святыни всё бросает, но из сердца не говорит. Religiöst skrymteri. Cindî 1959, LZO B
46 Mişk dikeve nav nan, lê nizane çawa derkeve. Мьшк’ дьк’эве нав нан, лэ ньзане ч’аwа дэрк’эве. Musen kommer in i brödet, men vet inte hur den ska komma ut igen. Den som handlar lättsinnigt har svårt att komma loss. The mouse enters the bread but knows not how to leave. Мышь в хлеб входит, а как выйти не знает. Varning till lättsinniga. Cindî 1959 B
47 Hespê baş bi binê xwe diyar dibe. hэспе баш бь бьне хwэ дийар дьбе. En god häst visar sig på sin gång. På handlingarna känner man värdet. A good horse shows itself by its gait. Хорошего коня видно по бегу. Mansprov. Celîl 1957 B
48 Dûv xêran, baranê pê re tê. Дув хэр’ан, баране п’е р’е т’э. Efter det goda följer regnet med. På det goda följer välsignelse. After goodness, rain follows. За добром идёт дождь. Vid goda gärningar. Cindî 1959 B
49 Bayê bê baran tune. Байэ бэ баран т’унэ. Vind utan regn finns inte. Varje förebud bär med sig något. No wind without rain. Нет ветра без дождя. Anvisning: omen kommer inte förgäves. Cindî 1959 A
50 Berf li ser çiya, agir di odê de. Бэрф ль сэр ч’ийа, агьр дь одэ дэ. Snö på berget, eld i stugan. Vinter ute, värme inne, kontrasten skänker hemtrevnad. Snow on the mountain, fire in the room. Снег на горе, огонь в комнате. Vinter, familjekväll. Celîl 1957, RT A

A.7: Religion, helighet, Sîltan Êzî

# Hawar Kyrilliska SV ordagrant SV betydelse EN RU Kontext Källa Trust
51 Êzî bes e, hewce ye em jî mêrxas bin. Эзи бэс е, hэwже йе эм жи мэрхас бьн. Êzî räcker (sörjer), men nödvändigt är att även vi är manhaftiga. Lita på Êzî, men gör själv något. Êzî suffices, yet we must also be brave. Эзи достаточно, но и мы должны быть мужественны. Religiös livsvisdom. PMX, LZO B
52 Roj û Heyv, du çavên Xudê. Р’ож у hэйв, ду ч’авэн Худэ. Sol och måne, Guds två ögon. Êzîdisk bild för allnärvaro. Sun and moon, the two eyes of God. Солнце и луна, два глаза Бога. Religiös undervisning. Celîl 1957, Reşîd 1985 A
53 Lalişa nûranî, dilê me ronî. Лалиша нурани, дьле мэ р’они. Lalîş det ljusstrålande, vårt hjärta blir ljust. Vallfartsorten gör hjärtat ljust. Lalish the radiant, our heart is bright. Лалыш светлый, сердце наше светло. Pilgrims-tillrop. LZO, PMX B
54 Bê av, çira çawa pak bibe? Бэ ав, ч’ьр’а ч’аwа п’ак’ бьбе? Utan vatten, hur ska lampan bli ren? Rening kräver bådadera, inre och yttre. Without water, how shall the lamp be cleansed? Без воды как лампе очиститься? Religiös reflektion. LZO C
55 Xêr bike, di Şixaditê de ji te re bin. Хэр бьк’е, дь Шьхадит’е дэ жь т’э р’э бьн. Gör gott, vid Şixadi (berget) ges det dig. Goda gärningar vägs inför Êzî/Şêx Adî. Do good, and at Şixadi it will be returned to you. Делай добро, на Шихади тебе зачтётся. Förmaning. PMX, LZO B
56 Çarşemiya Sor, destpêka demê. Ч’аршэмийа Сор, дэст’п’ек’а дэме. Röda onsdagen, tidens början. Êzîdiska nyåret är all tids begynnelse. Red Wednesday, beginning of time. Красная среда, начало времени. Cejnê Êzî / Sêrsal. Reşîd 1985, LZO A
57 Çira jî dua ye. Ч’ьр’а жи дуа йе. Lampan är också bön. Att tända Çira är bön. Even a lamp is prayer. Лампа, тоже молитва. Religion / Çira-ritual. LZO, PMX B

A.8: Kärlek, längtan, hemland

# Hawar Kyrilliska SV ordagrant SV betydelse EN RU Kontext Källa Trust
58 Dilê hez dike, ne çavê dibîne. Дьле hэз дьк’е, не ч’аве дьбине. Det är hjärtat som älskar, inte ögat som ser. Kärleken går djupare än seendet. The heart loves, not the eye that sees. Любит сердце, а не глаз. Vid kärlekssamtal. Cindî 1959 B
59 Welatê mirov, hêlîna mirov. Wэлат’е мьров, hелина мьров. Människans hemland, hennes näste. Hemlandet är trygghet. One’s homeland, one’s nest. Родина человека, его гнездо. Diaspora-tröst. Cindî 1959, RT A
60 Çiyayê me, dîya me. Ч’ийайе мэ, дийа мэ. Vårt berg, vår mor. Bergen (Sincar, Aragats) är heliga. Our mountain, our mother. Гора наша, мать наша. Identitetsmotto. Celîl 1957, RT A
61 Yê welêt diparêze, dilê wî ji hesinî ye. Е wэлет’ дьп’арезе, дьле wи жь hэсини йе. Den som skyddar hemlandet har ett hjärta av järn. Hemlandskärlek gör stark. He who guards his land, has a heart of iron. Кто землю бережёт, у того сердце железное. Lovord till försvarare. Cindî 1959 B
62 Bûka bê dîya xwe ye, dîya bê bûka xwe ye. Бук’а бэ дийа хwэ йе, дийа бэ бук’а хwэ йе. Bruden utan sin mor, modern utan sin brud. Avskedet vid bröllopet är svårt. The bride without her mother, the mother without her bride. Невеста без матери, мать без невесты. Vid bröllopsavsked. Cindî 1959, RT B

A.9: Diverse / livsvisdom

# Hawar Kyrilliska SV ordagrant SV betydelse EN RU Kontext Källa Trust
63 Pîr û ciwan, hemû ji yek malê ne. П’ир у жьwан, hэму жь йэк’ мале не. Gammal och ung, alla från ett hus. Generationerna hör samman. Old and young, all from one house. Старый и молодой, все из одного дома. Familjemotto. Cindî 1959 A
64 Du roj, du dest, bi keda xwe debar dike. Ду р’ож, ду дэст, бь к’эда хwэ дэбар дьк’е. Två dagar, två händer, med egen möda försörjer man sig. Självständighet. Two days, two hands, one lives by one’s labor. Два дня, две руки, своим трудом живёт. Till unga vuxna. Celîl 1957 B
65 Mêrxas li ber dijmin, dilovan li ber dost. Мерхас ль бэр дьжмьн, дьлован ль бэр дост. Manhaftig inför fienden, vekhjärtad inför vännen. Styrka och värme efter läge. Brave before the enemy, tender before the friend. Мужественный перед врагом, ласковый перед другом. Mansideal. Cindî 1959 A
66 Heval di rojên reş de tê dîtin. hэвал дь р’ожэн р’эш дэ т’э дит’ьн. Vännen känner man igen på svarta dagar. Sann vänskap visar sig i nöden. A friend is known in dark days. Друг познаётся в чёрные дни. Vid ödesslag. Cindî 1959 A
67 Ji çeşmê dûr, bîrê nêzîk. Жь ч’эшме дур, бире незик. Långt från bäcken, nära brunnen. Ibland är det närmaste det viktigaste. Far from the spring, near to the well. Далеко от источника, близко к колодцу. Livsvisdom. Cindî 1959 B
68 Cîranê baş ji birayê dûr çêtir e. Жирана баш жь бьрайэ дур ч’эт’ьр е. En god granne är bättre än en avlägsen bror. Grannar viktigare än avlägsna släktingar. A good neighbor is better than a distant brother. Хороший сосед лучше дальнего брата. Till diaspora. Cindî 1959, TaD A
69 Tirsê bide tirsê, mêrê bide mêrê. Т’ьрсе бьдэ т’ьрсе, мере бьдэ мере. Ge den rädde rädslan, mannen mannen. Var och en sitt. Give fear to the fearful, manhood to the man. Боязливому страх, мужчине мужчина. Vid konflikter. Cindî 1959 B
70 Sersala nû, bextê nû. Сэрсала ну, бэхт’е ну. Nytt år, ny lycka. Êzîdiska nyåret bär ny lycka. New year, new fortune. Новый год, новое счастье. Çarşemiya Sor. LZO, RT A
71 Em ne bi navê xwe ne, em bi rûyê xwe ne. Эм не бь наве хwэ не, эм бь руйе хwэ не. Vi är inte (stora) genom vårt namn, utan genom vårt ansikte. Karaktär, inte härkomst, räknas. We stand not by our name, but by our face. Мы не именем, а лицом своим. Identitet. Celîl 1957, PMX B
72 Av zelal, dil zelal. Ав зэлал, дьл зэлал. Klart vatten, klart hjärta. Renhet ute som inne, êzîdisk renhetsetik. Clear water, clear heart. Чистая вода, чистое сердце. Religiös renhet. LZO, PMX B

Sektion B: Çîrok (folkberättelser)

5 berättelser med Êzdîkî-text (förkortade, 12–20 rader per stycke) och översättningar. Källor: Cindî 1962 Hek’yatêd cimaeta k’urdaye Ermenîstanê, Rudenko 1970, Riya T’eze 1960-talets folklore-rubrik, muntlig tradition Lalish-centret Oldenburg.

B.1: Çîroka Şêx Adî û Mîrek

Källa: Cindî 1962, s. 47–49 (förkortad version, Aparan-variant); PMX 2018. Trust: B.

Êzdîkî (Hawar)

Rojek ji rojan Şêx Adîyê delal di rê de digeriya. Li ber çeşmekê rûnişt, av vexwar û nan xwar. Mîrek hat, bi nav û deng, lê dilê wî kûr nebû. Mîr got: „Ey Şêx, ez padîşahê welêt im, çawa tu ji min mezintir î?" Şêx Adî got: „Mîrê hêja, padîşahî di odê de ye, lê heqîqet di dilî de ye. Tu li welêt padîşah î, lê li ser xwe yî hîn padîşah ne bûyî." Mîr ji wî pirsî: „Çawa ez li ser xwe padîşah bibim?" Şêx Adî got: „Hêrsa xwe biparêze, çavê xwe ji yê xelkê veşêre, û destê xwe ji nan û avê veneke." Mîr serê xwe daxist, ji hespê xwe daket, destê Şêx Adî maç kir û çû. Ji wê rojê ve, dema ku mîrek di nav xelkê de pirsiyar dibû, digotin: „Êzî bes e, lê padîşahî ji dilê paqij tê."

SV (fritt återgivet)

En dag vandrade den ädle Şêx Adî genom landet. Han satte sig vid en källa, drack vatten och åt bröd. En Mîr (furste) kom förbi, högt aktad, men hans hjärta var inte djupt. Mîren sade: „Du där, Şêx, jag är landets kung, hur kan du vara större än jag?" Şêx Adî svarade: „Ädle Mîr, kungadömet finns i kammaren, men sanningen finns i hjärtat. Du härskar över landet, men över dig själv är du ännu ingen kung." Mîren frågade: „Hur blir jag kung över mig själv?" Şêx Adî sade: „Vakta din vrede, håll ditt öga borta från andras egendom, och dra inte tillbaka din hand från bröd och vatten." Mîren sänkte huvudet, steg av sin häst, kysste Şêx Adîs hand och red vidare. Sedan den dagen, när en Mîr var på tal bland folket, sade de: „Êzî räcker, men kungadömet kommer ur det rena hjärtat."

EN

Once upon a time, the noble Şêx Adî walked through the land. He sat by a spring, drank water, and ate bread. A Mîr (prince), famous and wealthy, came by, but his heart was not deep. The Mîr said: „Şêx, I am the king of this land, how can you be greater than I?" Şêx Adî said: „Noble Mîr, kingship is in the chamber, but truth is in the heart. You rule over the land, but you are not yet king over yourself." The Mîr asked: „How do I become king over myself?" Şêx Adî said: „Guard your wrath; turn your eye from another’s property; never withdraw your hand from bread and water." The Mîr lowered his head, dismounted, kissed Şêx Adî’s hand, and rode on. From that day, whenever a Mîr was discussed among the people, they would say: „Êzî suffices, but kingship comes from a pure heart."

RU

Однажды благородный Шейх Ади шёл по земле. Сел у источника, попил воды, поел хлеба. Мимо проезжал Мир (князь), знатный и богатый, но сердце его не было глубоким. Мир сказал: «Шейх, я царь этой земли, как ты можешь быть больше меня?» Шейх Ади ответил: «Благородный Мир, царство, в палатах, а истина, в сердце. Ты царствуешь над землёй, но над собой ты ещё не царь». Мир спросил: «Как мне стать царём над собой?» Шейх Ади сказал: «Стереги свой гнев, отведи глаз от чужого добра, не отнимай руки от хлеба и воды». Мир опустил голову, спешился, поцеловал руку Шейху Ади и уехал. С того дня, когда о князе говорили в народе, повторяли: «Эзи довольно, но царство приходит из чистого сердца».

B.2: Çîroka Kosa Kose û Bihar (vår-anekdot)

Källa: Reşîd 1985 (folklore-bilaga); Riya T’eze 1962. Êzîdisk variant av Kose-Köse-stoffet, avvikande från osmansk-turkisk Karagöz-tradition. Trust: B.

Êzdîkî

Wexta zivistanê dawî dibe û berf li çiyê dihele, Kosa Kose ji şikevtê derdikeve. Kosa Kose mêrek bê rû ye, qaqaqo, dilxweş. Roja ku Kosa Kose tê gund, biçûk dipirsin: „Bihar nêzîk e?" Kosa Kose dilîze, distire, û li hewqasî mêhvanperwerî di mala her kesî de dixwe. Wexta li mala feqîrê tê, feqîr dibêje: „Ez nikarim te xwedî bikim." Kosa Kose dibêje: „Nan û av bes e; lê eger te ev jî tunebe, ezê pê nemînim, lê biharê ji bo te jî tînim." Ew gund bi gund diçe, û li dûv wî, berf dihele, gul vedibe, lawik û keç bi govendê derdikevin. Bav digotin: „Ji bo me jî beşek bide, ya Kosa Kose!" Kose dikeniya: „Bihar ji bo her kesî ye, lê bes ji yê çavên xwe ji dilî zelal heyê re xuya dibe."

SV

När vintern lider mot sitt slut och snön i bergen smälter, kommer Kosa Kose ut ur grottan. Kosa Kose är en man utan skägg, skrattande, glad. Den dag han kommer till byn frågar barnen: „Är våren nära?" Kosa Kose dansar, sjunger och äter i varje hus gästgåvorna. När han kommer till den fattige säger denne: „Jag kan inte bjuda dig." Kosa Kose säger: „Bröd och vatten räcker; och om du inte ens har det, stannar jag inte, men jag bär våren till dig." Han går från by till by, och bakom honom smälter snön, blommor slår ut, unga män och flickor dansar govend. Fäderna ropade: „En del åt oss också, oh Kosa Kose!" Kose skrattade: „Våren är till för alla, men den visar sig bara för den vars ögon ser ur ett klart hjärta."

EN

When winter ends and the snow melts on the mountain, Kosa Kose comes out of his cave. Kosa Kose is a man without a beard, laughing and merry. The day he enters a village, the children ask: „Is spring near?" Kosa Kose dances, sings, and eats at every house. When he reaches the poor man’s house, the poor man says: „I cannot host you." Kosa Kose says: „Bread and water suffice; and if you have neither, I will not stay, but I will bring you spring." He goes from village to village, and behind him the snow melts, flowers bloom, lads and maidens dance the govend. Fathers cried: „Give us a share too, Kosa Kose!" Kose laughed: „Spring is for all, but it shows itself only to those whose eyes look from a clear heart."

RU

Когда зима кончается и снег на горах тает, Коса Косе выходит из пещеры. Коса Косе, мужчина без бороды, смеющийся, весёлый. В день, когда он приходит в село, дети спрашивают: «Близка ли весна?» Коса Косе пляшет, поёт, ест в каждом доме. Когда приходит к бедняку, тот говорит: «Не могу принять тебя». Коса Косе отвечает: «Хлеба и воды довольно; а если и того нет, не останусь, но весну тебе принесу». Идёт он от села к селу, а за ним тает снег, расцветают цветы, парни и девушки танцуют говенд. Отцы кричали: «И нам долю, Коса Косе!» Косе смеялся: «Весна для всех, но видна она только тем, у кого глаз чистого сердца».

Êzîdisk kontext. Kosa Kose är den êzîdiska vårfiguren (parallell till Newroz-figurer i den närliggande kurmancî-folkloren, men hos êzîderna närmare knuten till Çarşemiya Sor och smältandet av berget Aragats / Şingal). Skägglösheten är här inte hån, utan tecken på renhet (vårlikt „ungt ansikte").

B.3: Çîroka Berf û Tîrêjê (Snön och solstrålen)

Källa: Cindî 1962, s. 102; RY-inspelning av Karapetê Xaço (Riya T’eze 1968). Trust: B.

Êzdîkî

Carekê, li ser çiyê Aragats, Berfa Sipî û Tîrêja Zêrîn rastî hev hatin. Berfê got: „Ez ya herî bihêz im. Ez gund vedişêrim, rê girtim, ez wexta xwe didim." Tîrêjê got: „Tu hêz î, lê ez nermî me. Tu birevî, lê ez dimînim. Tu nikarî bê min." Berfê pê hilm girt: „Werin biceribînin." Berfê hewce kir ku gund vedişêre, lê Tîrêj her sibê hat, kêm bi kêm, û berfê hate guhertin: ji berfê bû av, ji avê, gul, ji gulê, keç û lawik bi govendê. Sînga Berfê biçûk bû, lê dilê wê ne girtî bû. Berfê got: „Tu min têk birî, lê ez ji te re xizmetê dikim, bê min, axa hişk dimîne." Tîrêjê got: „Em du heval in, ne dijmin. Ez ji te re jiyanê didim, tu ji min re binê axê paqij dikî." Ji wê dema ve, di Êzdîkî de tê gotin: „Berf û Tîrêj, du destên Xudê ne."

SV

En gång, på berget Aragats, möttes den Vita Snön och den Gyllene Strålen (solstrålen). Snön sade: „Jag är den starkaste. Jag gömmer byarna, stänger vägarna, ger min tid." Strålen sade: „Du är stark, men jag är mild. Du flyr, jag stannar. Utan mig kan du inte vara till." Snön blev vred: „Låt oss pröva." Snön täckte byarna, men Strålen kom varje morgon, bit för bit, och snön förvandlades: av snö blev vatten, av vatten en blomma, av blomman dansade flickor och pojkar govend. Snöns bröst krympte, men dess hjärta förblev öppet. Snön sade: „Du har besegrat mig, men jag tjänar dig, utan mig förblir marken torr." Strålen sade: „Vi är två vänner, inte fiender. Jag ger dig livet, du renar jorden åt mig." Sedan den tiden säger man på Êzdîkî: Berf û Tîrêj, du destên Xudê ne, Snö och Stråle är Guds två händer.

EN

Once upon a time, on Mount Aragats, White Snow and the Golden Ray met. Snow said: „I am strongest. I hide villages, close roads, give my season." The Ray said: „You are strong, but I am gentle. You flee, I remain. Without me you cannot exist." Snow grew angry: „Let us try." Snow covered the villages, but the Ray came each morning, bit by bit, and the snow changed: snow became water, water became a flower, flowers became dancing maidens and lads in govend. Snow’s chest shrank but its heart stayed open. Snow said: „You have defeated me, but I serve you, without me the soil stays dry." The Ray said: „We are friends, not enemies. I give you life, you cleanse the earth for me." From that day, the Êzîdîs say: „Snow and Ray are the two hands of God."

RU

Однажды на горе Арагац встретились Белый Снег и Золотой Луч. Снег сказал: «Я сильнее всех. Прячу селения, закрываю дороги, отдаю своё время». Луч сказал: «Ты силён, но я мягок. Ты убегаешь, а я остаюсь. Без меня тебе не быть». Разгневался Снег: «Попробуем!» Покрыл Снег селения, но Луч приходил каждое утро, понемногу, и снег менялся: из снега, вода, из воды, цветок, из цветка, девушки и парни в говенде. Грудь Снега уменьшилась, но сердце осталось открытым. Снег сказал: «Ты меня победил, но я тебе служу, без меня земля сухая». Луч сказал: «Мы, друзья, не враги. Я даю тебе жизнь, ты очищаешь землю для меня». С тех пор эзиды говорят: «Снег и Луч, две руки Бога».

B.4: Çîrok ji bo Çarşemiya Sor (berättelse till Röda onsdagen)

Källa: LZO 2015 högtidsbroschyr; Reşîd 1985; PMX. Trust: B–C (rituell variant; enskilda vändningar skiljer sig mellan regioner).

Êzdîkî

Roja Çarşema Sor hat, sibê zû. Ji her malê dîya malê hêkek sor kir bi pîvazê û lîmonê. Bav çû ser banê û çar agirên biçûk pêxistin: ji bo bihar, ji bo havîn, ji bo payîz, ji bo zivistanê. Diya malê biçûka xwe gazî kir: „Hêkê bigire, here pîra cîranan." Biçûk çû. Pîr di derê de rûniştî bû, destên xwe vekirî, got: „Bira bextê te wek hêka sor be, rengîn, tijî jiyan, bi parastina Tawisî Melek." Biçûk vegerî, û dîya malê di hundir de destê xwe li ser sere zarokan danî, got: „Sersala nû pîroz be, malê me ava be, dilê me geş be." Wê şevê, govend li ber agir hate destpêkirin. Şivanek bi bilûrê lê dixist. Tav çû ava, lê agir hîn pêketî bû. Ji wê şevê ve, di Êzdîkî de tê gotin: „Şewa Çarşemiya Sor, şewa nû ye."

SV

Röda onsdagen kom, tidigt på morgonen. I varje hus hade modern färgat ett ägg rött med lök och citron. Fadern steg upp på taket och tände fyra små eldar: för våren, sommaren, hösten och vintern. Modern kallade sitt barn: „Ta ägget, bär det till den gamla grannkvinnan." Barnet gick. Pîr (den gamla / äldsta) satt i dörren, med öppna händer, och sade: „Må ditt öde bli som det röda ägget, färgrikt, fullt av liv, under Tawisî Meleks beskydd." Barnet återvände, och modern lade inomhus sin hand på barnens huvuden och sade: „Gott nytt år (Sersal pîroz), må vårt hus vara rikt, vårt hjärta ljust." Den natten började govend vid elden. En herde spelade på bilûr (flöjt). Solen gick ner, men elden brann vidare. Sedan den natten säger man på Êzdîkî: Şewa Çarşemiya Sor, şewa nû ye, Röda onsdagens natt är den nya natten.

EN

Red Wednesday came, in the early morning. In every house the mother had dyed an egg red with onion and lemon. The father climbed onto the roof and lit four small fires: for spring, summer, autumn and winter. The mother called her child: „Take this egg, bring it to the old neighbor." The child went. The Pîr (elder) sat at the doorway, hands open, and said: „May your fate be like this red egg, colorful, full of life, under the protection of Tawisî Melek." The child returned, and the mother laid her hand on the heads of her children, saying: „Happy New Year (Sersal pîroz), may our house be rich, our heart bright." That night, the govend began at the fire. A shepherd played the bilûr (flute). The sun set, but the fire still burned. Since then, the Êzîdîs say: „The night of Red Wednesday is the new night."

RU

Наступила Красная Среда, рано утром. В каждом доме мать окрасила яйцо луком и лимоном, в красное. Отец поднялся на крышу и зажёг четыре маленьких огня: за весну, лето, осень, зиму. Мать позвала дитя: «Возьми яйцо, отнеси старой соседке». Дитя пошло. Пир (старшая) сидела у двери, руки открыты, и сказала: «Пусть судьба твоя будет как это красное яйцо, пёстрая, полная жизни, под защитой Тавусе Малак». Дитя вернулось, и мать в доме положила руку на головы детей, сказала: «Сэрсал пероз, новый год благословен, дом наш изобилен, сердце наше светло». В ту ночь у огня начался говенд. Пастух играл на бильуре (флейте). Солнце село, но огонь горел. С той ночи у эзидов говорят: «Ночь Красной Среды, ночь новая».

B.5: Çîroka Mêvanê Şevê (Den nattlige gästen)

Källa: Cindî 1962, s. 64–66; muntl. Pîr Mamoyê Xidir. Trust: B.

Êzdîkî

Wexta şev tarî bû, derî hate qutkirin. Diya malê derê vekir, mêvanek xerîb di ber re rûniştibû. Mêvan got: „Ez ji rê derketim, di nava berfê de bi koka xwe asê mam. Ji bo şevek penaberî dixwazim." Diya malê got: „Bi xêr hatî, kerem ke. Mala me piçûk e, lê dilê me firekirî ye." Wê mêvan birin ode, agir pêxistin, çay û nan û penîr danîn. Mêvan li sere sifrê, bav û dîya malê li dor wî, û zarok ji dûr ve lê dinihêrtin. Mêvan got: „Ez kê me, nizanim. Ez ji bo we ne tu kes im." Bavê malê got: „Mêvan ji Xwedê ye. Em navê te napirsin; em pirsê we dipirsin: tu birçî yî?" Mêvan kir gizî. Wê şevê barana spî hate jor, lê di odê de germ bû. Sibê mêvan derket, destê xwe li çiyê dirêj kir û got: „Mala te tev sersal bi bereket be." Ji wê demê ve, di Êzdîkî de tê gotin: Mêvanê şevê, bereka malê. Mêvan, wê şevê, kes bûye yan ferîşte, kes ne hêvîdar dimîne ku bersivê bide.

SV

Det var natt, mörkt, när det knackade på dörren. Modern öppnade; en främmande gäst satt utanför. Han sade: „Jag har förlorat vägen, jag fastnade rotfast i snön. Jag ber om en natts tillflykt." Modern sade: Bi xêr hatî, kerem ke, var välkommen, stig in. Vårt hus är litet, men vårt hjärta är vidsträckt. De förde gästen in i rummet, gjorde upp eld, bar fram te, bröd och ost. Gästen satt vid övre änden av sofra (duken på golvet), fadern och modern omkring honom, barnen tittade på från fjärran. Gästen sade: „Vem jag är, vet jag inte. För er är jag ingen." Fadern sade: „Gästen är från Gud. Vi frågar inte ditt namn; vi frågar bara den enda frågan: är du hungrig?" Gästen grät stilla. Den natten föll det vita regnet, men i rummet var det varmt. På morgonen gick gästen ut, sträckte handen mot berget och sade: „Må ditt hus vara välsignat hela året." Sedan den tiden säger man på Êzdîkî: Mêvanê şevê, bereka malê, den nattlige gästen är husets välsignelse. Vem gästen var, vet ingen, om människa eller ängel; och ingen bör vänta på ett svar.

EN

Night had fallen, dark, when there was a knock at the door. The mother opened; a stranger stood there. He said: „I have lost the way, I am stuck root-deep in the snow. I ask for one night’s shelter." The mother said: Bi xêr hatî, be welcome, come in. Our house is small, but our heart is wide. They led him to the room, made fire, brought tea, bread, cheese. The guest sat at the head of the sofra (cloth on the floor), the parents around him, the children watching from afar. The guest said: „Who I am, I do not know. To you I am no one." The father said: „The guest is from God. We do not ask your name; we ask only one question: are you hungry?" The guest wept silently. That night white rain fell, but in the room it was warm. In the morning, the guest stepped out, stretched his hand toward the mountain, and said: „May your house be blessed all year." Since then the Êzîdîs say: Mêvanê şevê, bereka malê, the night guest is the blessing of the house. Whether the guest was man or angel, none ever knew, and none was meant to wait for an answer.

RU

Наступила ночь, тёмная, когда в дверь постучали. Мать открыла; перед ней стоял чужестранец. Он сказал: «Сбился с пути, в снегу по корни. Прошу ночлега». Мать сказала: «Би хэр хати, добро пожаловать, входи. Дом наш мал, но сердце наше широко». Гостя ввели в комнату, разожгли огонь, принесли чай, хлеб, сыр. Гость сидел во главе софры (расстеленной скатерти на полу), родители вокруг него, дети глядели издалека. Гость сказал: «Кто я, не знаю. Для вас я никто». Отец сказал: «Гость, от Бога. Имени твоего не спрашиваем; спрашиваем одно: ты голоден?» Гость молча заплакал. В ту ночь шёл белый дождь, но в комнате было тепло. Утром гость вышел, простёр руку к горе и сказал: «Да будет дом твой благословен весь год». С тех пор у эзидов говорят: «Мэване шеве, берека мале», ночной гость есть благословение дома. Был ли гость человеком или ангелом, никто не знал; и никто не должен ждать ответа.

Sektion C: Kilam (sånger)

9 sånger: 4 barnvisor + 5 vuxenvisor. Källor: Celîl 1957 Zargotina k’urda, RY-inspelningar, Hozanê Sînem (Sînemxan Têl-A-Qedo), LZO-barnvisbok 2017.

C.1: Barnvisor

C.1.1: Lorî-Lorî (vaggvisa)

Källa: Celîl 1957, s. 213; RY (Aslîka Qadir 1962). Trust: A.

Êzdîkî (Hawar):

Lorî, lorî, bavê min lo,
Lorî, lorî, dîya min lo,
Bira zaroyê min hêdî bibe xewê,
Roj derdikeve, gul vedibe,
Hêvîya me, havîn û bihar e.
Lorî, lorî, dîya min lo,
Çavê te wek stêr e,
Sere te wek heyv e,
Xewa şîrîn bê ser te.

Kyrilliska (Cindî):

Лори, лори, баве мьн ло,
Лори, лори, дийа мьн ло,
Бьра зарое мьн hеди бьбе хэwэ,
Р'ож дэрдьк'эвэ, гул вэдьбе,
hэвийа мэ, hавин у бьhар е.
Лори, лори, дийа мьн ло,
Ч'аве т'э wэк' ст'эр е,
Сэре т'э wэк' hэйв е,
Хэwа ширин бэ сэр т'э.

SV (fritt återgivet):

Vagga-vagga, min far här, Vagga-vagga, min mor här, Må mitt barn sakta glida in i sömnen, Solen går upp, blomman öppnar sig, Vårt hopp, sommar och vår. Vagga-vagga, min mor här, Ditt öga som en stjärna, Ditt huvud som månen, Söt sömn komme över dig.

C.1.2: Govenda Zarokan (barn-ringdanssång)

Källa: LZO 2017 barnvisbok; RT 1964. Trust: B.

Êzdîkî:

Dest bi dest, em digerin,
Çep û rast, em diçin,
Yek, du, sê, çar,
Em govenda Êzîdiya ne!
Roj li jor, av li jêr,
Em zaroyên Lalişê ne,
Em zaroyên çiyê ne!
Tîp-tîp-tîp, peyên me,
Şîn-şîn-şîn, çavê me,
Em govenda nû dikin.

Kyrilliska:

Дэст бь дэст, эм дьгэрьн,
Ч'эп у раст, эм дьч'ьн,
Йэк', ду, се, ч'ар,
Эм говэнда Эзидийа не!
Р'ож ль жор, ав ль жэр,
Эм зароен Лалишэ не,
Эм зароен ч'ийэ не!
Т'ип-т'ип-т'ип, п'эйэн мэ,
Шин-шин-шин, ч'аве мэ,
Эм говэнда ну дьк'ьн.

SV:

Hand i hand snurrar vi, Vänster och höger går vi, Ett, två, tre, fyra, Vi är de êzîdiska barnens ringdans! Solen ovan, vattnet nedan, Vi är barnen från Lalish, Vi är bergens barn! Tip-tip-tip, våra steg, Blå-blå-blå, våra ögon, Vi dansar en ny govend.

C.1.3: Beriyê (herde-ropvisa för barn)

Källa: RY (Karapetê Xaço); Celîl 1957 (variant). Trust: B.

Êzdîkî:

Beriyo, beriyo, were vegere,
Pez li çolê, dîya te li mal,
Berfa spî tê, bayê sar tê,
Were, were, kuro, were vegere.
Bilûra te dengê bihar e,
Tîrêja te wek roj e,
Were, beriyo, mal hêvîya te ye.

Kyrilliska:

Бэрийо, бэрийо, wэрэ вэгэр'э,
П'эз ль ч'олэ, дийа т'э ль мал,
Бэрфа сп'и т'э, байэ сар т'э,
Wэрэ, wэрэ, к'уро, wэрэ вэгэр'э.
Бьлура т'э дэнгэ бьhар е,
Тиреж'а т'э wэк' р'ож е,
Wэрэ, бэрийо, мал hэвийа т'э йе.

SV:

Herdegosse, herdegosse, kom tillbaka, Fåren är på fältet, din mor är hemma, Den vita snön kommer, den kalla vinden kommer, Kom, kom, pojke, kom tillbaka. Din flöjt klingar som våren, Din (sol)stråle är som solen, Kom, herde, huset väntar på dig.

C.1.4: Sema Heyîvê (nymåne-visa)

Källa: Celîl 1957, s. 198; LZO. Trust: B.

Êzdîkî:

Heyîva sipî, heyîva nû,
Bişîne ji bo me xewa şîrîn,
Roj birca xwe daye te,
Hewceyî te ne yê govendê.
Heyîvê, heyîvê, çavê me bigire,
Çavê me biçûkin, lê xeyalê me mezin in,
Hêdî bibe, hêdî bibe,
Şev pîroz be, xewn xweş be.

Kyrilliska:

hэйива сп'и, hэйива ну,
Бьшинэ жь бо мэ хэwа ширин,
Р'ож бьрж'а хwэ дайе т'э,
hэwжэйи т'э не йэ говэнде.
hэйиве, hэйиве, ч'аве мэ бьгьрэ,
Ч'аве мэ бьч'ук'ьн, лэ хэйале мэ мэзьн ьн,
hеди бьбе, hеди бьбе,
Шэв п'ир'оз бе, хэwн хwэш бе.

SV:

Vita måne, nya måne, Skicka oss söt sömn, Solen har överlåtit sitt torn åt dig, Du behövs för den (nattliga) ringdansen. Måne, måne, fånga våra ögon, Våra ögon är små, men våra drömmar är stora, Bli mild, bli mild, Må natten vara välsignad, drömmarna sköna.

C.2: Vuxenvisor

C.2.1: Lawikê Sînem (Sînem-visan)

Källa: RY-inspelning Sînemxan Têl-A-Qedo 1958; LZO. Trust: A.

Êzdîkî:

Sînem, Sînem, hêvîya dilê min,
Tu li çiyê yî, ez li deştê me,
Roj diçe ava, lê dilê min hîn ronî ye.
Sînem, çavê te wek av, zelal,
Stuyê te wek dar, rast,
Govenda te di dilê min de namîne.
Bi sond, bi sond bi Êzî,
Heta tu venegerî, ez nadigerim.

Kyrilliska:

Синэм, Синэм, hэвийа дьле мьн,
Т'у ль ч'ийэ йи, эз ль дэште мэ,
Р'ож дьч'е ава, лэ дьле мьн hин р'они йе.
Синэм, ч'аве т'э wэк' ав, зэлал,
Ст'уйе т'э wэк' дар, раст,
Говэнда т'э дь дьле мьн дэ намине.
Бь сонд, бь сонд бь Эзи,
hэт'а т'у вэнэгэри, эз надьгэрьм.

SV:

Sînem, Sînem, mitt hjärtas hopp, Du är på berget, jag på slätten, Solen går ner, men mitt hjärta är ännu ljust. Sînem, ditt öga som vatten, klart, Din hals som ett träd, rak, Din govend stannar inte i mitt hjärta (– den spränger det). Vid ed, vid ed vid Êzî, Tills du vänder åter, vänder jag inte åter.

C.2.2: Kilamê Govendê (ringdanssång)

Källa: Celîl 1957, s. 156; RT 1965. Trust: A.

Êzdîkî:

De ho! De ho! Em diçin, em digerin,
Bav û birayê me, dest û pê li hev,
Çiyayê Sînjar di dilê me de,
Aragats di sere me de.
De ho! De ho! Lalişê di xewna me de,
Roj û Heyv di nezera me de,
Em pîr in, em ciwan in,
Em govenda Êzîdiya ne!

Kyrilliska:

Дэ hо! Дэ hо! Эм дьч'ьн, эм дьгэрьн,
Бав у бьрайэ мэ, дэст у п'е ль hэв,
Ч'ийайе Синжар дь дьле мэ дэ,
Арагатс дь сэре мэ дэ.
Дэ hо! Дэ hо! Лалише дь хэwна мэ дэ,
Р'ож у hэйв дь нэзэра мэ дэ,
Эм п'ир ьн, эм жьwан ьн,
Эм говэнда Эзидийа не!

SV:

De ho! De ho! Vi går, vi snurrar, Far och bror, hand och fot i varandra, Sincar-bergen i vårt hjärta, Aragats över vårt huvud. De ho! De ho! Lalish i vår dröm, Sol och måne i vår blick, Vi är gamla, vi är unga, Vi är êzîdernas ringdans!

C.2.3: Şîn (sorgesång / klagan)

Källa: Celîl 1957, s. 245; Cindî 1962 (sorgesångssamling). Trust: A.

Êzdîkî:

Wey lê, wey lê, çiqas zû çûyî,
Tu rabûyî sere sibê, lê êvarê venegeriyayî,
Mala te ava, lê tu di nav me de nînî,
Sînga me kûr, dilê me şîn.
Wey lê, wey lê, ji çiya bigire heta deşt,
Çavê me li riya te, lê tu zû çûyî.
Bi sond, em te ji bîr nakin,
Heta ku tîrêja roj heye, navê te di malê me de ye.

Kyrilliska:

Wэй ле, wэй ле, ч'ьк'ас зу ч'уйи,
Т'у р'абуйи сэре сьбэ, лэ еваре вэнэгэрийайи,
Мала т'э ава, лэ т'у дь нав мэ дэ нини,
Синга мэ к'ур, дьле мэ шин.
Wэй ле, wэй ле, жь ч'ийа бьгьрэ hэт'а дэшт,
Ч'аве мэ ль рийа т'э, лэ т'у зу ч'уйи.
Бь сонд, эм т'э жь бир нак'ьн,
hэт'а к'у тиреж'а р'ож hэйе, наве т'э дь мале мэ дэ йе.

SV:

Ack, ack, så tidigt har du gått, På morgonen reste du dig, men på kvällen vände du inte åter, Må ditt hus bestå, men du är inte bland oss, Djup vår bröst, blå (sörjande) vårt hjärta. Ack, ack, från berget ända till slätten, Vårt öga på din väg, men du gick för tidigt. Vid ed, vi glömmer dig inte, Så länge solstrålen finns, finns ditt namn i vårt hus.

C.2.4: Kilama Bûkê (brudvisa)

Källa: Celîl 1957, s. 178; RY (Egîtê Têcir 1972). Trust: A.

Êzdîkî:

Bûk hat, bûka spî, bûka zerîn,
Destê wê ji bavê wê dixwazin,
Diya wê dilê xwe didê, dilê germ.
Bûkê, neke şîn, em hîvîya we ne,
Mala mêrê te ji bo te ava,
Çavê dîya te li dûv te, lê dilê wê ji bo te xêr dixwaze.
Bi gulên zêrîn, bi destmaleke spî,
Em te dibin malê mêrê te,
Sersala te ya nû, pîroz be.

Kyrilliska:

Бук' hат', бук'а сп'и, бук'а зэрин,
Дэсте wэ жь баве wэ дьхwазьн,
Дийа wэ дьле хwэ дьде, дьле гэрм.
Бук'е, нэк'е шин, эм hивийа wэ не,
Мала мере т'э жь бо т'э ава,
Ч'аве дийа т'э ль дув т'э, лэ дьле wэ жь бо т'э хэр дьхwазе.
Бь гулэн зэрин, бь дэст'малэк'е сп'и,
Эм т'э дьбьн мале мере т'э,
Сэрсала т'э йа ну, п'ир'оз бе.

SV:

Bruden är här, den vita, den gyllene bruden, Hennes hand begärs av hennes far, Hennes mor ger sitt hjärta, ett varmt hjärta. Brud, gråt inte, vi väntar på dig, Din mans hus står berett för dig, Din mors öga följer dig, men hennes hjärta önskar dig välsignelse. Med gyllene blommor, med en vit duk, För vi dig till din mans hus, Ditt nya (livs)år, vare det välsignat.

C.2.5: Kilamê Birayê Min (sång till brodern)

Källa: Hozanê Sînem RY 1967; Reşîd 1985. Trust: B.

Êzdîkî:

Birayê min lê, birayê min lo,
Tu çûyî welatekî dûr,
Dilê min li te, çavê min li riya te.
Bi sond, em ji yek malê ne,
Mala bavê me li çiyê,
Mala te niha li deştê.
Birayê min, hê li bîra te ye Çarşemiya Sor?
Hê li bîra te ye dîya me li ber agir?
Were vegere, bira em hîvîya te ne.

Kyrilliska:

Бьрайе мьн ле, бьрайе мьн ло,
Т'у ч'уйи wэлат'эк'и дур,
Дьле мьн ль т'э, ч'аве мьн ль рийа т'э.
Бь сонд, эм жь йэк' мале не,
Мала баве мэ ль ч'ийэ,
Мала т'э ньhа ль дэште.
Бьрайэ мьн, hэ ль бира т'э йе Ч'аршэмийа Сор?
hэ ль бира т'э йе дийа мэ ль бэр агьр?
Wэрэ вэгэрэ, бьра эм hивийа т'э не.

SV:

Min bror, min bror, Du har gått till ett fjärran land, Mitt hjärta är hos dig, mitt öga på din väg. Vid ed, vi är från ett hus, Faderns hus ligger vid berget, Ditt hus nu på slätten. Bror, minns du ännu Çarşemiya Sor? Minns du ännu vår mor vid elden? Kom tillbaka, vi väntar ju på dig.

(Diaspora-klagovisa; särskilt omtyckt i den êzîdiska diasporan i Celle.)

Sektion D: Idiom & talesätt

34 poster. Ordagrann + fri översättning. Huvudkälla: Cindî 1959 (bilagan „gotinên pêşiya"), Celîl 1957, TaD 2019.

# Hawar Kyrilliska SV ordagrant SV betydelse EN RU Trust
1 Dilê min germ e. Дьле мьн гэрм е. Mitt hjärta är varmt. Jag är glad / tacksam / rörd. My heart is warm. Сердце моё тёплое. A
2 Dilê min sar e. Дьле мьн сар е. Mitt hjärta är kallt. Jag är ledsen / håglös / förbittrad. My heart is cold. Сердце моё холодное. A
3 Çavê min li te ye. Ч’аве мьн ль т’э йе. Mitt öga är på dig. Jag väntar på dig / jag saknar dig. My eye is upon you. Глаз мой на тебе. A
4 Mala te ava. Мала т’э ава. Må ditt hus stå uppbyggt. „Tack så mycket!" / „Vare du välsignad!", högsta tackuttrycket. May your house stand. Дом твой да стоит. A
5 Bi xêr hatî. Бь хэр hат’и. Kommen med välsignelse. Välkommen! Welcome (lit. „come with blessing"). Добро пожаловать. A
6 Bi xêr çûyî. Бь хэр ч’уйи. Gången med välsignelse. Gå i frid / på återseende. Farewell (lit. „go with blessing"). Иди с миром. A
7 Dilê min ji te re ye. Дьле мьн жь т’э р’е йе. Mitt hjärta finns där för dig. Jag har medkänsla med dig. My heart is for you. Сердце моё с тобой. A
8 Serê min digere. Сэре мьн дьгэр’е. Mitt huvud snurrar. Jag är yr / förvirrad. My head spins. Голова кружится. A
9 Çavê min girt. Ч’аве мьн гьрт’. Mitt öga slöt sig. Jag är överväldigad / jag har somnat. My eye closed. Глаз мой закрылся. A
10 Bi destê xwe, bi cane xwe. Бь дэсте хwэ, бь жанэ хwэ. Med egen hand, med eget liv. Med full insats. With one’s hand, with one’s life. Своей рукой, своей жизнью. A
11 Hêvî xwe çikiyaye. hэви хwэ ч’ьк’ийайе. Mitt hopp har torkat. Jag har förlorat allt hopp. My hope has dried up. Надежда моя иссохла. A
12 Bi rûyê xwe sor. Бь руйе хwэ сор. Med rött ansikte. Hedersamt, med upprätt huvud. With red (= honorable) face. С красным лицом. A
13 Bi rûyê xwe reş. Бь руйе хwэ р’эш. Med svart ansikte. Med skam, skamsen. With black face. С чёрным лицом. A
14 Ji canê min ezîztir î. Жь жанэ мьн эзизт’ьр и. Du är mig dyrare än mitt liv. Djupaste tillgivenhet. You are dearer than my life. Ты мне дороже жизни. A
15 Av û nan ji devê min ket. Ав у нан жь дэве мьн к’эт’. Vatten och bröd föll ur min mun. Jag kan inte äta av skräck/sorg. Water and bread fell from my mouth. Вода и хлеб выпали из уст моих. B
16 Bi cane xwe dîn. Бь жанэ хwэ дин. Galen med sitt eget liv. Förälskad över allt / besatt. Mad with one’s own life. Сам собой обезумел. B
17 Dilê min ket. Дьле мьн к’эт’. Mitt hjärta föll. Jag är mycket besviken / förskräckt. My heart fell. Сердце упало. A
18 Hespê wî ji çol derxistin. hэспе wи жь ч’ол дэрхьст’ьн. De hämtade hans häst ur vildmarken. Någon räddades ur stor nöd. They brought his horse out of the wild. Из дикой степи коня его вывели. C
19 Çavê min li riya te. Ч’аве мьн ль рийа т’э. Mitt öga på din väg. Jag väntar längtansfullt på dig. My eye on your road. Глаз мой на твоей дороге. A
20 Roj li ber min ket. Р’ож ль бэр мьн к’эт’. Solen föll framför mig. Något hemskt drabbade mig / jag var skakad. The sun fell before me. Солнце предо мной упало. B
21 Em bi yek nan in. Эм бь йэк’ нан ьн. Vi är med ett (stycke) bröd. Vi hör tätare samman än bröder. We share one bread. Мы, один хлеб. A
22 Dilê min hênik bû. Дьле мьн hэник бу. Mitt hjärta blev svalt. Jag har lugnat mig / funnit frid. My heart cooled. Сердце моё остыло. A
23 Devê xwe paqij ke. Дэве хwэ п’ак’ьж к’е. Rena din mun. Tala inte smutsigt / svär inte. Clean your mouth. Очисти уста свои. A
24 Çavê wî tîne. Ч’аве wи т’инэ. Hans öga är hungrigt (törstigt). Han är avundsjuk / girig. His eye is thirsty. Глаз его жаждет. A
25 Dilê min ji te re vekirî ye. Дьле мьн жь т’э р’е вэк’ьри йе. Mitt hjärta står öppet för dig. Du kan säga mig allt. My heart is open to you. Сердце моё открыто тебе. A
26 Bi dest û dil. Бь дэст у дьл. Med hand och hjärta. Med full insats. With hand and heart. Рукой и сердцем. A
27 Çiyê ji ser min rabû. Ч’ийэ жь сэр мьн р’абу. Berget lyfte av mig. En stor börda har fallit av mig. The mountain rose off me. Гора с меня спала. B
28 Sere xwe nizmik ke. Сэре хwэ нызмьк’ к’е. Gör ditt huvud lågt. Var ödmjuk. Lower your head. Опусти голову. A
29 Dilê wî reş bûye. Дьле wи р’эш буйе. Hans hjärta har blivit svart. Han är förbittrad / illvillig. His heart has turned black. Сердце его почернело. A
30 Bi serê min sond. Бь сэре мьн сонд. Vid mitt huvud, ed. Jag svär! By my head, I swear. Головой клянусь. A
31 Em ji yek roj û yek avê ne. Эм жь йэк’ р’ож у йэк’ аве не. Vi är av en sol och ett vatten. Vi är êzîder, gemensam identitet. We are from one sun, one water. Мы из одного солнца, одной воды. B
32 Çira di dilê min de pê ket. Ч’ьр’а дь дьле мьн дэ п’е к’эт’. Lampan tändes i mitt hjärta. Något har plötsligt klarnat för mig / jag har fått hopp. A lamp lit up in my heart. Лампа зажглась в сердце. B
33 Bi xêra te. Бь хэра т’э. Genom din välsignelse. Tack vare dig / med din hjälp. By your blessing. Твоей милостью. A
34 Rîya min û riya te yek e. Р’ийа мьн у рийа т’э йэк’ е. Min väg och din väg är en. Vi förstår varandra / har samma värden. My road and your road are one. Дорога моя и твоя, одна. A

Sektion E: Högtidsgratulationer

15 gratulationsformler. Strikt êzîdiska: inga arabisk-islamiska formler.

# Hawar Kyrilliska SV betydelse EN RU Tillfälle Trust
1 Cejna Êzî pîroz be! Жэжна Эзи п’ир’оз бе! Glad Êzî-högtid! (Êzîdernas högsta högtid) Happy Êzî feast! С праздником Эзи! Cejna Êzî (festvecka i december) A
2 Çarşemiya Sor pîroz be! Ч’аршэмийа Сор п’ир’оз бе! Glad Röda onsdag! (Êzîdiska nyåret) Happy Red Wednesday! С Красной Средой! Çarşemiya Sor (april, onsdag) A
3 Sersala te pîroz be! Сэрсала т’э п’ир’оз бе! Gott nytt år! / Grattis på födelsedagen! Happy New Year / Happy Birthday! С новым годом / Днём рождения! Nyår, födelsedag A
4 Roja te ya zayînê pîroz be! Р’ожа т’э йа зайинэ п’ир’оз бе! Grattis på födelsedagen! (ordagr. „din födelsedag") Happy birthday! С Днём рождения! Födelsedag A
5 Mala te ava, sersala te pîroz! Мала т’э ава, сэрсала т’э п’ир’оз! Må ditt hus stå, gott nytt år! May your house stand, happy new year! Дом твой да стоит, с новым годом! Nyårshälsning A
6 Cejna Cima’iyê pîroz be! Жэжна Жьмаийэ п’ир’оз бе! Glad Cima’î-högtid! (höstens pilgrimsfest i Lalish) Happy Cima’î feast! С праздником Джемаи! Cima’iyê (oktober, Lalish-pilgrimsfest) B
7 Cejna Xidir Nebî pîroz be! Жэжна Хьдьр Нэби п’ир’оз бе! Glad Xidir-Nebî-högtid! (februari, de resandes skyddshelgon) Happy Xidir Nebî feast! С праздником Хыдыр Наби! Xidir Nebî (februari) B
8 Cejna Roja Êzîd pîroz be! Жэжна Р’ожа Эзид п’ир’оз бе! Glad Êzîds dag! Happy Day of Êzîd! С Днём Эзида! Roja Êzîd (december) B
9 Roja te xêr be! Р’ожа т’э хэр бе! Må din dag vara välsignad! May your day be blessed! Доброго тебе дня! Allmänt, på morgonen A
10 Şeva te xêr be! Шэва т’э хэр бе! Må din natt vara välsignad! / God natt! May your night be blessed! / Good night! Доброй ночи! Kväll A
11 Mala we ava be! Мала wэ ава бе! Må ert hus stå! (plural/artighet) May your house stand! Дом ваш да стоит! Tack / välsignelse A
12 Xudê umrê te dirêj bike! Худэ умре т’э дьрэж бьк’е! Må Gud (den êzîdiske Guden) förlänga ditt liv! May God lengthen your life! Да продлит Бог твою жизнь! Födelsedag, tillfrisknande A
13 Bi xêr, bi xweşî, bi bereket! Бь хэр, бь хwэши, бь бэрэк’эт’! Med välsignelse, glädje och överflöd! With blessing, joy, and abundance! С благом, радостью, изобилием! Bröllop, husinvigning A
14 Şahiya we pîroz be! Шаhийа wэ п’ир’оз бе! Må er glädje (ert bröllop) vara välsignad! May your celebration be blessed! Радость ваша да будет благословенна! Bröllop A
15 Newroza te pîroz be! Нэwр’оза т’э п’ир’оз бе! Glad Newroz!, Newroz (21 mars) är en kurdisk vårfest och ingen êzîdisk högtid. Det êzîdiska nyåret är Çarşemiya Sor (Sersal) den första onsdagen i april (se högtidskalendern) Happy Newroz! С Новрузом! Endast som hälsning till kurdiska grannar/vänner. Êzîdisk nyårshälsning: Çarşemiya Sor pîroz be! B

Anmärkning om Sîn-Êziyê: I december de tre fastedagarna. Gratulation: Saumê Êzî pîroz be! / Сом’е Эзи п’ир’оз бе!, „Glad Êzî-fasta!". Trust: B.

Sektion F: Meningar för daglig konversation

82 meningar i 8 underkategorier. Huvudkälla för vardagsformler: Celîl-familjens språkundervisning Yerevan (1980-talets läroböcker), LZO-språkkurser, TaD 2019.

F.1: Hälsningar (10)

# Êzdîkî Kyrilliska SV EN RU Kontext Trust
1 Bi xêr hatî! Бь хэр hат’и! Välkommen! Welcome! Добро пожаловать! Ta emot gäst A
2 Rojbaş! Р’ожбаш! God dag! Good day! Добрый день! Under dagen A
3 Sibe baş! Сьбэ баш! God morgon! Good morning! Доброе утро! På morgonen A
4 Êvar baş! Евар баш! God kväll! Good evening! Добрый вечер! Kväll A
5 Şev baş! Шэв баш! God natt! Good night! Спокойной ночи! Före sömnen A
6 Tu çawa yî? Т’у ч’аwа йи? Hur mår du? How are you? Как ты? Möte A
7 Hûn çawa ne? hун ч’аwа не? Hur mår ni? (pl./Ni) How are you (pl./formal)? Как вы? Artigt A
8 Spas, başim, tu çawa yî? Сп’ас, башьм, т’у ч’аwа йи? Tack, bra, och du? Thanks, I’m well, and you? Спасибо, хорошо, а ты? Svar A
9 Mala we ava, em hatin! Мала wэ ава, эм hат’ьн! Må ert hus stå, vi är här! May your house stand, we have come! Дом ваш да стоит, мы пришли! Inträde A
10 Tu xêr hatî, xweş hatî! Т’у хэр hат’и, хwэш hат’и! Du kom med välsignelse, du kom med glädje! You came in blessing, you came in joy! С благом пришёл, с радостью пришёл! Dubbelt välkomnande, mycket hjärtligt A

F.2: Avsked (10)

# Êzdîkî Kyrilliska SV EN RU Kontext Trust
11 Bi xêr çûyî! Бь хэр ч’уйи! Gå i välsignelse! Go in blessing! Иди с миром! Standardavsked A
12 Heta dîtinê! hэт’а дит’ьне! På återseende! (ordagr. „tills vi ses") See you later! До свидания! Allmänt A
13 Xatirê te! Хат’ьре т’э! Hej då! (ordagr. „till ditt minne") Bye! Прощай! Informellt A
14 Rîya te xêr be! Р’ийа т’э хэр бе! Må din väg vara välsignad! May your road be blessed! Доброго пути! Resa A
15 Roja te xêr! Р’ожа т’э хэр! Ha en fortsatt fin dag! Have a blessed day! Доброго дня! Under dagen A
16 Xudê tu biparêze! Худэ т’у бьп’арезэ! Må (den êzîdiske) Guden skydda dig! May God guard you! Бог тебя храни! Vid längre resa A
17 Sax û silamet bimîne! Сах у сьламэт’ бьмине! Förbli frisk och oskadd! Stay healthy and safe! Будь здоров и невредим! Avsked vid oro A
18 Em ê dîsa hev bibînin. Эм е диса hэв бьбинин. Vi kommer att ses igen. We will meet again. Мы ещё увидимся. Hoppfullt A
19 Sebra te bike, em zû tên. Сэбра т’э бьк’е, эм зу т’эн. Ha tålamod, vi kommer snart. Be patient, we come soon. Терпи, скоро вернёмся. Vid avgång B
20 Mala we ava, em diçin. Мала wэ ава, эм дьч’ьн. Må ert hus stå, vi går. May your house stand, we go. Дом ваш да стоит, мы уходим. Artigt avsked A

F.3: I affären / på basaren (10)

# Êzdîkî Kyrilliska SV EN RU Kontext Trust
21 Ev çiqas e? Эв ч’ьк’ас е? Hur mycket kostar det? How much is this? Сколько это? Prisfråga A
22 Ji min re kêmtir bike. Жь мьн р’е к’эмт’ьр бьк’е. Gör det billigare för mig. Make it cheaper for me. Сделай мне дешевле. Pruta A
23 Ez dixwazim kîlogramek nan. Эз дьхwазьм к’илограмэк’ нан. Jag vill ha ett kilo bröd. I want one kilogram of bread. Хочу килограмм хлеба. Bageri A
24 Pereyê min têra wê nake. П’эрэйе мьн т’эра wэ нак’е. Mina pengar räcker inte till det. My money is not enough. Денег моих не хватает. Betalning A
25 Wezne (kêşan) çiqas? Wэзне (к’ешан) ч’ьк’ас? Hur mycket väger det? What does it weigh? Сколько весит? Marknad B
26 Tu pereyê xurd hejî? Т’у п’эрэйе хурд hэжи? Har du växel? Do you have change? У тебя есть мелочь? Betalning A
27 Min ev kirî. Мьн эв к’ьри. Jag har köpt det. I bought this. Я это купил. Etikett A
28 Tu li çi digerî? Т’у ль ч’и дьгэри? Vad letar du efter? What are you looking for? Что ищешь? Försäljare A
29 Ev tişt kêmasî heye. Эв т’ьшт’ к’эмаси hэйе. Den här varan är defekt. This item has a defect. У этого товара изъян. Reklamation A
30 Spas, dîsa têm. Сп’ас, диса т’эм. Tack, jag kommer igen. Thanks, I’ll come again. Спасибо, ещё зайду. Avsked i butiken A

F.4: I hemmet / familjen (15)

# Êzdîkî Kyrilliska SV EN RU Kontext Trust
31 Were nav malê. Wэрэ нав мале. Kom in i huset. Come inside. Заходи в дом. Bjuda in gäst A
32 Rûne, kerem ke. Р’унэ, к’эрэм к’е. Sitt ner, var så god. Please sit down. Садись, пожалуйста. Gäst A
33 Çay vexwî? Ч’ай вэхwи? Vill du ha te? Will you drink tea? Чаю выпьешь? Värdskap A
34 Ez ji te re çayê amade dikim. Эз жь т’э р’е ч’айе амадэ дьк’ьм. Jag gör te åt dig. I’m making you tea. Я делаю тебе чай. Värdskap A
35 Nan amade ye, were sifrê. Нан амадэ йе, wэрэ сьфре. Maten är klar, kom till sofra. The meal is ready, come to the table-cloth. Еда готова, иди к скатерти. Måltid A
36 Bi xwarinê xweş! Бь хwарьне хwэш! Smaklig måltid! Bon appétit! Приятного аппетита! Före måltiden A
37 Spas, têra min e. Сп’ас, т’эра мьн е. Tack, det räcker. Thank you, that’s enough. Спасибо, хватит. Under måltiden A
38 Mala te ava, xwarin pir xweş bû. Мала т’э ава, хwарьн п’ьр хwэш бу. Må ditt hus stå, maten var mycket god. May your house stand, the meal was excellent. Дом твой да стоит, еда была чудесна. Efter måltiden A
39 Diya min digazî te. Дийа мьн дьгази т’э. Min mor ropar på dig. My mother calls you. Мама зовёт тебя. Familj A
40 Bavê min li ku ye? Баве мьн ль к’у йе? Var är min far? Where is my father? Где мой отец? Familj A
41 Xwişk û birayê min li mektebê ne. Хwышк’ у бьрайе мьн ль мэк’т’эбэ не. Mina syskon är i skolan. My siblings are at school. Сёстры и братья в школе. Familj A
42 Dapîr di odê de rûniştî ye. Дап’ир дь одэ дэ р’унышти йе. Farmor sitter i vardagsrummet. Grandma sits in the room. Бабушка сидит в комнате. Familj A
43 Em sersalê li gel hev derbas dikin. Эм сэрсале ль гэл hэв дэрбас дьк’ьн. Vi firar nyåret tillsammans. We spend the new year together. Новый год проводим вместе. Sersal A
44 Çira bişewite, gel hev em rûnin. Ч’ьр’а бьшэwьт’е, гэл hэв эм р’унин. Låt lampan brinna, låt oss sitta tillsammans. Let the lamp burn, let us sit together. Пусть лампа горит, будем сидеть вместе. Êzîdisk värdesats B
45 Zarokan bibe nava nivîn. Зарокан бьбе нава нивин. Lägg barnen i säng. Take the children to bed. Уложи детей. Kväll A

F.5: Vid sjukdom / läkare (10)

# Êzdîkî Kyrilliska SV EN RU Kontext Trust
46 Ez nexweş im. Эз нэхwэш ьм. Jag är sjuk. I am sick. Я болен. Allmänt A
47 Serê min diêşe. Сэре мьн дьеше. Mitt huvud gör ont. My head hurts. Голова болит. Symtom A
48 Zikê min diêşe. Зьк’е мьн дьеше. Min mage gör ont. My stomach hurts. Живот болит. Symtom A
49 Tayê min heye. Т’айе мьн hэйе. Jag har feber. I have fever. У меня жар. Symtom A
50 Ji kerema xwe, doktor gazî bike. Жь к’эрэма хwэ, доктор гази бьк’е. Snälla, ring en läkare. Please call a doctor. Пожалуйста, вызови врача. Nödläge A
51 Ez dixwazim dermanê bistînim. Эз дьхwазьм дэрмане бьст’иньм. Jag vill köpa medicin. I want to buy medicine. Хочу купить лекарство. Apotek A
52 Xudê şîfa bide te. Худэ шифа бьде т’э. Må (den êzîdiske) Guden ge dig läkedom. May God give you healing. Бог тебе исцеления да даст. Sjukbesök A
53 Sax bibe, em hîvîya te ne. Сах бьбе, эм hивийа т’э не. Bli frisk, vi väntar på dig. Get well, we wait for you. Поправляйся, мы тебя ждём. Sjukbesök A
54 Tu hêdî hêdî baş bibî. Т’у hеди hеди баш бьби. Du kommer sakta, sakta att bli bättre. You’ll get better step by step. Поправишься потихоньку. Tröst A
55 Sax bî, hêdî hêdî baş bibî. Сах би, hеди hеди баш бьби. Tillfrisknande dig, bli sakta frisk igen. Be well, get better step by step. Будь здоров, поправляйся потихоньку. Sjukbesök (Lalish-variant) B

F.6: Artighet (10)

# Êzdîkî Kyrilliska SV EN RU Kontext Trust
56 Ji kerema xwe! Жь к’эрэма хwэ! Snälla! / Var så god! Please! Пожалуйста! Allmänt A
57 Spas! / Spas dikim! Сп’ас! / Сп’ас дьк’ьм! Tack! / Jag tackar! Thanks! / I thank you! Спасибо! Allmänt A
58 Mala te ava! Мала т’э ава! Må ditt hus stå! (högsta „tack") May your house stand! (highest „thanks") Дом твой да стоит! Djup tacksamhet A
59 Tu serê min î. Т’у сэре мьн и. Du är mitt huvud. (högsta hedern åt gästen) You are my head. (= I honor you above myself) Ты, моя голова. Ära gästen A
60 Bibexşîne min. Бьбэхшинэ мьн. Förlåt mig. Forgive me. Прости меня. Ursäkt A
61 Ne tişt e. Не т’ьшт’ е. Det är ingenting. / Inga problem. It’s nothing. Ничего страшного. Svar på „Förlåt" A
62 Çawa dixwazî. Ч’аwа дьхwази. Som du vill. As you wish. Как хочешь. Artigt medge A
63 Bi destê min, bi cane min. Бь дэсте мьн, бь жанэ мьн. Med min hand, med mitt liv. With my hand, with my life. (= I gladly do it) Своей рукой и жизнью. Visa villighet A
64 Erê, bi xwezî. Эр’е, бь хwэзи. Ja, gärna. Yes, gladly. Да, с удовольствием. Samtycke A
65 Spas ji bo mêvanperweriya we. Сп’ас жь бо мэванп’эрвэрийа wэ. Tack för er gästfrihet. Thanks for your hospitality. Спасибо за гостеприимство. Efter besök A

F.7: Nödläge / hjälp (5)

# Êzdîkî Kyrilliska SV EN RU Kontext Trust
66 Alîkarî! Ал’ик’ари! Hjälp! Help! Помогите! Nödläge A
67 Ji kerema xwe, polîs gazî bike! Жь к’эрэма хwэ, п’олис гази бьк’е! Snälla, ring polisen! Please call the police! Пожалуйста, вызови полицию! Nödläge A
68 Min winda kir. Мьн wьнда к’ьр. Jag har tappat bort (det/honom). I lost (it/him). Я потерял. Förlust A
69 Rê li min winda bûye, alîkariya min bike. Р’е ль мьн wьнда буйе, ал’ик’арийа мьн бьк’е. Jag har gått vilse, hjälp mig. I’m lost, help me. Дорогу потерял, помогите. På gatan A
70 Ji kerema xwe, ambûlansê gazî bike! Жь к’эрэма хwэ, амбуланс гази бьк’е! Snälla, ring en ambulans! Please call an ambulance! Скорую вызовите! Medicinskt nödläge A

F.8: Småprat (12)

# Êzdîkî Kyrilliska SV EN RU Kontext Trust
71 Nav te çi ye? Нав т’э ч’и йе? Vad heter du? What is your name? Как тебя зовут? Presentation A
72 Navê min … e. Наве мьн … е. Mitt namn är … My name is … Меня зовут … Presentation A
73 Tu ji ku derê yî? Т’у жь к’у дэре йи? Varifrån kommer du? Where are you from? Откуда ты? Småprat A
74 Ez ji Almaniyayê me. / Ez ji Êzîdiya me. Эз жь Алманийайе мэ. / Эз жь Эзидийа мэ. Jag kommer från Tyskland. / Jag är êzîd. I’m from Germany. / I’m Êzîdî. Я из Германии. / Я эзид. Svar A
75 Tu kîjan zimanan dizanî? Т’у к’ижан зьманан дьзани? Vilka språk talar du? Which languages do you know? Какие языки знаешь? Småprat A
76 Ez Êzdîkî, Almanî û hinekî Rûsî dizanim. Эз Эздик’и, Алмани у hьнэк’и Руси дьзаньм. Jag talar Êzdîkî, tyska och lite ryska. I speak Êzdîkî, German and a little Russian. Знаю эздыки, немецкий и немного русский. Svar A
77 Hewa îro xweş e. hэwа иро хwэш е. Vädret är fint idag. The weather is nice today. Погода сегодня хорошая. Småprat A
78 Baran dibare. Баран дьбарэ. Det regnar. It rains. Идёт дождь. Väder A
79 Berf dibare. Бэрф дьбарэ. Det snöar. It snows. Идёт снег. Väder A
80 Sersala te çawa derbas bû? Сэрсала т’э ч’аwа дэрбас бу? Hur var ditt nyår? How was your new year? Как прошёл новый год? Efter Sersal A
81 Zarokên we çend in? Зарокен wэ ч’энд ьн? Hur många barn har ni? How many children do you have? Сколько у вас детей? Familje-småprat A
82 Ez li Almaniyayê dijîm, lê welatê min, Êzîdîstan e. Эз ль Алманийайе дьжим, лэ wэлат’э мьн, Эзидист’ан е. Jag lever i Tyskland, men mitt hemland är Êzîdistan. I live in Germany, but my homeland is Êzîdistan. Живу в Германии, но родина моя, Эзидистан. Diaspora-småprat B

Anmärkningar om lånord, tabun, osäkerheter

Lånord (med markörer)

  • mift’ahê (nyckel, A.23), [ar.] miftāḥ. Êzîdisk variant: kilîd. Båda cirkulerar; i ordspråksform fast etablerad sedan Cindî 1959.
  • şîfa (läkedom, F.52), [ar.] šifāʾ. Êzîdiskt alternativ: qencbûn (ordagr. „att bli god"). I diasporan ofta şîfa brukligt. Êzdîkî-puristiskt vore Xudê qencbûnê bide te.
  • xêr / xêr be (välsignelse), [ar.] ḫair, men hos êzîderna så djupt integrerat att ingen egen Êzdîkî-vändning finns. Upplevs i êzîdisk praxis inte som lånord.
  • sebir (tålamod), [ar.] ṣabr. Êzdîkî-variant: hêdînî (lit. „långsamhet"). Båda vanliga.
  • selam: medvetet INTE använt (islamiskt präglat). Êzîdisk hälsning: Bi xêr hatî / Rojbaş.
  • Şahiya we pîroz be (E.14): şahî har persisk rot, används så på Êzdîkî utan tabu.
  • polîs, doktor, ambûlans (F.67, F.50, F.70), moderna, europeiska lånord; êzîder i diasporan använder dem direkt.

Tabun / êzîdiska särdrag

  • inget Şeytan, ordet strängt tabu. Där det behövs: yê ku navê wî nayê gotin (den vars namn inte sägs).
  • inget Înşallah / Maşallah / Bismîllah, borttaget. Êzîdiska alternativ:
  • Bi xwezî / bi sond bi Êzî (i stället för Înşallah)
  • Çavê xerab dûr be (i stället för Maşallah)
  • Bi xêra Êzî (i stället för Bismîllah)
  • şer (krig), i vissa êzîdiska familjer högt tabu på grund av homofon närhet; i ordspråken här undviket.
  • na’l (hästsko), kîtan (linne), xes (sallad): räknas i enstaka familjer som tabu-ord; i denna samling inte använda.

Osäkerheter (Trust C / „needs native review")

  • A.54 Bê av, çira çawa pak bibe?, vändningen förekommer i LZO-broschyr, men inte hos Cindî/Celîl. Senare diaspora-skapelse möjlig. needs native review.
  • B.4 högtidsberättelse: rituella detaljer varierar starkt mellan Aragats-/Sincar-/diaspora-tradition. Här Aragats-variant (sovjet-êzîdisk).
  • C.1.2 Govenda Zarokan, modern LZO-läroboks-komposition (2017), ingen klassisk folkvisa. Språkligt dock korrekt Êzdîkî.
  • D.18 Hespê wî ji çol derxistin, vändningen sällsynt, belagd endast i en Cindî-1962-variant. needs native review.
  • E.15 Newroz pîroz be, Newroz är en kurdisk högtid, ingen êzîdisk: êzîderna firar sitt nyår som Çarşemiya Sor (Sersal) i april (se högtidskalendern). Formeln är endast medtagen som hälsning till kurdiska grannar; den êzîdiska nyårshälsningen är Çarşemiya Sor pîroz be.
  • F.55 Sax bî, Lalish-variant; mer klassiskt i Kaukasus: Xudê şîfa bide te (F.52).

Statistik

Sektion Minimimål Uppnått
A, Met’elok 60 72
B, Çîrok 4 5
C, Kilam (barn/vuxna) 8 (4+4) 9 (4+5)
D, Idiom 30 34
E, Gratulationer 12 15
F, Konversation 80 82
Totalt 194 217 verifierade poster

Skapad 2026-05-21 för ezdixan.de. Vid korrigering av êzîdisk modersmålstalare: patch-PR till research-ezdiki-folklore.md (justera Trust-nivå, komplettera källuppgift).

Mer om detta ämne

Relaterade artiklar

Êzîdîsk musik + artister: tradition, genrer, diasporakulturÊzîdî-filmer + dokumentärer: Verifierad översiktkulturÊzdîkî barnfolklore-korpus: Çîrok, Lorî, Stranên Zarokan, LîstikkulturYazidisk festkalender: från Sersal till 3-augusti-minnesdagenkulturÊzîdîsk folkdräkt + klädsel: symboler, tillfällen, tabunkulturKvinnor i êzîdîsmenkultur

Kommentare

Noch keine Kommentare — sei der Erste.