kultur

Êzdîkî barnfolklore-korpus: Çîrok, Lorî, Stranên Zarokan, Lîstik

AI-genererat innehåll – ej verifierat. Den här översättningen skapades automatiskt av en lokal språkmodell och har ännu inte verifierats av mänskliga experter. Källhänvisningar och detaljerade påståenden kan innehålla fel. Betrakta den som ett pågående arbete. Växla till den tyska originalversionen för att se det verifierade tillståndet.

sv21 095 ord⏱ ca 96 min läsning📚 10 avsnitt🔖 ≥105 källorKvalitet C · ej verifierad

8 verifierade · Wikimedia Commons · CC-licens

🖼 Bilder

Kurerat barnfolklore-korpus för den privata inlärnings-appen ezdixan.de (Êzîdî / Êzdîkî). Fokus: folksagor (Çîrok), vaggvisor (Lorî), barnvisor, ramsor, barnlekar och uppfostrings-berättelser ur Êzîdî-traditionen. Huvudkällor: Heciyê Cindî „Hek’yatêd cm’eta k’urdîê" (Jerevan 1940/1962), Casimê Celîl „Zargotina k’urda, lawik, lorî" (1957–1962), Ordîxanê Celîl „Zargotina k’urdên Sovêtê" (1978), Tosinê Reşîd „Folklora Êzdîya" (1980-talet), Karlênê Çaçanî (êzîdisk författarinna), Rudenko Kurdskie skazki (1970), Lalish-TV barnprogram, Êzîdiska akademin Hannover. Êzdîkî förs som ett eget språk, inte deklarerat som kurdiska. Status: 2026-05-22.

Innehållsförteckning

Förord, metodik, källnivåer
Källförteckning
Sektion A, Çîrok / Folksagor (30+)
Sektion B, Lorî / Vaggvisor (15+)
Sektion C, Stranên Zarokan / Barnvisor (20+)
Sektion D, Ramsor, räkneramsor, djurramsor (15+)
Sektion E, Lîstikên Zarokan / Barnlekar (15+)
Sektion F, Êzîdî-uppfostringsberättelser
Sirr-tabu anvisningar & anmärkningar

Förord, metodik, källnivåer

Språk & skrift. Huvudskriftsystemet är den latinska Hawar/Bedirxan-skriften (1932). Vid kaukasiska källor dessutom den kyrilliska Cindî-ortografin (Heciyê Cindî 1946, Riya T’eze). Där båda skrivsätten är belagda anges de parallellt.

System för åldersrekommendation.

3–5 = småbarn, korta ramsor, Lorî, djurläten, enkla meningar
6–10 = grundskola, klassiska Çîrok med tydlig sensmoral, barnvisor
11–14 = förungdom, längre folksagor med Êzîdî-kontext, Heft-Sirran-anknytningar (barnanpassat)

Förtroendenivåer (Trust).

A: belagt av ≥ 2 oberoende Êzîdî-källor (Cindî + Celîl, Cindî + Reşîd, Rudenko + Aparan-informant osv.), ordalydelsen stabil.
B: belagt av 1 huvudkälla; lätta varianter möjliga.
C: variant / muntligt från diasporan / osäker stavning / needs native review.

Êzîdî-särdrag & tabun.

INGET Allah, i stället Xudê, Xwedê, Êzî, Tawûsî Melek (i passande sammanhang).
INGET Bismillah, i stället Bi navê Xudê, Bi destê Tawûsî Melek, eller helt enkelt utelämnat.
INGET Înşallah / Maşallah, i stället Heger Xudê bivê, Çavşînî, Çavê neyaran kor.
Sirr-tabu: ordet för Şeytan uttalas INTE av êzîderna. I barnberättelser ersätts det med [Outsagt] i texten, eller omskrivningar som Yê Reş, Yê Bê Nav, Dijminê Tawûs.
Heft Sirran (Sju hemligheter / Sju heliga): I barnberättelser reducerat till bildliga skildringar, utan teologiskt djup.
Çarşemiya Sor (Röda onsdagen / nyåret), êzîdernas viktigaste högtidsdag, många barnberättelser anknyter till den.

Inlärningsmåls-kolumn. För varje post noteras vilka ord/begrepp barnet lär sig (djur, väder, familj, tal, värden, högtider).

Lånords-markör.

[ar.] = arabiskt lånord
[tr.] = turkiskt
[fa.] = persiskt
[arm.] = armeniskt
[rus.] = ryskt

Källförteckning

Akademiskt / publicerat (A):

Cindî, Heciyê (1940, utvidgad 1962): Hek’yatêd cm’eta k’urdîê (Folkberättelser från Armeniens kurder / êzîder). Jerevan: Haypethrat. ~300 s. Folksagor, ca 80 av dem med barn som huvudpersoner eller som uppfostrings-berättelser. [Cindî 1962]
Celîl, Casim (1957): Zargotina k’urda, k’ilam, lawik, dîlok, lorî. Jerevan. Lorî-kapitel med 28 vaggvisor. [Celîl 1957]
Celîl, Ordîxan & Celîl, Casim (1978): Zargotina k’urdên Sovêtê (2 band). Jerevan: Sovêtakan Grogh. Kapitlet „Stranên zarokan" med 40+ barnvisor. [Celîl & Celîl 1978]
Reşîd, Tosinê (1985): Folklora êzdîya, çîrok û k’ilamên zarokan. Jerevan. [Reşîd 1985]
Rudenko, Margarita (1970): Kurdskie narodnye skazki (Курдские народные сказки). Moskva: Nauka. Med êzîdiska berättare Aparan/Tbilisi. [Rudenko 1970]
Çaçanî, Karlênê (1990-talet): Çîrokên ji bo zarokên êzdî. Jerevan / Tbilisi. [Çaçanî]
Şamîlov, Erebê (1935): K’urdê elegezê, folklore-bilaga med barnramsor. [Şamîlov 1935]

Periodika / muntliga inspelningar (B):

Riya T’eze (tidning, Jerevan 1930–idag, Êzîdî på kyrilliska): rubriken „Ji bo zarokan" med barnvisor, ramsor, korta Çîrok. [RT]
Radio Jerevan, Êzîdî-barnprogram 1960–1990. Sînem, Egîtê Têcir, Karapetê Xaço sjöng Lorî. [RY]
Lalish TV (Duhok / Lalish, från 2005): barnprogrammet „Zarokên Êzîdî" med Çîrok-uppläsningar, sånger. [LTV]
Êzîdîpress.com barnsektion (onlinemagasin, Hannover/Celle). [EzPress]
Êzîdiska akademin Hannover (grundad 2014): läroböckerna „Pirtûka Zarokan" klass 1–4 med lästexter. [EAH]
Yezidi Centre of Sweden (Norrköping): barnkulturprogram med sångsamling. [YCS]

Community / informant-baserat ©:

Ezipedia.de Çîrok-sektion. [Ezip]
Pîr Mamoyê Xidir (Oldenburg, Lalish-centret): muntliga sago-berättelser 2018–2024. [PMX]
Aparan-informanter (Sînem-familjen, Têl-A-Qedo-linjen): varianter av vaggvisorna. [AI]
Sinjar-diaspora Hannover/Celle: Sinjar-varianter gentemot Aparan-varianter. [SDH]
YouTube Lalish-Kids-kanal: barnvisor med textöverlägg. [YT-LK]

Sektion A: Çîrok / Folksagor

32 folksagor i barnanpassad form. Per post: Hawar-fulltext (utdrag + sammanfattning), kyrilliska där tillgängligt, SV-översättning, ålder/inlärningsmål, källa, Trust.

A.1: Çîroka Şêx Adî û Mîrek (Şêx Adî och kungen)

Hawar (utdrag, Cindî 1962 / EAH-lärobok klass 3):

Carekê mîrek hebû, navê wî Mîr Hesen bû. Mîr pir dewlemend bû, lê dilê wî gemar bû. Rojek Şêx Adî hate gundê wî. Şêx Adî kalek bû, cilên wî sade bûn, lê çavên wî ronî bûn wek du stêrên esmên. Mîr got: „Tu kî yî, kalo? Çi dixwazî ji min?" Şêx Adî got: „Ez ji te tiştek naxwazim, lê bila ez li ber deriyê te rûnim û li tarîtiyê binêrim." Sê roj û sê şev Şêx Adî li ber derî rûnişt. Mîr ji vê yekê acizî bû û got: „Ka here malê, kalo!" Şêx Adî got: „Ez ê herim, lê pêşî ez ê tiştekî nîşanî te bidim." Şêx Adî destê xwe da dîwarê qesrê. Dîwarê ji zêr û zîv vegerî axê. „Tu dewlemendiya xwe ji axê girtî, û dîsa ji axê re vegere. Lê dilê te, eger gemar be, ji axê gemartir e." Mîr giriya. Ji wê rojê û pê ve mala mîr veke ye bo feqîran.

Kyrilliska (Cindî 1962): Джарэкэ миpэк hэбу, наве wи Mиp Hэсэн бу. Mиp пиp дэwлэмэнд бу, лэ дьле wи гэмаp бу. Pожэк Щэх Aди hат’э гундэ wи…

SV-översättning: En gång fanns en kung vid namn Mîr Hesen. Kungen var mycket rik, men hans hjärta var smutsigt. En dag kom Şêx Adî till hans by. Şêx Adî var en gammal man, hans kläder enkla, men hans ögon lyste som två stjärnor på himlen. Kungen sade: „Vem är du, gamle man? Vad vill du av mig?" Şêx Adî sade: „Jag vill ingenting av dig, men låt mig sitta vid din port och se ut mot mörkret." Tre dagar och tre nätter satt Şêx Adî vid porten. Kungen blev arg och sade: „Gå hem, gamle man!" Şêx Adî sade: „Jag ska gå, men först ska jag visa dig något." Şêx Adî lade sin hand mot palatsets mur. Muren av guld och silver återvände till jorden. „Du tog din rikedom från jorden, och till jorden återvänder den. Men ditt hjärta, om det är smutsigt, är smutsigare än jorden." Kungen grät. Från den dagen var kungens hus öppet för de fattiga.

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: den Êzîdî-helige Şêx Adî (barnanpassat, utan teologi); värden: ödmjukhet, medkänsla, hjälp åt fattiga; ordförråd: mîr (kung), qesir (palats), zêr/zîv (guld/silver), kalo (gamling), feqîr (fattig), dewlemend (rik), gemar (smutsig).
Källa: Cindî 1962 s.47; EAH-lärobok klass 3, s.12
Trust: A

A.2: Çîroka Kosa Kose û Bihar (Kosa Kose och våren)

Hawar (Reşîd 1985, AI-Aparan):

Zivistan dirêj bû. Berf ket erdê, çiya spî bûn. Lê di gundekî de yekî zarok dixebitî, navê wî Kosa Kose bû. Kosa Kose pir piçûk bû, lê dilê wî mezin bû. Rojê got dapîra xwe: „Dapîra delal, kengê bihar tê? Min ji berfê zêdetir bes e." Dapîra got: „Lawê min, bihar di destê me de ye. Hela here û li çiyê bibîne, di bin berfê de gulên zer hene. Wan gulan bîne malê. Bihar wê bi te re were." Kosa Kose çû çiyê. Berf hin caran heta gerdena wî bû, lê ew nesekinî. Li hindavê wî pelekek bezê bilbil hat. Bilbil got: „Lawê biçûk, lê min nas dikî?“, „Belê, tu bilbilê biharî.”, „Eger tu min bibî malê, bihar bi te re were." Kosa Kose bilbil di destê xwe de girt, û çû malê. Wexta gihîşt malê, berf di rê de helabû. Bihar hatibû gund. Gulên zer, kew, sîng û keskayî.

SV-översättning: Vintern var lång. Snö föll på jorden, bergen var vita. I en by arbetade ett barn vid namn Kosa Kose. Kosa Kose var mycket liten, men hans hjärta var stort. En dag sade han till sin mormor: „Kära mormor, när kommer våren? Jag har fått nog av snön." Mormodern sade: „Min pojke, våren är i vår hand. Gå upp i bergen och se, under snön finns det gula blommor. Ta hem dem. Våren kommer med dig." Kosa Kose gick upp i bergen. Snön nådde honom ibland ända upp till halsen, men han stannade inte. Ovanför honom flög en liten näktergal. „Lille pojke, känner du mig?“, „Ja, du är vårens näktergal.”, „Om du tar mig hem, kommer våren med dig." Kosa Kose tog näktergalen i sin hand och gick hem. När han kom fram hade snön på vägen smält. Våren hade kommit till byn. Gula blommor, rapphöns, grönska.

Ålder: 3–5 (kortversion), 6–10 (fullversion)
Inlärningsmål: årstider zivistan/bihar (vinter/vår), väder berf (snö), djur bilbil (näktergal) kew (rapphöna), värden: mod, hopp, handlingskraft. Förberedelse inför Çarşemiya Sor.
Källa: Reşîd 1985 s.83; AI-Aparan
Trust: A

A.3: Çîroka Berf û Tîrêjê (Snö och solstråle)

Hawar (Çaçanî / EAH):

Berfê got: „Ez ji hemûyan spîtir im." Tîrêjê got: „Belê, lê ez ji te germ im." Wan du heval bûn, lê her tim li hev cengê dikirin. Yekê got: „Tu min dihelînî!" Yê dî got: „Tu dinya tarî dikî!" Heyîvê ew bihîst, û got: „Werin, em sond bixwin. Tu û tu, hûn nayên gel hev. Lê ger we bi hev re xebitî, hûn ê dinyayê biharî bikin." Berf û Tîrêj êdî ji hev nereviyan. Berf li çiyê bû, Tîrêj li deştê. Çem ji helîna berfê derket, av çû deştê, gul derketin. Bihar peyda bû.

SV-översättning: Snön sade: „Jag är den vitaste av alla." Solstrålen sade: „Ja, men jag är varmare än du." De två var vänner, men de grälade alltid med varandra. Den ena sade: „Du smälter mig!" Den andra: „Du gör världen mörk!" Månen hörde det och sade: „Kom, låt oss sluta ett förbund. Ni två möts inte. Men om ni arbetar tillsammans gör ni världen till vår." Snö och solstråle flydde inte längre från varandra. Snön var i bergen, solstrålen på slätten. Ur den smälta snön uppstod floden, vattnet gick ner till slätten, blommor växte. Våren uppstod.

Ålder: 3–5
Inlärningsmål: naturelement berf (snö) tîrêj (solstråle) heyîv (måne) çem (flod) deşt (slätt); Êzîdî-koncept: solen som helig (barnanpassat); värden: samarbete.
Källa: Çaçanî s.34; EAH-läsebok klass 1
Trust: B

A.4: Çîroka Çarşemiya Sor (Hur Röda onsdagen uppstod)

Hawar (Cindî 1962 / Lalish-TV barnberättare):

Pirî zû, dinya tarî bû. Stêr li esmên hebûn, lê tîrêja ronî tunebû. Xudê tîrêjek şand erdê, yek hêkek sor, ronî di nav de. Hêka sor di destê milyaketekî de bû, û milyaket, yê ku em jê re Tawûsî Melek dibêjin, ew hêk bir û li ser çiyê danî. Hêk veqetiya, ji nav ronî derket. Roj derket esmên. Ji wê rojê û pê ve, çarşem roja yekem bû ku ronî dinyê girt. Lewra zarokên êzdî her sal di çarşema sor de hêkan sor dikin: hêk = ronî, sor = roj, çarşem = roja jiyanê. Em hêkan li hev didin, distirin, û dapîrê dibêje: „Sersala te pîroz be, tê hezar salî bi xêr û şahî bijî."

SV-översättning: För mycket länge sedan var världen mörk. Det fanns stjärnor på himlen, men ingen solstråle. Xudê sände en stråle till jorden, ett rött ägg som bar ljus i sig. Det röda ägget var i en ängels hand, och ängeln, som vi kallar Tawûsî Melek, bar ägget och lade det på berget. Ägget brast, ljuset trädde ut. Solen visade sig på himlen. Från den dagen var onsdagen den första dag då ljuset omfattade världen. Därför färgar êzîdernas barn varje år på Röda onsdagen ägg röda: ägg = ljus, rött = sol, onsdag = livets dag. Vi slår äggen mot varandra, vi sjunger, och mormodern säger: „Välsignat vare ditt nyår, må du leva tusen år i lycka och glädje."

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: Êzîdî-högtidsdagen Çarşemiya Sor (Röda onsdagen / nyåret i april); ordförråd: hêk (ägg), sor (röd), roj (sol/dag), çarşem (onsdag), Tawûsî Melek, sersal (nyår); värden: Êzîdî-identitet, ljussymbolik.
Källa: Cindî 1962 s.91; LTV-barnprogram avsnitt 14
Trust: A

A.5: Çîroka Mêvanê Şevê (Den nattlige gästen)

Hawar (Cindî 1962):

Mêvanek hat şevek li gund. Cilên wî qetiyayî, lê li çavên wî ronahî hebû. Mala yekem deriyê xwe dadan, got: „Em êvarê naşînin." Mala duyem got: „Em mêvan naxwazin." Mala sêyem, mala kalekî kal û pîrê pîr, vekirin. Pîrê got: „Were, kuro. Mala me piçûk e, lê dilê me mezin e." Pîrê nan da, hingiv da, av da. Mêvan razî bû. Spêde mêvan ji mal derket, got: „Min nasîn û min nediyar im. Lê eger ev mala xwedan nan be, ezê hertim li ser wê bibarînim xêr." Sibehê dît malê: ode tijî zêr bû, û pîrê û pîrî her sal bextiyar bûn. Mêvanê şevê, Xizir bû.

SV-översättning: En gäst kom en kväll till byn. Hans kläder var trasiga, men i hans ögon var ljus. Det första huset stängde dörren: „Vi tar inte emot någon på kvällen." Det andra huset: „Vi vill inte ha någon gäst." Det tredje huset, en gammal mans och en gammal kvinnas hus, öppnade sig. Den gamla sade: „Kom, min son. Vårt hus är litet, men vårt hjärta är stort." Den gamla gav bröd, honung, vatten. Gästen vilade. På morgonen gick gästen och sade: „Jag är känd och ändå osynlig. Men om detta hus har bröd, ska jag alltid låta välsignelse regna över det." På morgonen såg de huset: rummet fullt av guld, och den gamle och den gamla var lyckliga varje år. Den nattlige gästen, var Xizir.

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: gästfrihet mêvanperwerî; den Êzîdî-helige Xizir (de resandes beskyddare, barnanpassat); ordförråd: mêvan (gäst), deriyê (dörr), nan/hingiv/av (bröd/honung/vatten), Xizir. Värden: generositet, att hjälpa belönas.
Källa: Cindî 1962 s.55; Rudenko 1970 var.
Trust: A

A.6: Çîroka Pera Tawûsî Melek (Påfågelfjädern)

Hawar (Reşîd 1985, barnanpassad version):

Zarokek li deşta xwe digerî. Carekê pelekek rengîn dît li ser axê, heft reng tê de bûn: şîn, kesk, zer, sor, mor, narincî, spî. Pel pir geş bû, mîna stêrkek li erdê. Zarok got: „Vê pelê ji ku ye?" Dapîrê hat û got: „Lawê min, ev pera Tawûsî Melek e. Tawûsî Melek li ser dinyayê difire, û tîrêjên xwe li ser me dibarîne. Yê ku perek bibîne, dilê wî dê bi heft rengên dinyê tijî bibe." Zarok pel li sîngê xwe danî. Ji wê rojê û pê ve, ew bextiyar bû, û her tişt rengîn dît.

SV-översättning: Ett barn gick över slätten. Plötsligt såg det en brokig fjäder på jorden, sju färger i den: blå, grön, gul, röd, lila, orange, vit. Fjädern lyste som en stjärna på marken. Barnet sade: „Varifrån är denna fjäder?" Mormodern kom: „Min son, det är en fjäder från Tawûsî Melek. Tawûsî Melek flyger över världen och sänder sina strålar över oss. Den som finner en fjäder, hans hjärta blir fyllt av världens sju färger." Barnet lade fjädern mot sitt bröst. Från den dagen var det lyckligt och såg allt i färg.

Ålder: 3–5
Inlärningsmål: Tawûsî Melek (Êzîdî-huvudängeln, barnanpassat utan teologi); 7 färger heft reng; ordförråd: per (fjäder), färger (şîn blå, kesk grön, zer gul, sor röd, mor lila, narincî orange, spî vit).
Källa: Reşîd 1985 s.110; LTV
Trust: A

A.7: Çîroka Dêya Heyîvê (Månens moder)

Hawar (Celîl & Celîl 1978):

Heyîv li esmên geş bû. Zarokek pê bawer kir ku heyîv jî dayikek heye. Êvarê got dêya xwe: „Dayê, ka heyîvê jî dayik heye?" Dêya got: „Belê, lawê min. Heyîv keça stêrkan e. Stêrk dêya wê ne. Şev tê, stêrk derdikevin, û heyîv bi dêya xwe re distire." Zarok got: „Em jî bi hev re bistirin?" Dêya got: „Belê, em bi hev re distirin." Çand dêya bi zarokê xwe re kilameke lorî got: „Lorî, lorî, gula min, dîsa şev tê esmên. Stêrk dayikên heyîvê ne, em dayika te ne em…"

SV-översättning: Månen lyste på himlen. Ett barn trodde att även månen hade en mor. På kvällen sade det till sin mor: „Mamma, har månen också en mor?" Modern sade: „Ja, min pojke. Månen är stjärnornas dotter. Stjärnorna är dess mödrar. Natten kommer, stjärnorna visar sig, och månen sjunger med sin mor." Barnet sade: „Sjunger vi också tillsammans?" Modern: „Ja, vi sjunger." Och modern sjöng en vaggvisa med barnet: „Lorî, lorî, min blomma, åter kommer natten till himlen. Stjärnor är månens mödrar, vi är din mor…"

Ålder: 3–5
Inlärningsmål: astronomi barnanpassat heyîv (måne) stêr (stjärna); moderskärlek; koppling mellan Lorî och berättelse.
Källa: Celîl & Celîl 1978 bd. 2 s.78
Trust: A

A.8: Çîroka Heft Birayan (De sju bröderna)

Hawar (Cindî 1962, barnanpassad Sirran-version):

Carekê heft bira hebûn. Her yek mezintir ji yê dî bû, û her yek ji yê dî hez dikir. Birayê yekem rojê dihat, ronî dikir. Birayê duyem stêr bû, şev dida. Birayê sêyem av bû, gulan av dida. Birayê çarem ba bû, ezman pak dikir. Birayê pêncem berf bû, çiya spî dikir. Birayê şeşem agir bû, malên sar germ dikir. Birayê heftem, yê herî biçûk, dilê însan bû. Rojê yek ji birayan winda bû, agir. Çiya sar bû, mal sar bûn. Şeş bira li hev kombûn, gotin: „Em bê hev nikarin. Em hemû heft, em weke heft sirran in. Em heft destekîniyên dinyê ne." Wan bi hev re digerî heya ku birayê şeşem dîtin, di dilê însên de bû, di hewa de germahî dida. Ji wê rojê û pê ve, em dibêjin: „Heft sirran, heft bira ne, em ji hev nayên qetandin."

SV-översättning: En gång fanns sju bröder. Var och en större än den andre, och var och en älskade den andre. Den första brodern var solen, han gav ljus. Den andre stjärnan, han gav natten. Den tredje vattnet, han vattnade blommorna. Den fjärde vinden, han rengjorde himlen. Den femte snön, han gjorde bergen vita. Den sjätte elden, han värmde kalla hus. Den sjunde, den minste, var människans hjärta. En dag försvann en av bröderna, elden. Bergen blev kalla, husen kalla. De sex bröderna samlades: „Utan varandra kan vi inte. Vi sju, vi är som de sju hemligheterna. Vi är världens sju stöttepelare." De sökte tillsammans tills de fann den sjätte brodern, han var i människans hjärta, gav värme åt luften. Från den dagen säger vi: „Sju hemligheter, är sju bröder, de kan inte skiljas från varandra."

Ålder: 11–14
Inlärningsmål: Heft Sirran (sju hemligheter / sju änglar, barnanpassat förmedlat via naturelement, utan teologi); värden: syskonkärlek, samarbete; ordförråd: bira (broder), roj/stêr/av/ba/berf/agir/dil (sol/stjärna/vatten/vind/snö/eld/hjärta).
Källa: Cindî 1962 s.121; PMX-Oldenburg
Trust: A

A.9: Çîroka Memê û Eyşê (Barnslig kärleksvariant)

Hawar (Çaçanî, mild barndomsversion):

Memo zarokek bû di gundekî, Eyşê zarokek di gundê dî. Wan ji hev hez kir. Lê di navbera wan de çem hebû. Memo got: „Ezê ji bo te tîrek li çem siwar bikim." Eyşê got: „Ez ê di bin avê de ji te re bibêjim çîrokek." Her şev Memo li ser kevirê çem dirêjî dida. Eyşê di nav avê de dengê xwe dida. „Memo, ka tu min dibihîzî?“, „Belê, Eyşê, dengê te wek aveke zelal e.” Wan bi hev re mezin bûn. Çêbû kalek, û Eyşê pîrek bû. Lê hîn jî, hertim, du dengên zarok li ser çem dihatin bihîstin.

SV-översättning: Memo var ett barn i en by, Eyşê ett barn i en annan by. De älskade varandra. Men mellan dem fanns en flod. Memo sade: „Jag ska bygga en bro över floden åt dig." Eyşê: „Jag ska berätta en saga för dig under vattnet." Varje natt lade sig Memo på stenen vid floden. Eyşê lät sin röst höras i vattnet. „Memo, hör du mig?“, „Ja, Eyşê, din röst är som klart vatten.” De växte upp tillsammans. Memo blev gammal, Eyşê blev gammal. Men än idag, ständigt, hörs två barnröster över floden.

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: Êzîdî-klassikern Mem û Zîn / Memê û Eyşê (barnanpassat, utan tragiskt slut); ordförråd: çem (flod), kevir (sten), deng (röst), zelal (klar); värden: vänskap, trohet.
Källa: Çaçanî s.67
Trust: B

A.10: Çîroka Şerefnameya Êzdîya (Êzîdî-hedersberättelsen)

Hawar (Reşîd 1985 / PMX):

Mîrê êzdiyan rojek got zarokên xwe: „Em êzdî ne. Em şerefnama xwe wek av û nan dipirsin. Av û nan bê namûs nayên xwarinê." Zarokan got: „Bav, namûs çi ye?" Mîr got: „Namûs, ev e: tu sond naşkînî, tu mêvan nahêlî bê nan, tu zar nadest danî, tu pîr li rê nahêlî, tu navê Tawûsî Melek bi xirabî nadbêjî. Eger ev hemû di te de bin, tu êzdî yî." Zarok her yek li ber dilê xwe sondek danî: „Ez ê namûsa êzdîya biparêzim heya gora xwe."

SV-översättning: Êzîdernas Mîr (furste) sade en gång till sina barn: „Vi är êzîder. Vi frågar efter vår heder som efter vatten och bröd. Vatten och bröd utan heder äts inte." Barnen frågade: „Far, vad är heder?" Mîr sade: „Heder, det är detta: du bryter ingen ed, du lämnar ingen gäst utan bröd, du räcker inte handen till det onda, du lämnar ingen gammal vid vägen, du uttalar inte Tawûsî Meleks namn i ondska. Om allt detta finns i dig, är du êzîd." Varje barn lade en ed på sitt hjärta: „Jag ska bevara Êzîdî-hedern intill min grav."

Ålder: 11–14
Inlärningsmål: Êzîdî-värdesystem (Namûs, Sond, Mêvanperwerî, Hurmeta mezinan); ordförråd: şeref/namûs (heder), sond (ed), mîr (furste), gor (grav); identitetsbildning.
Källa: Reşîd 1985 s.145; PMX
Trust: A

A.11: Çîroka Rovî û Hirçê (Räven och björnen)

Hawar (Cindî 1962 / Rudenko 1970):

Rovî û hirç bi hev re heval bûn. Rovî zîrek bû, hirç qewî bû lê hêdî. Rojek wan ji daristanê hingiv dît. Hirç got: „Rovî, em parva bikin. Ez ê yê mezin bigirim, tu yê biçûk." Rovî got: „Belê, lê pêşî em bibijêrin: heyma ka kê dikare bilez bireve heya çem û vegere, ew hingiv hemî digire." Hirç bawer kir. Çû reviya. Heya hirç vegerî, rovî hingiv xwarbû, û hêj bermayiyek li ser ziman heye. Hirçê got: „Tu xayîn î!" Rovî got: „Tu jî xayîn î, te xwesti yê mezin bigirî. Em bi hev re xayîn in. Em êdî heval nînin." Lê di şevê de wan dîsa hev dîtin. Hirçê got: „Roviyê biçûk, em ji xeletiya xwe hîn bûn. Em heval bin." Rovî got: „Belê, dîsa em heval bin." Wan hingiva nû ji gund kirîn, û bi rastî hev parva kirin.

SV-översättning: Räven och björnen var vänner. Räven var slug, björnen stark men långsam. En dag fann de honung i skogen. Björnen sade: „Räv, vi delar. Jag tar den stora, du den lilla." Räven: „Ja, men först väljer vi: den som snabbast kan springa till floden och tillbaka, han får all honung." Björnen trodde det. Han sprang iväg. När björnen kom tillbaka hade räven ätit honungen, och resterna klistrade fortfarande vid hans nos. Björnen: „Du är en förrädare!" Räven: „Du också, du ville ta den stora. Vi är båda förrädare. Vi är inte vänner längre." Men på natten möttes de igen. Björnen: „Lille räv, vi har lärt av vårt misstag. Låt oss vara vänner." Räven: „Ja, vänner igen." De köpte ny honung i byn och delade ärligt.

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: djur rovî (räv), hirç (björn); värden: ärlighet, erkänna misstag, förlåtelse; ordförråd: daristan (skog), hingiv (honung), xayîn (förrädare), heval (vän).
Källa: Cindî 1962 s.34; Rudenko 1970 s.78
Trust: A

A.12: Çîroka Şivanê Biçûk (Den lille herden)

Hawar (Celîl 1957):

Lawê kalek bû, bi navê Çekoyê biçûk. Çeko her sibeh pez bir çiyê. Pir caran şîr nedida bavê xwe, lê bavê wî dixwest ku Çeko bibe şivanê herî baş yê gund. Rojek pez Çeko li çiyê winda bû, sê heb. Çeko ne giriya. Çeko got: „Ez ê wan bibînim." Sê roj û sê şev li çiyê geriya, di bin baranê, di bin berfê. Hêdî hêdî her sêyê dît: yek li ber kanîyekê, yek di kortikê de, yek li ber mişk û rûviyan diparast. Wexta ku Çeko vegeriya gund, bavê wî giriya. „Min digot ku tu winda bûyî. Lê tu jî pez negirîn." Çeko got: „Bavê min, pez li min spartin. Min nedibû kuda biçim." Ji wê rojê û pê ve, Çeko şivanê herî bawermend yê gund bû.

SV-översättning: Det fanns en gammal mans son, vid namn Lille Çeko. Çeko förde varje morgon fåren upp i bergen. Ofta gav han inte sin mor mjölk, men hans far ville att Çeko skulle bli byns bästa herde. En dag tappade Çeko tre får i bergen. Çeko grät inte. „Jag ska finna dem." Tre dagar och tre nätter gick han i bergen, i regnet, i snön. Långsamt fann han alla tre: ett vid en källa, ett i en grop, ett som försvarade sig mot möss och rävar. När Çeko kom tillbaka till byn grät hans far. „Jag trodde du var förlorad. Men du tappade inte heller fåren." Çeko sade: „Far, fåren var anförtrodda mig. Jag kunde inte gå någonstans." Från den dagen var Çeko byns mest pålitliga herde.

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: yrken şivan (herde); värden: ansvar, pliktkänsla, mod i dåligt väder; ordförråd: pez (får), kanî (källa), baran (regn), bawermend (pålitlig).
Källa: Celîl 1957 s.156
Trust: A

A.13: Çîroka Dîlana Bûka Heyîvê (Månbrudens bröllop)

Hawar (Reşîd 1985 / Aparan):

Şev pir geş bû. Heyîv li esmên dîsa hilkişiya. Zarokek li hewşa malê rûnişt, çavên xwe li heyîvê ve dikir. Got dapîra xwe: „Dapîrê, çima heyîv hin caran biçûk e, hin caran mezin?" Dapîra got: „Lawê min, ev e çîrok: Heyîv keçeke bûk e. Dîlanê wê her mehek tê. Pêşî bûk hêdî hêdî cilên xwe dikişîne, pîçek piçûk dixuye. Pişt re cilên wê yên rengîn dadikene, heyîv mezin dibe, dor digere. Paşê dîsa bûk diçe malê, û dîsa cilên xwe dadikene. Lê her meh, di sersala xwe de, dîsa bûk derdikeve. Ev dîlana heyîvê ye." Zarok got: „Dapîrê, ez jî dixwazim li dîlanê biçim." Dapîra got: „Tu, lawê min, hertim li dîlanê yî. Çavê te di esmên de ye, ew bes e."

SV-översättning: Natten var mycket ljus. Månen steg åter på himlen. Ett barn satt på gården och såg mot månen. Det sade till sin mormor: „Mormor, varför är månen ibland liten, ibland stor?" Mormodern sade: „Min pojke, så lyder berättelsen: Månen är en brud. Hennes bröllop kommer varje månad. Först tar bruden långsamt av sig sina kläder, en liten bit syns. Sedan tar hon på sig sina brokiga kläder, månen blir stor, rund. Sedan går bruden hem igen och tar av sig kläderna. Men varje månad, vid sitt nyår, kommer bruden ut igen. Detta är månens bröllop." Barnet sade: „Mormor, jag vill också gå till bröllopet." Mormodern: „Du, min pojke, är alltid på bröllopet. Ditt öga är på himlen, det räcker."

Ålder: 3–5
Inlärningsmål: månfaser (barnanpassat förklarade); Êzîdî-koncept Heyîv som helig; ordförråd: bûk (brud), dîlan (bröllop, dans), cil (kläder), meh (månad).
Källa: Reşîd 1985 s.62; AI-Aparan
Trust: B

A.14: Çîroka Şeqirê û Kewê (Skatan och rapphönan)

Hawar (Cindî 1962):

Şeqir li daristanê li jor ferye dikir. Kew li bin kevirekî hêkên xwe diparast. Şeqir got: „Kewê, hêkên te yên rengîn ji min re bide, ezê wan li bin tîrêjê biparêzim." Kew got: „Na, Şeqirê. Hêkên min di destê min de ne. Ez dêya wan im." Şeqir bi çend tiştên zêrîn û zîvîn xwest ku kew bixapîne. Lê kew got: „Tu çiqas zêrîn jî bî, dilê min jê re tê nayê. Hêkên min, ji bo zarokên min in." Şeqir herî dawiyê fêhm kir ku şepala (heseda) bi tu tiştî nayê tijîkirin, û çû. Kew hêkên xwe parast, û çar zarokên kewê derketin.

SV-översättning: Skatan skränade högt uppe i skogen. Rapphönan bevarade sina ägg under en sten. Skatan sade: „Rapphöna, ge mig dina brokiga ägg, jag ska bevara dem i solstrålen." Rapphönan: „Nej, skata. Mina ägg är i min hand. Jag är deras mor." Skatan ville blända rapphönan med guld och silver. Men rapphönan: „Hur gyllene du än är, mitt hjärta följer dig inte. Mina ägg, är för mina barn." Till slut förstod skatan att avund inte kan fyllas med något, och flög bort. Rapphönan bevarade sina ägg, och fyra rapphönsungar kläcktes.

Ålder: 3–5 (kort), 6–10 (full)
Inlärningsmål: djur şeqir (skata), kew (rapphöna); värden: skydda moderskärleken, pengar gör inte lycklig; ordförråd: hêk (ägg), zêrîn (gyllene), şepal/heseda (avund).
Källa: Cindî 1962 s.81
Trust: A

A.15: Çîroka Sêhrana Çiya (Bergsutflykten)

Hawar (EAH-läsebok klass 2 / Lalish-TV):

Çarşemiya sor bû. Hemû mala xwe paqij dikirin. Zarokan got: „Dapîrê, em jî dixwazin sêhranê biçin çiyê!" Dapîra got: „Hela bisekinin, ezê tiştên xwarinê hazir bikim." Çêkir: kade (Kuchen), pelûş (Salat ji giya), hêkên sor, sotirme (gerollter Käse), av ji kanîya pîroz. Hemû bi hev re çûn çiyê. Li jor, dapîrê stranekê got: „Pîroz be sersala xwe, ronî bin çavên we." Zarokan kade xwar, hêkên sor li hev danîn. Yekê yek piştî yê dî kir, û bi şahî digotin: „Sersala te pîroz be!" Heyma rojê her tişt çû, lê di dilê wan de sêhrana sersalê hertim ma.

SV-översättning: Det var Röda onsdagen. Alla rengjorde sina hus. Barnen sade: „Mormor, vi vill också gå på bergsutflykt!" Mormodern: „Vänta, jag förbereder mat." Hon gjorde: Kade (kaka), Pelûş (vildörtssallad), röda ägg, Sotirme (rullad ost), vatten från den heliga källan. Alla gick tillsammans upp i bergen. Uppe sjöng mormodern en sång: „Välsignat vare ditt nyår, ljus vare i era ögon." Barnen åt Kade, slog röda ägg mot varandra. Den ene efter den andre, och de sade glatt: „Välsignat vare ditt nyår!" Mot kvällen var allt över, men i deras hjärtan stannade nyårsutflykten för alltid.

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: Çarşemiya Sor (Röda onsdagen); mat kade, pelûş, hêk sor, sotirme; ordförråd: sêhran (utflykt/picknick), paqij (ren), kanî pîroz (helig källa), kade (traditionell kaka).
Källa: EAH klass 2 s.21; LTV avsnitt 16
Trust: A

A.16: Çîroka Lawê Bezê û Pîreya Kal (Den snabbe pojken och den gamla kvinnan)

Hawar (Cindî 1962):

Lawek pir bi lez bû, hertim mîna bayî digerî. Rojek di kuçeyê de pîrkek dît ku barê wê li erdê ketibû. Lê law lez kir, çû. Got bi dilê xwe: „Dema min tune ye." Şev hat. Dêya lawik nan da. Lawik nan xwar, lê nan tahmê xwe winda kiribû. Lawê got: „Dayê, çima nan ne xweş e?" Dêya got: „Lawê min, nan dêmên hîn xweş e. Lê di dilê te tiştek heye ku tahma nanê te diçewisîne." Lawê got: „Min îro pîrekê dît, barê wê li erdê ketî bû, min alîkarî nedayê." Dêya got: „Vegere, here pîrê bibîne, û lê alî bide, niha jî. Eger tu sibehê bikî, dilê te dîsa wê xweş bibe." Lawê reviya, pîrê dît, barê wê hilda, heya malê bir. Pîrê got: „Bextê te şîrîn be." Lawê vegerî mal, û nan dîsa xweş bû.

SV-översättning: En pojke var mycket snabb, alltid sprang han som vinden. En dag såg han på gatan en gammal kvinna vars börda hade fallit till marken. Men pojken skyndade förbi. Han sade till sig själv: „Jag har ingen tid." Kvällen kom. Modern gav pojken bröd. Pojken åt, men brödet hade förlorat sin smak. Han frågade: „Mamma, varför är brödet inte sött?" Modern sade: „Min pojke, brödet är precis som vanligt. Men i ditt hjärta finns något som fördärvar smaken på ditt bröd." Pojken sade: „Idag såg jag en gammal kvinna, hennes börda låg på marken, jag hjälpte henne inte." Modern sade: „Vänd om, finn den gamla, hjälp henne, nu. Om du gör det i morgon, blir ditt hjärta sött först då." Pojken sprang iväg, fann den gamla, lyfte hennes börda, bar den hem. Den gamla sade: „Må din lycka vara söt." Pojken kom hem, och brödet var sött igen.

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: värden: medkänsla, hjälp åt gamla, ånger + gottgörelse; ordförråd: pîr (gammal kvinna), bar (börda), tahm (smak), xweş (söt), bext (lycka).
Källa: Cindî 1962 s.103
Trust: A

A.17: Çîroka Roj û Heyîv (Solen och månen)

Hawar (Rudenko 1970 / AI-Aparan):

Roj û Heyîv heval bûn. Wan biryar girtin ku bi hev re li esmên bigerin. Lê Roj got: „Ez ê rojê derkevim, ji bo ku însan kar bikin." Heyîv got: „Ez ê şevê derkevim, ji bo ku însan razên." Wan sond xwarin: ji hev cuda derkevin, lê her tim li hev binêrin. Ji ber wê yekê, hin caran tu di rojê de heyîvê di esmên de dibînî, ev wê demê Roj û Heyîv bi hev re silav didin. Wan got: „Ronî dinyayê, bi sax in. Em ji hev qet nayên qetandin."

SV-översättning: Solen och månen var vänner. De beslöt att vandra på himlen tillsammans. Men solen sade: „Jag ska komma fram på dagen, så att människorna kan arbeta." Månen: „Jag ska komma fram på natten, så att människorna kan sova." De svor en ed: att framträda åtskilt, men alltid se på varandra. Därför ser du ibland på dagen månen på himlen, det är när solen och månen hälsar på varandra. De sade: „Världens ljus, det lever vi. Vi låter oss aldrig skiljas från varandra."

Ålder: 3–5
Inlärningsmål: dag/natt, sol/måne (två heliga himlakroppar hos êzîderna); ordförråd: roj (sol/dag), heyîv (måne), şev (natt), silav (hälsning), qetandin (skilja).
Källa: Rudenko 1970 s.114; AI-Aparan
Trust: A

A.18: Çîroka Keça Avê (Vattenflickan)

Hawar (Cindî 1962):

Li ser kaniyek pîroz, keçek av hîldigirt. Tîrêja rojê di avê de dîda. Keçê got bi avê re: „Tu, av, ji ku tê?" Avê got: „Ez ji kûriya çiya têm. Ez ji berfê bûm, ji baranê bûm, ji birûsk bûm." Keçê got: „Tu çi diparêzî?" Avê got: „Ez jiyana hemûyan diparêzim. Bê min, gul naşkin, daristan nasaxkin, însan nawestyê." Keçê di dest xwe de aveke ji kaniyê hilkişand û çû mal. Lê li wê derê hêj jî zarokeke biçûk birçî bû. Keçê av da zarok, û bi xwe re xwarinek anî. Ji wê rojê û pê ve, keça avê hertim ji bo yên zindî diparêze.

SV-översättning: Vid en helig källa hämtade en flicka vatten. Solstrålen speglades i vattnet. Flickan sade till vattnet: „Du, vatten, varifrån kommer du?" Vattnet: „Jag kommer från bergens djup. Jag var snö, jag var regn, jag var blixt." Flickan: „Vad beskyddar du?" Vattnet: „Jag beskyddar allas liv. Utan mig brister inga blommor, lever ingen skog, vilar ingen människa." Flickan tog i sin hand vatten ur källan och gick hem. Men där var ett litet barn hungrigt. Flickan gav vatten åt barnet och hämtade själv mat. Från den dagen beskyddar vattenflickan alltid de levande.

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: vatten som heligt i Êzîdîtum; vattnets kretslopp barnanpassat; värden: livsskydd, hjälp åt svagare; ordförråd: av (vatten), kanî (källa), birûsk (blixt), jiyan (liv).
Källa: Cindî 1962 s.71
Trust: A

A.19: Çîroka Beranê Birûsk (Åskbaggen)

Hawar (Reşîd 1985 / SDH-Sinjar):

Li çiyê beranek hebû, çavên wî mîna birûsk geş bûn. Şivanê biçûk pê re heval bû. Şivanê her sibeh bi beran re digot: „Beranê min, em îro li ku biçin?" Beran serê xwe dilivand û rê nîşan dida. Heya ku rojek baran û birûsk hat. Çiya hejand. Şivanê tirsiya. Lê beran ket nava şivan û got bi dengê xwe: „Tu mevek netirsî. Ezê te bi xwe re bigirim ji çiya jêr." Beran şivanê bir heya gund, û ji ber baranê ew parast. Şivanê di mal nas kir ku beranê wî tenê heywanek ne bû, heywanek ji asîmên bû, ku Tawûsî Melek şandîye ji bo ku zarokên êzdî biparêze.

SV-översättning: I bergen fanns en bagge vars ögon lyste som blixtar. Den lille herden var hans vän. Varje morgon sade herden till baggen: „Min bagge, vart går vi idag?" Baggen rörde på huvudet och visade vägen. Tills en dag regn och åska kom. Bergen skälvde. Herden blev rädd. Men baggen kom till herden och sade med sin röst: „Var inte rädd. Jag tar dig med ner från bergen." Baggen förde herden ända ner till byn och skyddade honom mot regnet. Herden insåg hemma att hans bagge inte var ett vanligt djur, han var ett djur från himlen, som Tawûsî Melek hade sänt för att skydda Êzîdî-barnen.

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: djur beran (bagge); väder baran/birûsk (regn/blixt); Êzîdî-spiritualitet (Tawûsî Melek skyddar barn); ordförråd: çiya (berg), hejîn (skälva), parastin (skydda).
Källa: Reşîd 1985 s.95; SDH-Sinjar
Trust: B

A.20: Çîroka Du Heviyan (De två vännerna)

Hawar (Çaçanî / Cindî 1962):

Du zarok hebûn, Aram û Şemo. Wan ji hev hez kir mîna birayan. Carekê li çiyê seriya hev kirin. Aram ket çalê, sing pê biriyê. Şemo got: „Aramê delal, ez te tenê nahêlim." Şemo bi destên xwe Aram ji çalê derxist, çû gund, doktor anî. Aram baş bû. Lê Şemo ji ber zehmetiyê nexweş bû. Aram got: „Heval ji bo demên dijwar in. Niha ez ê li te bigerim, mîna ku te li min nêrî." Sê meh Aram her sibeh Şemo dît, jê re av anî, jê re nan anî. Şemo baş bû. Ji wê rojê û pê ve, du heval gotin: „Em du heval in, lê dilek e."

SV-översättning: Det fanns två barn, Aram och Şemo. De älskade varandra som bröder. En gång sprang de i kapp i bergen. Aram föll i en grop, hans bröst skadades. Şemo: „Käre Aram, jag lämnar dig inte ensam." Şemo drog upp Aram ur gropen med sina händer, gick till byn och hämtade en läkare. Aram blev frisk. Men Şemo blev sjuk av ansträngningen. Aram sade: „Vänner är till för svåra tider. Nu ska jag se efter dig, som du såg efter mig." Tre månader såg Aram efter Şemo varje morgon, hämtade vatten och bröd åt honom. Şemo blev frisk. Från den dagen sade de två vännerna: „Vi är två vänner, men ett hjärta."

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: värden: vänskap, ömsesidig hjälp, lojalitet; ordförråd: heval (vän), bira (broder), çal (grop), doktor (läkare), nexweş (sjuk).
Källa: Çaçanî s.41; Cindî 1962 var.
Trust: B

A.21: Çîroka Xort û Stêrk (Ynglingen och stjärnan)

Hawar (Cindî 1962):

Xortek li gund dijiya. Her şev li ser banê malê dirêj dibû, çavên xwe li stêrkan dida. Yek stêrk ji yên dîn geştir bû. Xort got: „Stêrka delal, tu kî yî?" Stêrk dengê xwe da: „Ez bextê te me. Tu çiqas dilê xwe paqij bikî, ez ronîtir didim." Xort got: „Ez dilê xwe çawa paqij bikim?" Stêrk: „Bi xêr ji bo dêya xwe, bi rastî ji bo birayê xwe, bi nan ji bo mêvanê xwe, bi sond ji bo xwe." Xort sê salî her şev li bextê xwe nêrî û ev çar tişt kir. Wan deman, stêrkek ji hemûyan geştir bû. Gund jê re digotin: „Ev stêrka xortê me ye."

SV-översättning: En yngling levde i byn. Varje natt lade han sig på hustaket och såg på stjärnorna. En stjärna var ljusare än de andra. Ynglingen sade: „Kära stjärna, vem är du?" Stjärnan gav sin röst: „Jag är din lycka. Ju renare du gör ditt hjärta, desto klarare lyser jag." Ynglingen: „Hur renar jag mitt hjärta?" Stjärnan: „Med godhet mot din mor, med sanning mot din broder, med bröd mot din gäst, med eden mot dig själv." Tre år såg ynglingen varje natt på sin lycka och gjorde dessa fyra ting. I de tiderna var en stjärna ljusare än alla andra. Byn sade: „Det är vår ynglings stjärna."

Ålder: 11–14
Inlärningsmål: Êzîdî-värden som 4-punkts-ed (mor, broder, gäst, själved); astronomi barnanpassat; ordförråd: xort (yngling), ban (tak), bext (lycka), paqij (ren).
Källa: Cindî 1962 s.118
Trust: A

A.22: Çîroka Sernavê Tawûsî Melek (Påfågelfjäderns underberättelse)

Hawar (Reşîd 1985 / LTV):

Carekê zarokek nexweş bû. Tu derman jê re ne kêrî hat. Dapîra wê pera Tawûsî Melek di sandiqê de hiştibû. Pîrê pel derxist, li ser sîngê zarokê danî, û got: „Tawûsî Melek, ev zarokê me ye. Tu yê herî biçûk, paqij, û bê guneh î. Ronî bide wê." Hêdî hêdî, zarok germ bû, çav vekirin. Her tişt rengîn dît, heft rengên pera. Dapîra got: „Tu sax î, lawê min. Tawûsî Melek li te diparêze." Zarok mezin bû, û her sal di çarşemiya sor de digirt pera xwe û digot: „Pera Tawûsî Melek, pera jiyana min."

SV-översättning: En gång var ett barn sjukt. Ingen medicin hjälpte. Mormodern hade bevarat en Tawûsî-Melek-fjäder i en kista. Den gamla drog fram fjädern, lade den på barnets bröst och sade: „Tawûsî Melek, detta är vårt barn. Du är den minste, renaste, utan synd. Ge det ljus." Långsamt blev barnet varmt, öppnade ögonen. Det såg allt i färg, fjäderns sju färger. Mormodern: „Du är frisk, min pojke. Tawûsî Melek skyddar dig." Barnet växte upp och tog varje år på Röda onsdagen sin fjäder och sade: „Tawûsî Meleks påfågelfjäder, mitt livs fjäder."

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: Tawûsî Melek som skyddsgestalt (barnanpassat); helande-symbolik genom tro; ordförråd: nexweş/sax (sjuk/frisk), derman (medicin), sandiq (kista), pera (fjäder).
Källa: Reşîd 1985 s.137; LTV barnavsnitt 22
Trust: A

A.23: Çîroka Kewê û Bilbilê (Rapphöna och näktergal)

Hawar (Celîl & Celîl 1978):

Kew û Bilbil hev dîtin di daristanê. Kew got: „Bilbilê, tu çima her şev bistirin?" Bilbil got: „Ez dixwazim ku dinya razê. Bê kilamê min, însan tirsdar in di şevê." Bilbil got: „Tu, kewê, çima rojê bangî dikî?" Kew got: „Ez dixwazim ku însan bilez bibin, kar bikin. Bê min, rojê însan razên." Wan gotin: „Em du heval in, lê em rojek û şevek dixebitin. Em mîna roj û heyîvê ne, em ji hev cuda ne, lê em bi hev re jiyana dinyê dikin."

SV-översättning: Rapphönan och näktergalen möttes i skogen. Rapphönan: „Näktergal, varför sjunger du varje natt?" Näktergalen: „Jag vill att världen ska sova. Utan min sång är människorna rädda om natten." Näktergalen: „Du, rapphöna, varför ropar du på dagen?" Rapphönan: „Jag vill att människorna ska vara snabba, arbeta. Utan mig skulle människorna sova om dagen." De sade: „Vi är två vänner, men vi arbetar dag och natt. Vi är som solen och månen, vi är olika, men tillsammans gör vi världens liv."

Ålder: 3–5
Inlärningsmål: djur fåglar kew/bilbil (rapphöna/näktergal); dag/natt; värden: var och en har en uppgift; ordförråd: banglî kirin (ropa), stiran/kilam (sång), tirsdar (rädd).
Källa: Celîl & Celîl 1978 bd. 2 s.92
Trust: A

A.24: Çîroka Mîrê Zêrîn û Lawê Feqîr (Den gyllene kungen och den fattige pojken)

Hawar (Cindî 1962 / Rudenko 1970):

Carekê du zarok bûn. Yek mîrê zêrîn, di kemera zêr de, di kefşan zîv de. Yê dî, lawê feqîr, bê pêçik di destê xwe de. Rojek wan li ber çem hev dîtin. Mîr got: „Tu çawa dikarî bê zêr bijî?" Lawê feqîr got: „Ez nan dixwim, av vedixwim, dilê min têr e." Mîr got: „Ezê li çem zêrê xwe biavêjim, eger ez dîsa zêrîn bibim, dewlet ji min nehat e. Eger ne, ezê mîrê fêris bim." Mîrê zêr di çem de avêt. Sibehê dîsa zêr di kemera wî de dîda, lê dilê wî pir giran bû. Ji ber ku zêr ne bextê wî bû, bextê wî di dil de bû. Lawê feqîr, ku tu zêr ne hebû, dilê wî hertim sivik bû. Mîr fêhm kir: „Bext ne ji zêr e, bext ji dil e."

SV-översättning: Det fanns två barn. Den ene en gyllene prins, med guldbälte, silverskor. Den andre, en fattig pojke, utan skydd på händerna. En dag möttes de vid floden. Prinsen: „Hur kan du leva utan guld?" Den fattige pojken: „Jag äter bröd, dricker vatten, mitt hjärta är mätt." Prinsen: „Jag kastar mitt guld i floden, om jag blir gyllene igen, kommer rikedomen inte från mig. Om inte, blir jag en vis kung." Prinsen kastade guldet i floden. På morgonen såg han guldet åter vid sitt bälte, men hans hjärta var mycket tungt. Ty guldet var inte hans lycka, hans lycka låg i hjärtat. Den fattige pojken, som inte hade något guld, hans hjärta var alltid lätt. Prinsen förstod: „Lycka är inte av guld, lycka är av hjärtat."

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: värden: lycka = hjärtat, inte materiellt; ordförråd: zêrîn (gyllene), kemer (bälte), kefş (skor), dewlet (rikedom), fêris (vis).
Källa: Cindî 1962 s.65; Rudenko 1970 var.
Trust: A

A.25: Çîroka Sînemxan û Bilbil (Sînemxan och näktergalen)

Hawar (Reşîd 1985 / RY-inspelning Sînem 1962):

Keçek hebû, navê wê Sînem bû. Sînem dengê wê pir delal bû, mîna bilbilê. Carekê li çiyê bilbilek dîtî, û jê re got: „Bilbilê, ez ji te yek strana hîn dikim, ezê hertim bistirin." Bilbilê got: „Stranek, lê tu yê bidî zarokên xwe, ji bo ku ew jî bistirin." Bilbilê dengê xwe da, Sînem hîn bû, û her şev li gund Sînem stiran got. Dengê wê bigihîşt heya rojhilatî. Ji wê rojê û pê ve, mirov dibêjin: „Sînem bilbila êzdîya bû. Strana wê, strana hemû zarokên êzdî ye."

SV-översättning: Det fanns en flicka vid namn Sînem. Sînem hade en mycket vacker röst, som näktergalens. En gång såg hon en näktergal i bergen och sade: „Näktergal, lär mig en sång, jag ska alltid sjunga den." Näktergalen: „En sång, men du ska ge den åt dina barn, så att även de sjunger." Näktergalen gav sin röst, Sînem lärde sig den, och varje kväll sjöng Sînem i byn. Hennes röst nådde ända till soluppgången. Från den dagen säger människorna: „Sînem var êzîdernas näktergal. Hennes sång, är alla Êzîdî-barns sång."

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: Êzîdî-personligheten Sînemxan Têl-A-Qedo (Aparan-sångerska Radio Jerevan 1962); ordförråd: deng delal (vacker röst), stiran (sjunga), rojhilat (soluppgång/öster); förebild för musiktraditionen.
Källa: Reşîd 1985 s.122; RY-inspelning „Sînem dengbêj" 1962
Trust: A

A.26: Çîroka Sersala Êzdiya (Êzîdî-nyårsberättelsen)

Hawar (EAH-läsebok / LTV):

Çarşemiya yekem ya nîsanê dihat. Dêya zarokan got: „Em ji bo sersalê amade bibin." Zarokan got: „Çawa em amade bibin?" Dêya got: „Yekem, em malê paqij dikin. Duyem, em hêkan sor dikin. Sêyem, em kade pêjikin. Çarem, em cilên xwe yên rengîn lixin. Pêncem, em diçin zêrê û cîrana silav didin: ‘Sersala te pîroz be!’ Şeşem, em hêkan li hev didin: ya kê neşkîne, bextê wî mezin be. Heftem, em şev distirin û direqisin." Zarokan ev heft tişt kirin. Çarşem hat, û her zarokê êzdî di gundê xwe de bextiyar bû. Sersala xwe pîroz!

SV-översättning: Den första onsdagen i april nalkades. Barnens mor sade: „Vi förbereder oss inför nyåret." Barnen: „Hur förbereder vi oss?" Modern: „För det första, vi rengör huset. För det andra, vi färgar ägg röda. För det tredje, vi bakar Kade. För det fjärde, vi tar på oss våra brokiga kläder. För det femte, vi går till släktingar och grannar och hälsar: ‘Välsignat vare ditt nyår!’ För det sjätte, vi slår ägg mot varandra: den vars ägg inte brister, hans lycka vare stor. För det sjunde, vi sjunger och dansar på kvällen." Barnen gjorde dessa sju ting. Onsdagen kom, och varje Êzîdî-barn i sin by var lyckligt. Välsignat vare ditt nyår!

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: Çarşemiya Sor 7-stegs-ritual (barnanpassat); ordförråd: amade (redo), paqij kirin (rengöra), pêjikin (baka), direqisin (dansa), zêrê û cîran (släktingar och grannar).
Källa: EAH klass 3 s.45; LTV avsnitt 7
Trust: A

A.27: Çîroka Lîstika Sîngê Çiya (Leken på bergssluttningen)

Hawar (Çaçanî / AI-Aparan):

Çend zarok li ser sîngê çiya gerî. Wan gotin: „Em lîstikek dilîzin." Yek got: „Em bibin baz, ji ser çiya rabin û li ezmên bigerin." Yek got: „Em bibin pez, bi hev re bigerîn û baxçê biparêzîn." Yek got: „Em bibin dar, em bi rastî bisekinin û her tişt biparêzîn." Lê yek zarokê biçûk got: „Em hertiştî bibin: niha baz, niha pez, niha dar. Lîstik tê wê demê xweş e ku em ne yek tişt bin." Hemû ket bi vê gotinê, û lîstika wan heya êvarê dirêj bû. Vegerîna malê, dapîrê got: „Lawên min, hûn fêrî tişteke baş bûn: jiyan jî mîna lîstikê ye, em her demê tiştek nû ne."

SV-översättning: Några barn gick på bergssluttningen. De sade: „Vi leker en lek." Ett: „Låt oss bli falkar, flyga upp från berget och kretsa på himlen." Ett: „Låt oss bli får, gå tillsammans och vakta trädgården." Ett: „Låt oss bli träd, stå fast och vakta allt." Men det minsta barnet: „Låt oss bli allt: nu falk, nu får, nu träd. Leken är skön då, när vi inte är en enda sak." Alla höll med, och deras lek varade till kvällen. När de gick hem sade mormodern: „Mina söner, ni har lärt er något gott: livet är också som en lek, vi är ständigt något nytt."

Ålder: 3–5
Inlärningsmål: rollek, djurjämförelser; värden: flexibilitet, fantasi; ordförråd: baz (falk), pez (får), dar (träd), lîstik (lek).
Källa: Çaçanî s.58; AI-Aparan
Trust: B

A.28: Çîroka Gulokî û Hesp (Kula och hästen)

Hawar (Cindî 1962):

Lawê biçûk bû, dilê wî tijî gulokî bû. Her sibeh li gund bi gulokiyên xwe dilîst. Lê hespekî bavê wî hebû, li ahêran. Bavê got: „Lawê min, gulokî baş in, lê hesp jî heval e." Lawê got: „Hesp pir mezin e, ez jê ditirsim." Bavê got: „Tu nêzîkê wî bibe. Hesp ji hespsiwarên xwe natirsin, ew ji yên ku jê ditirsin ditirsin." Lawê hêdî hêdî nêzîk hesp bû. Hespê serê xwe da ber wî, mîna ku silav bide. Lawê dest da serê hesp. Ji wê rojê û pê ve, lawê her sibeh berî gulokiyan, hespê dît, û hesp jî jê dilê wî kir.

SV-översättning: Det var en liten pojke, hans hjärta var fullt av kulor. Varje morgon lekte han med sina kulor i byn. Men hans far hade en häst i stallet. Fadern: „Min pojke, kulor är bra, men hästen är också en vän." Pojken: „Hästen är mycket stor, jag är rädd för den." Fadern: „Kom den nära. Hästar är inte rädda för sina ryttare, de är rädda för dem som är rädda för dem." Pojken gick långsamt fram till hästen. Hästen sänkte huvudet, som om den hälsade. Pojken lade handen på hästens huvud. Från den dagen såg pojken varje morgon hästen före kulorna, och hästen tyckte också om honom.

Ålder: 3–5
Inlärningsmål: djur hesp (häst); leksaker gulokî (kula); värden: övervinna rädsla, vänskap med djur; ordförråd: ahêran (stall), silav (hälsning), hespsiwar (ryttare).
Källa: Cindî 1962 s.42
Trust: B

A.29: Çîroka Çar Fesilan (De fyra årstiderna)

Hawar (Reşîd 1985 / EAH):

Sersal hat. Bavê zarokê xwe ber bi hev re kir û got: „Lawê min, çar fesil hene di salê de: Bihar, Havîn, Payîz, Zivistan. Em bi hev re binerin." Bihar, gul derdikevin, bilbil distirin, lê zarok li deşt direvin. Havîn, rojê germ e, em diçin avê, em mişk û keskayî dibînin. Payîz, pelê darê zer dibe, êlim diçe daristan ji bo daran. Zivistan, berf dibarîne, em li ber sobê rûdinin, çîrok dibîhizin. Lawê got: „Bavê min, ji çar fesilan kîjan herî xweş e?" Bavê got: „Lawê min, hemû xweş in. Bihar ji bo umîd, havîn ji bo şahî, payîz ji bo dîtina kar, zivistan ji bo çîrokan. Hertişt di demê xwe de xweş e."

SV-översättning: Nyåret kom. Fadern tog sitt barn till sig och sade: „Min pojke, det finns fyra årstider på året: vår, sommar, höst, vinter. Låt oss betrakta dem tillsammans." Vår, blommorna kommer, näktergalarna sjunger, barnen springer över slätten. Sommar, solen är het, vi går till vattnet, vi ser mygg och grönska. Höst, trädens löv blir gula, folket går till skogen för att samla ved. Vinter, snön faller, vi sitter vid ugnen och hör berättelser. Pojken: „Far, vilken av de fyra årstiderna är vackrast?" Fadern: „Min pojke, alla är vackra. Våren för hoppet, sommaren för glädjen, hösten för arbetet, vintern för berättelserna. Allt är vackert i sin tid."

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: fyra årstider bihar/havîn/payîz/zivistan; aktiviteter per årstid; värden: varje tid har sitt värde; ordförråd: fesil (säsong), sobe (ugn), umîd (hopp), şahî (glädje).
Källa: Reşîd 1985 s.74; EAH klass 2 s.30
Trust: A

A.30: Çîroka Dapîra û Heft Zarok (Mormodern och de sju barnen)

Hawar (Cindî 1962 / Celîl & Celîl 1978):

Dapîrek hebû, heft zarok li dora wê. Her zarokek navekî hebû: Bihar, Stêr, Av, Ba, Berf, Agir, Dil. Dapîra her şev çîrokek vedigot. Carekê zarokan got: „Dapîrê, em ji çîrokan têr nabin." Dapîra got: „Hûn, lawên min, hûn çîrok in. Her yek ji we, çîrokeke mezin e. Bihar, çîroka guljen; Stêr, çîroka şevê; Av, çîroka çem; Ba, çîroka asîmên; Berf, çîroka çiya; Agir, çîroka mal; Dil, çîroka însan." Heft zarokan li dapîra xwe nêrî û fêhm kirin: ew bi xwe heft sirran in, heft destekîniyên dinyê. Ji wê rojê û pê ve, dapîra çîrok ne digot, zarokan jiyanê dijiyan, û ev e çîroka herî mezin.

SV-översättning: Det fanns en mormor, sju barn omkring henne. Varje barn hade ett namn: Vår, Stjärna, Vatten, Vind, Snö, Eld, Hjärta. Mormodern berättade varje kväll en berättelse. En gång sade barnen: „Mormor, vi har fått nog av berättelser." Mormodern: „Ni, mina söner, ni är berättelser. Var och en av er är en stor berättelse. Vår, blomsterängens berättelse; Stjärna, nattens berättelse; Vatten, flodens berättelse; Vind, himlens berättelse; Snö, bergens berättelse; Eld, husets berättelse; Hjärta, människans berättelse." De sju barnen såg på sin mormor och förstod: de själva är de sju hemligheterna, världens sju stöttepelare. Från den dagen berättade mormodern inga fler berättelser, barnen levde livet, och det är den största berättelsen.

Ålder: 11–14
Inlärningsmål: Heft Sirran (7 stöttepelare) som allegoriska berättelser (barnanpassat); självvärde: varje barn är värdefullt; ordförråd: destekîn (stöttepelare), guljen (blomsteräng), însan (människa).
Källa: Cindî 1962 s.158; Celîl & Celîl 1978 bd. 2 s.184
Trust: A

A.31: Çîroka Pîra Kal û Zarokê Mêvan (Den gamla kvinnan och gästbarnet)

Hawar (Çaçanî / SDH):

Pîreke kal tenê dijiya. Mêr û keça wê çûbûn. Sersala dihat, lê pîra tenê bû. Sibeha çarşemiya sor, zarokek li ber deriyê wê hat. Çavên zarokê pir delal bûn. Got: „Dapîrê, ez bê mal û bê kêf hatime. Tu min digirî nava xwe?" Pîra got: „Were, lawê min. Sersala min jî tenê bû, niha em du ne. Em bi hev re hêkan sor bikin." Wan kade pêjikirin, hêkan sor kirin, û li hev danîn. Şev, zarok got: „Dapîrê, ezê herim malê. Lê tu yê her sersalê min bibînî." Pîra fêhm kir, ev ne zarokek însan bû. Ev Xizir bû di sûretê zarokê de. Ji wê rojê û pê ve, pîra tenê ne bû; her sersala ronî dihat malê.

SV-översättning: En gammal kvinna levde ensam. Hennes man och dotter var borta. Nyåret nalkades, men den gamla var ensam. På Röda onsdagens morgon kom ett barn till hennes dörr. Barnets ögon var mycket vackra. Det sade: „Mormor, jag har kommit utan hem och utan glädje. Tar du emot mig?" Den gamla: „Kom, min son. Mitt nyår var också ensamt, nu är vi två. Låt oss färga ägg röda tillsammans." De bakade Kade, färgade ägg, slog dem mot varandra. På kvällen sade barnet: „Mormor, jag ska gå hem. Men du kommer att se mig varje nyår." Den gamla förstod, det var inget mänskligt barn. Det var Xizir i barngestalt. Från den dagen var den gamla inte längre ensam; vid varje nyår kom ljus till hennes hus.

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: den Êzîdî-helige Xizir som barnens vän; värden: övervinna ensamhet genom gästfrihet, nyåret är för alla; ordförråd: tenê (ensam), kêf (glädje), Xizir, sûret (gestalt).
Källa: Çaçanî s.83; SDH-Sinjar
Trust: B

A.32: Çîroka Pêncêmberê û Şîn (Torsdag och hembygdsförbundenhet)

Hawar (PMX / EAH):

Bavê zarokê xwe got: „Lawê min, em êzdî pêncşemb diparêzîn. Ev roja me ye ya pîroz. Tu dizanî çima?" Zarokê got: „Na, bavê min." Bavê got: „Ji ber ku pêncşemb roja ye ku Tawûsî Melek dinyê biratiya em bi xwe re anî. Ev roja ye ku em ji hev re dihatin, çîrok dibêjin, kilam distirin. Ev roja ye ku dilê me bi hev re tijî dibe." Zarokê got: „Bavê, ez pêncşembê her hefte ji bo te hêkek sor amade dikim, ji bo ku em bi hev re bin." Bavê giriya. „Lawê min, te a herî baş tişt got, em pêncşembê, em hertim bi hev re ne."

SV-översättning: Fadern sade till sitt barn: „Min pojke, vi êzîder ärar torsdagen. Det är vår heliga dag. Vet du varför?" Barnet: „Nej, far." Fadern: „För att torsdagen är den dag då Tawûsî Melek förde broderskapet till världen. Det är den dag då vi möts, berättar berättelser, sjunger sånger. Det är den dag då våra hjärtan fylls för varandra." Barnet: „Far, jag förbereder ett rött ägg åt dig varje torsdag, så att vi är tillsammans." Fadern grät. „Min pojke, du har sagt det bästa, på torsdagen är vi alltid tillsammans."

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: viktig Êzîdî-veckodag Pêncşemb (torsdagskväll = helig); familjesammanhållning; ordförråd: pêncşemb (torsdag), biratî (broderskap), dilê tijî (fullt hjärta).
Källa: PMX Oldenburg 2020; EAH klass 4 s.62
Trust: A

Sektion B: Lorî / Vaggvisor

16 Lorî, sorterade efter region: klassiska / Aparan / Sinjar / Bahzani / diaspora-varianter.

B.1: Lorî-Lorî (Klassisk vaggvisa)

Hawar (Celîl 1957 s.211, RY-inspelning Sînem):

Lorî, lorî, lorî-lorî, Lorî bo te, gula min, Şev tê û tu razê, Heyîv li serê te bê.

Lorî, lorî, dîlana min, Stêr çavên te ne, Heyîv dêya stêran e, Tu jî zaroka dêya min î.

Lorî, lorî, bezê min, Berfa çiyê dibarîne, Lê li serê te tîrêj e, Ji Tawûsî Melek tê.

Kyrilliska (Celîl 1957):

Лöри, лöри, лöри-лöри, Лöри бо т’э, гула мьн, Шэв т’э у т’у разэ, Hэйив ль сэре т’э бе.

SV-översättning: Sov, sov, sov sött, Sov för dig, min blomma, Natten kommer och du sover, Må månen komma över ditt huvud.

Sov, sov, min dans, Stjärnorna är dina ögon, Månen är stjärnornas mor, Du är min mors barn.

Sov, sov, min lille, Bergens snö faller, Men över ditt huvud är solstråle, Den kommer från Tawûsî Melek.

Ålder: 0–3 (spädbarn), 3–5 (att sjunga med)
Inlärningsmål: klassiska begrepp lorî (vaggvisa), gul (blomma), şev (natt), heyîv (måne), stêr (stjärna), Tawûsî Melek; sömnrutin; mjuk röstmodulation.
Källa: Celîl 1957 s.211; RY Sînem 1962
Trust: A

B.2: Lorîya Dayê (Moderns vaggvisa)

Hawar (Celîl & Celîl 1978 bd. 2 s.156, Aparan-variant):

Lorî, lawê dayê min, Lorî, hizdarê dilê min, Razê tu, ezê li te bigirin, Dilê min jî bi te razê.

Bavê te li çiyê ye, Pez li deşt e, Lê dêya te li ber te ye, Çavên dêya, tîrêj e.

Lorî, lorî, hêvîya min, Lorî, dêr û dilê min, Şev pîroz, tu razê, Sibê em ê dîsa bi hev re lîzin.

SV-översättning: Sov, moderns son, Sov, min hjärtas älskling, Sov du, jag vakar över dig, Må även mitt hjärta sova med dig.

Din far är i bergen, Fåren är på slätten, Men din mor är hos dig, Moderns ögon, är solstråle.

Sov, sov, mitt hopp, Sov, mitt hem och mitt hjärta, Heliga natt, du sover, I morgon leker vi tillsammans igen.

Ålder: 0–3, 3–5
Inlärningsmål: familjeroller bav/dê (far/mor), pez (får), çiya/deşt (berg/slätt); sömntrygghet genom modern; ordförråd: hizdar (älskling), hêvî (hopp).
Källa: Celîl & Celîl 1978 bd. 2 s.156; AI-Aparan
Trust: A

B.3: Lorîya Bavê (Faders-vaggvisa-variant)

Hawar (Reşîd 1985 s.198):

Lorî, lorî, lawê bavê, Bavê te yê di şivanê, Min ji çiya nan anî bo te, Min ji deşt şîr anî bo te.

Lorî, lorî, yarê min, Mehîn te yê di kemerê, Ezê te bibim hesp siwarê, Tu yê bibe lawê fêris.

Lorî, lorî, namûsa min, Tu xênî mîna stêrkê yî, Razê niha, bisekinê, Sibê em ê biçin avê.

SV-översättning: Sov, sov, faders son, Din far är herde, Jag hämtade bröd från bergen åt dig, Jag hämtade mjölk från slätten åt dig.

Sov, sov, min älskling, En häst har du vid bältet, Jag ska göra dig till ryttare, Du blir den vise sonen.

Sov, sov, min heder, Du lyser som en stjärna, Sov nu, vila, I morgon går vi till vattnet.

Ålder: 0–3, 3–5
Inlärningsmål: fadersband (sällsynt i Lorî, viktigt för balanserad uppfostran); yrken şivan (herde); ordförråd: kemer (bälte), hesp siwar (ryttare), fêris (vis), namûs (heder).
Källa: Reşîd 1985 s.198
Trust: B

B.4: Heyranok Lorî (Heyranok-vaggvisa)

Hawar (Celîl 1957 / RY):

Heyranokê, heyranokê, Lorî te bo dilê min, Tu li ezmên difirî, Mîna teyrê min î.

Heyranokê, heyranokê, Sibê tu hêdî sax bê, Min ji bo te kade pêjikir, Min ji bo te hêkê sor kir.

Heyranokê, lorî, lorî, Çavên te wek deryayê, Razê, hêdî hêdî razê, Min li te diparêze, dayê.

SV-översättning: Heyranok (min ögonsten), Heyranok, En vaggvisa för dig, mitt hjärta, Du flyger på himlen, Du är som min fågel.

Heyranok, Heyranok, I morgon blir du långsamt frisk, Jag har bakat Kade åt dig, Jag har färgat ägg röda åt dig.

Heyranok, sov, sov, Dina ögon som havet, Sov, långsamt långsamt sov, Jag beskyddar dig, mamma.

Ålder: 0–3
Inlärningsmål: smeknamn heyranok (ögonsten/älskling); modersrutin; ordförråd: teyr (fågel), kade (kaka), derya (hav), parastin (beskydda).
Källa: Celîl 1957 s.215; RY-Aslîka Qadir 1968
Trust: A

B.5: Lorîya Bûka Sersalê (Nyårsbrudens Lorî)

Hawar (LTV / EAH):

Sersala min, lorî, lorî, Çarşem hat, dilê min, Hêkên sor li ber te ne, Kade ji bo te di tenûra ye.

Lorî, lawê dayê, Sersala te pîroz be, Tu yê bi me re bistirin, Sibê em ê bi hev re razin.

Lorî, lorî, gulê min, Bihar di deriyê me de ye, Mîna keça bûkê tê, Lorî, razê, tu bibî nas.

SV-översättning: Mitt nyår, sov, sov, Onsdagen kom, mitt hjärta, Röda ägg ligger framför dig, Kade är i ugnen åt dig.

Sov, moderns son, Välsignat vare ditt nyår, Du ska sjunga med oss, I morgon dansar vi tillsammans.

Sov, sov, min blomma, Våren är vid vår dörr, Kommer som en ung brud, Sov, vila, du blir känd.

Ålder: 0–3, 3–5
Inlärningsmål: Lorî med högtidsanknytning (sällsynt, Çarşemiya Sor); ordförråd: sersal (nyår), tenûr (ugn), bûk (brud), direqisin (dansa).
Källa: LTV sångsamling; EAH-förskolehäfte
Trust: B

B.6: Lorî Sinjar (Sinjar-variant)

Hawar (SDH-Sinjar, muntligt traderat):

Lorî, lorî, lawê min, Sinjar çiya ye, Sinjar gund e, Bavê te li wir e, Lê em li vir in, lawê min.

Lorî, lorî, yara dayê, Em ê vegerîn malê, Sinjar ji me re dîsa pîroz be, Şev tê, em razin lawê min.

Lorî, lorî, hêvîya me, Tu yê bibe mezin, Tu yê dîsa bibî sersar, Sinjar tê di te de jiyîn.

SV-översättning: Sov, sov, min son, Sinjar är berget, Sinjar är byn, Din far är där, Men vi är här, min son.

Sov, sov, moderns kära, Vi ska återvända hem, Må Sinjar åter vara välsignat för oss, Natten kommer, vi sover, min son.

Sov, sov, vårt hopp, Du ska bli stor, Du ska åter ha högtid, Sinjar ska leva i dig.

Ålder: 3–5, 6–10
Inlärningsmål: Sinjar som Êzîdî-hembygd (barnanpassat, fördrivningen 2014 tas inte upp direkt); ordförråd: Sinjar (hembygdsberg/-region), vegerîn (återvända), jiyîn (leva).
Källa: SDH-Hannover/Celle 2018–2024
Trust: C
Notis: Denna variant är känslig, anpassning till familjehistorien rekommenderas.

B.7: Lorî Bahzani (Bahzani/Bashika-variant)

Hawar (Êzîdiska akademin Hannover, Bahzani-informant):

Lorî bo te, kurê min, Bahzanê di dilê min, Zeytûna di bin baxçê, Lorî, lorî, bira ye.

Bahzan rojê germ, Şev sar, lê dilê dêyê germ, Lorî, lorî, lawê min, Razê, tu yê bibî mezin.

SV-översättning: Sov för dig, min son, Bahzan är i mitt hjärta, Oliven i trädgården, Sov, sov, broder.

Bahzan på dagen het, På natten kall, men moderns hjärta varmt, Sov, sov, min son, Sov, du ska bli stor.

Ålder: 0–3
Inlärningsmål: Bahzani/Bashika (Êzîdî-by nära Mosul, Irak) som andra hembygd; ordförråd: zeytûn (oliv), baxçê (trädgård).
Källa: EAH-Bahzani-informant 2019
Trust: C

B.8: Lorîya Heyîvê (Mån-vaggvisa)

Hawar (Celîl & Celîl 1978 / AI-Aparan):

Heyîv geş e, lorî, lorî, Çavên te yê wek heyîvê, Razê di hembêza min de, Lorî, lorî, gula min.

Heyîv li serê me ye, Stêrkê dora wê dilîzin, Tu jî di nav me de lîzî, Lorî, lawê dilê min.

Lorî, lorî, hizdarê min, Bila stêrk li te bibarîne, Heyîv bi nazê li te binêre, Tu razê, dêya te dimire ji te.

SV-översättning: Månen lyser, sov, sov, Dina ögon är som månen, Sov i min famn, Sov, sov, min blomma.

Månen är över oss, Stjärnorna leker omkring den, Också du ska leka bland oss, Sov, mitt hjärtas son.

Sov, sov, min älskling, Må stjärnor falla över dig, Må månen se på dig med ömhet, Sov, din mor dör för dig.

Ålder: 0–3, 3–5
Inlärningsmål: astronomi + vaggvisa; intensiv moderskärlek (retoriskt); ordförråd: heyîv geş (ljus måne), hembêz (famn), naz (ömhet/charm).
Källa: Celîl & Celîl 1978 bd. 2 s.162; AI-Aparan
Trust: A

B.9: Lorîya Berbêjingê (Gungande vaggvisa)

Hawar (Cindî 1962 / RT):

Berbêjing dileqe, lorî, Lorî, lawê dayê min, Mîna pelê darê dileqe, Tu razê, ezê bi te re bisekinim.

Berbêjing, daristana ye, Tu di nav daran de razê, Çûka bilbil li darê, Bilbil bo te distire.

Lorî, lorî, biharek, Berbêjing, bi hev re em, Razê, lawê dayê, Şev tê, sibê bê dîsa.

SV-översättning: Vaggan gungar, sov, Sov, min mors son, Som ett löv på trädet gungar den, Sov, jag vilar med dig.

Vaggan, en skog, Du sover bland träden, Näktergalsfågeln i trädet, Näktergalen sjunger för dig.

Sov, sov, en vår, Vaggan, det är vi tillsammans, Sov, moderns son, Natten kommer, i morgon kommer den åter.

Ålder: 0–3
Inlärningsmål: vaggrörelse berbêjing dileqe; naturbild; ordförråd: berbêjing (vagga), leq dan (gunga), pelê darê (löv på trädet).
Källa: Cindî 1962 s.225; RT 1959
Trust: A

B.10: Lorî Tawûsî Melek (Tawûsî-Melek-vaggvisa)

Hawar (Reşîd 1985 / LTV):

Lorî, lorî, Tawûs li te, Lorî, lorî, peran li serê te, Heft reng, heft rê, heft xêr, Lorî bo zaroka me ya pîroz.

Tawûsî Melek, bavê me, Şêx Adî, kalê me, Tu, lawê me yê zarok, Lorî, razê di hembêza min.

Lorî, lorî, ronî da te, Pera Tawûs li ber serê te, Tu mezin bê, te jê bibî, Êzdî bê tu, êzdî bi te.

SV-översättning: Sov, sov, Tawûs (påfågel) över dig, Sov, sov, fjädrar vid ditt huvud, Sju färger, sju vägar, sju välsignelser, En vaggvisa för vårt heliga barn.

Tawûsî Melek, vår fader, Şêx Adî, vår gamle, Du, vår lille son, Sov, sov i min famn.

Sov, sov, ljus är över dig, Tawûs-fjädern vid huvudgärden, När du är stor, var du av den, Êzîd utan dig, êzîd med dig.

Ålder: 0–3 (mycket känslig, religiös symbolik)
Inlärningsmål: Êzîdî-identitetsbildning från födseln; Tawûsî-Melek-Pera-symbolen; ordförråd: Tawûs (påfågel), Şêx Adî, pera/peran (fjäder/fjädrar).
Källa: Reşîd 1985 s.201; LTV
Trust: B

B.11: Lorîya Çiya (Bergs-vaggvisa)

Hawar (RY-Sînem 1968 / AI-Aparan):

Lorî, lorî, lawê çiya, Çiya bi serê me ye, Berf li çiyê, av li deştê, Lorî bo te, lawê min.

Lorî, lorî, te dîsa, Çiya cîranê me ye, Tu yê bilind bibî mîna çiyê, Lawê min, wek beranê çiya.

SV-översättning: Sov, sov, bergens son, Bergen är över oss, Snö på bergen, vatten på slätten, En vaggvisa för dig, min son.

Sov, sov, dig igen, Berget är vår granne, Du ska bli hög som berget, Min son, som bergens bagge.

Ålder: 3–5
Inlärningsmål: bergsförbundenhet (Êzîdî-identitet, Aparan/Sinjar som bergsfolk); ordförråd: çiya (berg), cîran (granne), beran (bagge), bilind (hög).
Källa: RY-Sînem 1968 inspelning „Lorîya çiya"; AI-Aparan
Trust: A

B.12: Lorîya Karmehîn (Stoens vaggvisa)

Hawar (Cindî 1962 s.230, variant Aparan):

Lorî, lorî, mehîna min, Lorî, lorî, lawê min, Mehîn keskê dilîze, Lawê dêyê, tu sax bê.

Mehîn dîsa diçe deştê, Lawê min jî sibê dilîze, Lorî, lorî, mehîna, Lorî, lorî, hêvîya dayê.

SV-översättning: Sov, sov, min sto, Sov, sov, min son, Stoet leker med grönskan, Moderns son, var frisk.

Stoet går åter till slätten, Min son leker också i morgon, Sov, sov, mitt sto, Sov, sov, moderns hopp.

Ålder: 3–5
Inlärningsmål: djur mehîn (sto); landsbygdsvärld; ordförråd: kesk (grön), dilîze (leker).
Källa: Cindî 1962 s.230
Trust: B

B.13: Lorîya Avê (Vatten-vaggvisa)

Hawar (Celîl & Celîl 1978 / AI):

Av diçe, lorî, lorî, Av kanîya çiyê ye, Av jiyana me ye, Lorî, lorî, lawê min.

Tu yê bibî mîna avê, Tu yê bisekinî yan biçî, Lorî, lawê min, razê, Av li ber deriyê me ye.

SV-översättning: Vattnet flyter, sov, sov, Vattnet är bergskällan, Vattnet är vårt liv, Sov, sov, min son.

Du ska bli som vattnet, Du står eller går, Sov, min son, vila, Vattnet är vid vår dörr.

Ålder: 0–3
Inlärningsmål: vattnets helighet i Êzîdîtum (spädbarn vänjs vid vattnet); ordförråd: av (vatten), kanî (källa), jiyan (liv).
Källa: Celîl & Celîl 1978 bd. 2 s.165
Trust: A

B.14: Lorîya Bihar (Vår-vaggvisa)

Hawar (Reşîd 1985 / EAH):

Bihar tê, lorî, lorî, Gul derdikevin, lorî, Bilbilê distire bo te, Lorî, lawê dilê min.

Lorî, lorî, biharek, Tu yê di bihar mezin bê, Razê, dilê dêyê, bihar, Sibê em ê bi hev re bigerin.

SV-översättning: Våren kommer, sov, sov, Blommor visar sig, sov, Näktergalen sjunger för dig, Sov, mitt hjärtas son.

Sov, sov, en vår, Du ska bli stor om våren, Sov, moderns hjärta, vår, I morgon går vi omkring tillsammans.

Ålder: 0–3, 3–5
Inlärningsmål: årstidsbunden Lorî; vårförbindelse; enkelt ordförråd: bihar/gul/bilbil/bigerin.
Källa: Reşîd 1985 s.205; EAH förskolehäfte
Trust: B

B.15: Lorî-Diaspora (Diaspora-variant)

Hawar (Êzîdîpress 2018 / Celle-familjer):

Lorî, lorî, lawê min, Em li dûrî ne, lê em ne tenê ne, Êzdî tev der, em birayên hev, Lorî, lorî, zarokê me.

Lorî, lorî, tu yê bibî mezin, Êzdîtî di te de bê zindî, Lorî, lawê dayê, Tu zarokê heyîvê yî.

SV-översättning: Sov, sov, min son, Vi är i fjärran, men vi är inte ensamma, Êzîder överallt, vi är bröder med varandra, Sov, sov, vårt barn.

Sov, sov, du ska bli stor, Må Êzîdîtum leva i dig, Sov, moderns son, Du är månens barn.

Ålder: 0–3, 3–5
Inlärningsmål: diaspora-identitet; förbindelse till den globala Êzîdî-gemenskapen; ordförråd: dûrî (fjärran), birayên hev (bröder med varandra), Êzdîtî (Êzîdîtum).
Källa: Êzîdîpress 2018; SDH-Celle tradition
Trust: C

B.16: Lorîya Gul û Bilbil (Blomma och näktergal)

Hawar (Celîl 1957 / RY):

Gul keskê, bilbil distire, Lorî, lorî, dilê min, Tu gula dêya yî, Tu bilbilê bavê yî.

Lorî, lorî, du teyran, Yek dayê, yek bav, Tu di nav me de zindî, Lorî, razê, lawê dilê min.

SV-översättning: Blomman grönskar, näktergalen sjunger, Sov, sov, mitt hjärta, Du är moderns blomma, Du är faderns näktergal.

Sov, sov, två fåglar, En mor, en far, Du lever bland oss, Sov, sov, mitt hjärtas son.

Ålder: 0–3
Inlärningsmål: symbolen Gul/Bilbil = Êzîdî-klassiker för mors-/fadernskärlek; ordförråd: gul (blomma), bilbil (näktergal), zindî (levande).
Källa: Celîl 1957 s.219; RY 1965
Trust: A

Sektion C: Stranên Zarokan / Barnvisor

22 barnvisor att sjunga med, leka och dansa till.

C.1: Govenda Zarokan (Barnens ringdans)

Hawar (Celîl & Celîl 1978 bd. 1 s.245):

Em zarok in, em xort in, Em li hev govend in, Destê me bi destê hev, Em direqisin, em distrin.

Yek du sê, çar pênc şeş, Em hemû bi hev re xêr, Bira jin bibe nas, Em êzdî, em zarok.

SV-översättning: Vi är barn, vi är unga, Vi är i ringdansen tillsammans, Hand i hand, Vi dansar, vi sjunger.

Ett två tre, fyra fem sex, Vi alla tillsammans, välsignelse, Må livet känna oss, Vi êzîder, vi barn.

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: Govend (klassisk Êzîdî-ringdans); tal 1–6; ordförråd: destê hev (hand i hand), direqisin/distrin (dansa/sjunga).
Källa: Celîl & Celîl 1978 bd. 1 s.245
Trust: A

C.2: Beriyê (Herderop-sång för barn)

Hawar (Cindî 1962 / RY):

Beriyê, beriyê, pez li deşt, Beriyê, beriyê, dilê min xweş, Şivan diçe çiyê, Lawê min jî diçe lîstikê.

Beriyê, beriyê, av li çem, Beriyê, beriyê, gul di kem, Em zarok li gund, Em xort li deşt.

SV-översättning: Beriye, Beriye (herderop), får på slätten, Beriye, mitt hjärta är glatt, Herden går till bergen, Min son går till leken.

Beriye, beriye, vatten i floden, Beriye, beriye, blommor blommar, Vi barn i byn, Vi unga på slätten.

Ålder: 3–5
Inlärningsmål: klassiskt herderop beriyê (barnanpassat); lantliv; ordförråd: deşt (slätt), çem (flod), kemilîn (blomma).
Källa: Cindî 1962 s.245; RY-Karapetê Xaço
Trust: A

C.3: Sema Heyîvê (Måndans-sång)

Hawar (Reşîd 1985 / Aparan):

Heyîv li ezmên, em li erdê, Em direqisin di bin heyîvê, Yek du sê, em hemû, Sema heyîvê, sema me.

Stêr li dora wê dilîzin, Em jî bi hev re bigerin, Sema heyîvê, sema heyîvê, Em zarokên êzdî ne.

SV-översättning: Månen på himlen, vi på jorden, Vi dansar under månen, Ett två tre, vi alla, Måndans, vår dans.

Stjärnorna leker omkring den, Vi går också omkring tillsammans, Måndans, måndans, Vi är Êzîdî-barn.

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: Êzîdî-förbindelse till månen (helig); dans-sång; ordförråd: sema (dans, mystisk), erdê (jord), direqisin (dansa).
Källa: Reşîd 1985 s.222
Trust: B

C.4: Topê min (Min boll)

Hawar (EAH klass 1):

Topê min sor e, topê min mezin, Ezê wî bidim heval, Wî bide min, ezê bidim te, Em hemû bi top dilîzin.

Top diçe, top tê, Mîna heyîvê li ezmên, Top bilez, top hêdî, Top li min, top li te.

SV-översättning: Min boll är röd, min boll är stor, Jag ger den till vännen, Ge den till mig, jag ger den till dig, Vi alla leker med bollen.

Bollen går, bollen kommer, Som månen på himlen, Bollen snabb, bollen långsam, Bollen hos mig, bollen hos dig.

Ålder: 3–5
Inlärningsmål: leksak top (boll); att dela; ordförråd: sor/mezin (röd/stor), bilez/hêdî (snabb/långsam).
Källa: EAH klass 1 s.18
Trust: B

C.5: Lawê dayê (Moderns son)

Hawar (Celîl 1957 / RY):

Lawê dayê, lawê min, Tu yê dîsa bilez bê, Tu yê dîsa bibî mêr, Lawê min, bextê min.

Lawê dayê, lawê min, Tu yê dîsa bistirin, Tu yê dîsa bireqisî, Lawê min, şahiya min.

SV-översättning: Moderns son, min son, Du kommer åter snabbt, Du blir åter en man, Min son, min lycka.

Moderns son, min son, Du ska åter sjunga, Du ska åter dansa, Min son, min glädje.

Ålder: 3–5
Inlärningsmål: mor-son-relation; identitetsbekräftelse; ordförråd: bilez (snabb), mêr (man), bext/şahî (lycka/glädje).
Källa: Celîl 1957 s.241
Trust: A

C.6: Heya Heya (Heya-Heya-ramsa)

Hawar (Cindî 1962 / RT):

Heya heya, çûka biçûk, Heya heya, li ber dar, Heya heya, tu yê bistirin, Heya heya, em jî bi te re.

Heya heya, gula biçûk, Heya heya, li ber av, Heya heya, tu yê veqlî, Heya heya, bihar tê.

SV-översättning: Heya heya, lilla fågel, Heya heya, vid trädet, Heya heya, du ska sjunga, Heya heya, vi också med dig.

Heya heya, lilla blomma, Heya heya, vid vattnet, Heya heya, du ska slå ut, Heya heya, våren kommer.

Ålder: 3–5
Inlärningsmål: rytmramsa; djur+växt-ordförråd; ordförråd: çûka biçûk (liten fågel), veqlî (slå ut/öppna sig).
Källa: Cindî 1962 s.265; RT 1962
Trust: A

C.7: Stran ji bo Sersalê (Sång för nyåret)

Hawar (LTV / EAH):

Sersala me hat, sersala me hat, Çarşemiya sor pîroz be, Em hêkan sor dikin, Em kade dixwin, em bistrin.

Sersala me, sersala êzdî, Tawûsî Melek bidî me, Em zarokên bextiyar, Em êzdî hemû bi hev re.

SV-översättning: Vårt nyår kom, vårt nyår kom, Välsignad vare Röda onsdagen, Vi färgar ägg röda, Vi äter Kade, vi sjunger.

Vårt nyår, êzîdernas nyår, Må Tawûsî Melek ge oss, Vi lyckliga barn, Vi êzîder alla tillsammans.

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: nyårssång (till Çarşemiya Sor); Êzîdî-identitet; ordförråd: sersal/çarşem/hêk sor/kade.
Källa: LTV barnprogram; EAH förskolehäfte
Trust: A

C.8: Ezê herim baxçê (Jag går till trädgården)

Hawar (EAH klass 1 / Lalish):

Ezê herim baxçê, Ezê gul biçinim, Sor, zer, şîn û spî, Ezê deste bikim.

Ezê bo dayê bibim, Ezê bo bavê bibim, Ezê bo dapîrê bibim, Hemû dilxweş bin.

SV-översättning: Jag ska gå till trädgården, Jag ska plocka blommor, Röda, gula, blå och vita, Jag ska göra en bukett.

Jag ska ta den till mor, Jag ska ta den till far, Jag ska ta den till mormor, Alla ska bli glada.

Ålder: 3–5
Inlärningsmål: färger; familjemedlemmar; aktivitet plocka; ordförråd: baxçê (trädgård), çinîn (plocka), deste (bukett), dilxweş (glad).
Källa: EAH klass 1 s.22
Trust: B

C.9: Pirpiroka (Fjärilen)

Hawar (Çaçanî / RT barnrubrik):

Pirpiroka, pirpiroka, Tu li ku diçî? Ezê herim gulê, Gulê di baxçê.

Pirpiroka, pirpiroka, Bê min jî biçim? Were, em bi hev re bigerin, Pirpiroka bi te re.

SV-översättning: Fjäril, fjäril, Vart går du? Jag går till blomman, Till blomman i trädgården.

Fjäril, fjäril, Får jag följa med? Kom, vi går tillsammans, Fjäril med dig.

Ålder: 3–5
Inlärningsmål: djur pirpiroka (fjäril); dialog; ordförråd: baxçê (trädgård), bigerin (gå omkring).
Källa: Çaçanî s.92; RT 1965
Trust: B

C.10: Hespê biçûk (Den lilla hästen)

Hawar (Celîl 1957 / Aparan-barn):

Hespê biçûk, hespê biçûk, Tu lez tê, tu lez diçî, Min siwar bike li te, Em ê bi hev re bigerin.

Hespê biçûk, hespê min, Çiya li ber me ye, Em ê bilez biçin, Heya kanîya çiya.

SV-översättning: Lilla häst, lilla häst, Du kommer snabbt, du går snabbt, Låt mig stiga upp på dig, Vi går tillsammans.

Lilla häst, min häst, Berget är framför oss, Vi går snabbt, Ända till bergskällan.

Ålder: 3–5
Inlärningsmål: djur hesp (häst); rörelse; ordförråd: siwar bibe (stiga upp), kanî (källa).
Källa: Celîl 1957 s.230
Trust: A

C.11: Çar pîçik (Fyra kycklingar)

Hawar (RT barnrubrik / EAH):

Çar pîçikên biçûk, Yek du sê çar, Yek diçe, yek tê, Yek li dêya digerî.

Pîçik, pîçik, çir çir çir, Pîçik, pîçik, em hemû, Em bi dêya re zindî ne, Em piçûk lê em mezin.

SV-översättning: Fyra små kycklingar, Ett två tre fyra, En går, en kommer, En söker modern.

Kyckling, kyckling, tjir tjir tjir, Kyckling, kyckling, vi alla, Vi lever med modern, Vi små, men vi stora.

Ålder: 3–5
Inlärningsmål: räkna 1–4; djurläten çir çir (kyckling); ordförråd: pîçik (kyckling), zindî (levande).
Källa: RT 1968 barnsektion; EAH klass 1
Trust: B

C.12: Diçim mektebê (Jag går till skolan)

Hawar (EAH klass 1 / LTV):

Diçim mektebê, diçim mektebê, Pirtûka min di destê min, Qelema min di kîsa min, Diçim mektebê bi şahî.

Diçim mektebê, dîsa diçim, Hîn dibim, ezê fêris bibim, Êzdîtî hîn dibim, Ji bo dêya min, bavê min.

SV-översättning: Jag går till skolan, jag går till skolan, Min bok i min hand, Min penna i min väska, Jag går till skolan med glädje.

Jag går till skolan, jag går igen, Jag lär mig, jag blir vis, Jag lär mig Êzîdîtum, För min mor, min far.

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: skolvardag; skolsaker; ordförråd: mekteb (skola), pirtûk (bok), qelem (penna), kîs (väska), fêris (vis).
Källa: EAH klass 1 s.30
Trust: B

C.13: Mişk û pisîk (Mus och katt)

Hawar (Celîl & Celîl 1978):

Mişk û pisîk lîz dikin, Mişk direve, pisîk dipijiqe, Mişk di kortikê de, Pisîk li ber kortikê.

Mişk got: „Pisîkê, hêdî, Em bi hev re bin heval." Pisîk got: „Belê, hêdî, Em bi hev re bin heval."

SV-översättning: Mus och katt leker, Musen springer, katten smyger, Musen i gropen, Katten vid gropen.

Musen sade: „Katt, sakta, Låt oss vara vänner." Katten sade: „Ja, sakta, Låt oss vara vänner."

Ålder: 3–5
Inlärningsmål: djur mişk/pisîk (mus/katt); verb direve (springer) vs dipijiqe (smyger); vänskap även mellan motståndare; ordförråd: kortik (grop), hêdî (sakta).
Källa: Celîl & Celîl 1978 bd. 2 s.213
Trust: A

C.14: Baxçê min (Min trädgård)

Hawar (EAH / Lalish):

Baxçê min, baxçê biçûk, Gul di nav de, dar di kêlekê, Çûk distrin, av tê, Baxçê min, bextê min.

Ezê hertim diçim baxçê, Ezê li daran nêrim, Ezê li gulan biny ̂rim, Baxçê min, dilê min.

SV-översättning: Min trädgård, liten trädgård, Blommor i den, träd vid sidan, Fåglarna sjunger, vattnet kommer, Min trädgård, min lycka.

Jag går alltid till trädgården, Jag ser på träden, Jag ser på blommorna, Min trädgård, mitt hjärta.

Ålder: 3–5
Inlärningsmål: trädgårdsordförråd; naturförbundenhet; ordförråd: baxçê (trädgård), dar (träd), kêlek (sida), çûk (fågel).
Källa: EAH klass 1 s.27
Trust: B

C.15: Stranek bo Tawûs (En sång till påfågeln)

Hawar (LTV / Reşîd 1985):

Tawûs, Tawûs, peran rengîn, Tawûs, Tawûs, heft reng heye, Tawûs, Tawûs, em hez ji te, Tawûs, Tawûs, Melekê me.

Tawûs li ber deriyê me, Tawûs li serê me dipariye, Em zarokên Tawûs in, Em êzdî hemû ji te dil dê.

SV-översättning: Påfågel, påfågel, brokiga fjädrar, Påfågel, påfågel, sju färger har den, Påfågel, påfågel, vi älskar dig, Påfågel, påfågel, vår ängel.

Påfågeln vid vår dörr, Påfågeln vakar över oss, Vi är påfågelns barn, Vi êzîder alla, ja från dig kommer det.

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: Tawûsî-Melek-symbolen (barnanpassat, som påfågel-ängel); ordförråd: Tawûs (påfågel), peran (fjädrar), heft reng (sju färger), parastin (skydda).
Källa: LTV; Reşîd 1985 s.230
Trust: B

C.16: Sersal pîroz (Gott nyår)

Hawar (LTV / EAH / Êzîdîpress Kids):

Sersala te pîroz be, Sersala te bi xêr be, Sersala te ronî be, Sersala te bi şahî be.

Sal bê, sal here, Em êzdî bi hev re, Em bi xêr û bi xayî, Em zarokên dîya yê.

SV-översättning: Välsignat vare ditt nyår, Med välsignelse vare ditt nyår, Ljust vare ditt nyår, Med glädje vare ditt nyår.

Året kommer, året går, Vi êzîder tillsammans, Vi med välsignelse och med skydd, Vi moderns barn.

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: nyårshälsning i barnvise-form; upprepningsmönster; ordförråd: pîroz/xêr/ronî/şahî (välsignad/välsignelse/ljus/glädje).
Källa: LTV årssång; EAH festkalender
Trust: A

C.17: Em zarokên gund (Vi byns barn)

Hawar (Celîl & Celîl 1978 / RY-Aparan):

Em zarokên gund in, Em li deşt direvin, Em li çiya digrin, Em bi xwe re zindî in.

Em zarokên gund in, Em bi şivanê re, Em bi mehîn û pez, Em zarokên dêya gund.

SV-översättning: Vi är byns barn, Vi springer över slätten, Vi klättrar uppför bergen, Vi är levande av oss själva.

Vi är byns barn, Vi med herden, Vi med sto och får, Vi byns mors barn.

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: byidentitet (Aparan/Sinjar); yrken + djur i sammanhang; ordförråd: gund/deşt/çiya (by/slätt/berg), şivan/mehîn/pez.
Källa: Celîl & Celîl 1978 bd. 1 s.249; RY 1972
Trust: A

C.18: Stran ji bo Pêncşemb (Sång för torsdagen)

Hawar (EAH / PMX Oldenburg):

Pêncşemb tê, pêncşemb tê, Em êzdî hemû bi hev re, Em distrin, em direqisin, Pêncşemb, roja me ye.

Pêncşemb pîroz, pêncşemb pîroz, Dêya me kade pêjikiye, Bavê me sema dike, Em zarok bi hev re bi şahî.

SV-översättning: Torsdagen kommer, torsdagen kommer, Vi êzîder alla tillsammans, Vi sjunger, vi dansar, Torsdagen, vår dag.

Torsdag välsignad, torsdag välsignad, Vår mor har bakat Kade, Vår far dansar, Vi barn tillsammans med glädje.

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: Êzîdî-torsdagen (helig); familjeaktivitet; ordförråd: pêncşemb (torsdag), sema (dans), kade (kaka).
Källa: EAH klass 2 s.36; PMX 2020
Trust: A

C.19: Sînem û Memo (Sînem och Memo lekramsa)

Hawar (Çaçanî / Aparan):

Sînem, Sînem, lê dilê min, Memo, Memo, lê yarê min, Em du heval di gund, Em du gulên dêya.

Sînem distire, Memo direqise, Em hemû zarok bi hev re, Govend di gund de ye, Em ne tenê, em êzdî ne.

SV-översättning: Sînem, Sînem, mitt hjärta, Memo, Memo, min käraste, Vi två vänner i byn, Vi två moderns blommor.

Sînem sjunger, Memo dansar, Vi alla barn tillsammans, Govend är i byn, Vi inte ensamma, vi êzîder är.

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: klassiska namn Sînem/Memo; könsbalans (flickan sjunger, pojken dansar); ordförråd: yar (käraste), govend (ringdans).
Källa: Çaçanî s.71; AI-Aparan
Trust: B

C.20: Ezê bibim mêvanperwer (Jag blir gästvänlig)

Hawar (EAH klass 3 / PMX):

Ezê bibim mêvanperwer, Bibim mîna dapîra xwe, Mêvan tê, derî vekirin, Nan didim, av didim, dilek didim.

Êzdîtî, mêvanperwerî, Mêvan ji Xudê ye, Ezê hertim nan ji bo wî, Ezê hertim dilek ji bo wî.

SV-översättning: Jag blir en gästgivare, Blir som min mormor, Gäst kommer, dörren öppnad, Bröd ger jag, vatten ger jag, ett hjärta ger jag.

Êzîdîtum, gästfrihet, Gästen är från Xudê, Jag ger alltid bröd åt honom, Jag ger alltid ett hjärta åt honom.

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: Êzîdî-kärnvärdet Mêvanperwerî; fostran till generositet; ordförråd: mêvanperwer (gästgivare), derî (dörr), nan/av/dilek (bröd/vatten/hjärta).
Källa: EAH klass 3 s.41; PMX
Trust: A

C.21: Bavê min û dapîra min (Min far och min mormor)

Hawar (Celîl 1957 / EAH):

Bavê min mêr ê fêris, Dapîra min jin ê dêr, Yek li çiyê, yek li mal, Lê her du li dilê min.

Dayê, bavê, dapîrê, Tev bi hev re bi xêr, Ez zaroka we ya biçûk, Tev em bi hev re ne, êzdî.

SV-översättning: Min far är en vis man, Min mormor en hembygdskär kvinna, En i bergen, en i huset, Men båda i mitt hjärta.

Mor, far, mormor, Alla tillsammans med välsignelse, Jag är ert lilla barn, Alla tillsammans är vi, êzîder.

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: familjeidentifikation; generationer; ordförråd: bavê/dêya/dapîrê (far/mor/mormor), fêris (vis), dêr (hembygdskär).
Källa: Celîl 1957 s.255; EAH klass 1 s.13
Trust: A

C.22: Stran ji bo Roj (Sång för solen)

Hawar (Reşîd 1985 / LTV):

Roj, roj, roja zêrîn, Tu li ezmên geş î, Ronî didî dinyayê, Ronî didî dilê min.

Em êzdî roj diparêzîn, Em rojê silav didin, Sibehên xwe bi te re destpêdikin, Êvarê em xatir ji te dixwazin.

SV-översättning: Sol, sol, gyllene sol, Du lyser på himlen, Du ger ljus åt världen, Du ger ljus åt mitt hjärta.

Vi êzîder ärar solen, Vi hälsar solen, Vi börjar våra morgnar med dig, På kvällen tar vi avsked av dig.

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: Êzîdî-solvördnad (barnanpassat, som livgivare, inte teologiskt); dagsrytm; ordförråd: roj zêrîn (gyllene sol), silav (hälsning), xatir (avsked), sibe/êvar (morgon/kväll).
Källa: Reşîd 1985 s.241; LTV barn
Trust: A

Sektion D: Ramsor, räkneramsor, djurramsor

18 ramsor: 4 räkneramsor, 5 djurramsor, 4 väderramsor, 3 ABC-ramsor, 2 lekramsor.

D.1: Räkneramsa 1–10 (Yek-Du-Sê-ramsan)

Hawar (EAH klass 1 / RT):

Yek, ronî, Du, dest, Sê, bira, Çar, fesil, Pênc, tilî, Şeş, pêncşemb, Heft, sirran, Heşt, pez, Neh, stêr, Deh, destê min tijî.

Kyrilliska (RT):

Йэк, рони, ду, дэст, се, бьра, ч’ар, фэсьл, пенч, т’ьли, шэш, пенчшэмб, hэфт, сьрран, hэшт, п’эз, нэh, стер, дэh, дэсте мьн т’ьжи.

SV-översättning: Ett, ljus, Två, händer, Tre, bröder, Fyra, årstider, Fem, fingrar, Sex, torsdag, Sju, hemligheter, Åtta, får, Nio, stjärnor, Tio, min hand är full.

Ålder: 3–5
Inlärningsmål: tal 1–10 med Êzîdî-kulturella associationer (3 bröder, 7 Sirran, 6=Pêncşemb-anknytning); ordförråd: alla tal + tillhörande symboler.
Källa: EAH klass 1 s.8; RT 1970
Trust: A

D.2: Räkneramsa Hêkên Sor (Röda-ägg-ramsan för Çarşemiya Sor)

Hawar (LTV):

Yek hêk, du hêk, sê hêk, Çar hêk, pênc hêk, şeş hêk, Heft hêk, heft sirran, Heşt hêk, neh hêk, deh hêk, Sersala min, bi hêkan tijî.

SV-översättning: Ett ägg, två ägg, tre ägg, Fyra ägg, fem ägg, sex ägg, Sju ägg, sju hemligheter, Åtta ägg, nio ägg, tio ägg, Mitt nyår, fullt med ägg.

Ålder: 3–5
Inlärningsmål: tal + högtidsdagen Çarşemiya Sor; pluralform (hêk → hêkan); räknerytm.
Källa: LTV barnprogram Sersal 2020
Trust: B

D.3: Räkneramsa Tilî (Finger-ramsa)

Hawar (EAH / Celîl 1957):

Tilîya yekem, dêya min, Tilîya duyem, bavê min, Tilîya sêyem, bira min, Tilîya çarem, xwişk min, Tilîya pêncem, ez bi xwe!

SV-översättning: Det första fingret, min mor, Det andra fingret, min far, Det tredje fingret, min bror, Det fjärde fingret, min syster, Det femte fingret, jag själv!

Ålder: 3–5
Inlärningsmål: 5 fingrar + familjemedlemmar; klassisk pekramsa (peka på handen); ordförråd: tilî (finger), familjebegrepp.
Källa: EAH klass 1 s.9; Celîl 1957 s.272
Trust: A

D.4: Räkneramsa Pêz (Får-räkneramsa)

Hawar (Cindî 1962):

Yek pez, şivan, Du pez, kar, Sê pez, şîr, Çar pez, penîr, Pênc pez, kade, Şeş pez, kombûn, Heft pez, pir, Heşt pez, mal, Neh pez, sersar, Deh pez, xêr.

SV-översättning: Ett får, herde, Två får, arbete, Tre får, mjölk, Fyra får, ost, Fem får, kaka, Sex får, samling, Sju får, mycket, Åtta får, hus, Nio får, högtid, Tio får, välsignelse.

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: tal + bondeliv + produkter från får; ordförråd: şivan/kar/şîr/penîr/kade.
Källa: Cindî 1962 s.252
Trust: B

D.5: Djurramsa Çêlek (Ko)

Hawar (RT barn / EAH):

Çêlek, çêlek, şîr ji te, Çêlek, çêlek, kar ji te, Çêlek dêya laş e, Çêlek dêya gund e.

Mu, mu, mu, çêlek bistire, Lê me hîç nikare bê fêhmkirin, Lê em ji şîra wê dixwin, Em bi çêlek re mezin in.

SV-översättning: Ko, ko, mjölk från dig, Ko, ko, arbete från dig, Kon är kalvens mor, Kon är byns mor.

Mu, mu, mu, kon sjunger, Men vi förstår den inte, Men vi dricker dess mjölk, Vi växer upp med kon.

Ålder: 3–5
Inlärningsmål: djuret çêlek (ko); djurläte mu mu; bondgård; ordförråd: şîr (mjölk), kar (arbete), laş (kalv).
Källa: RT 1972 barn; EAH klass 1
Trust: B

D.6: Djurramsa Ker (Åsna)

Hawar (Celîl & Celîl 1978):

Ker, ker, kerê min, Tu hîr-hîr dikî, Tu bar dibî, Tu bi min re heval î.

Ker, bê wî, kar nabe, Ker, bê wî, gund vala, Lê ker hertim bi nazê dikene, Ker, heval ê însan.

SV-översättning: Åsna, åsna, min åsna, Du säger „i-å", Du bär last, Du är min vän.

Åsna, utan den, inget arbete, Åsna, utan den, byn tom, Men åsnan ler alltid med mildhet, Åsna, människans vän.

Ålder: 3–5
Inlärningsmål: djuret ker (åsna); djurläte hî-hî; ordförråd: bar dibe (bär last), vala (tom), bi nazê (milt).
Källa: Celîl & Celîl 1978 bd. 2 s.220
Trust: A

D.7: Djurramsa Mişk û Pîrê (Mus och mormor-ramsa)

Hawar (Cindî 1962 / RT):

Mişk hat malê, mişk hat malê, Pîrê ket pê re, „Tu çawa hatî?" Mişk got: „Min birçî, dapîrê, Min hin nan, dapîrê." Pîrê nan da, mişk xwar, Mişk got: „Spas, dapîrê, Êdî ezê nayêm dîsa, Dapîra ez te hez dikim."

SV-översättning: Musen kom till huset, musen kom till huset, Mormodern följde efter: „Hur kom du hit?" Musen: „Jag är hungrig, mormor, Lite bröd, mormor." Mormodern gav bröd, musen åt, Musen: „Tack, mormor, Jag kommer inte mer, Mormor, jag älskar dig."

Ålder: 3–5
Inlärningsmål: dialogform; artighet spas (tack); gästfrihet (även mot mus); ordförråd: mişk (mus), birçî (hungrig).
Källa: Cindî 1962 s.275; RT 1965
Trust: A

D.8: Djurramsa Pisîk (Katt)

Hawar (Celîl 1957 / EAH):

Pisîk, pisîk, miyaw miyaw, Pisîk, pisîk, çavên geş, Şîr dixwazî tu? Şîr di teknê de heye.

Pisîk dikene: „Spas!" Pisîk şîr dixwe, Pisîk ji dêya min re heval, Pisîk ji min re heval.

SV-översättning: Katt, katt, mjau mjau, Katt, katt, ljusa ögon, Vill du ha mjölk? Mjölk finns i skålen.

Katten ler: „Tack!" Katten dricker mjölk, Katten är min mors vän, Katten är min vän.

Ålder: 3–5
Inlärningsmål: djuret pisîk (katt); läte miyaw; ordförråd: çavên geş (ljusa ögon), tekn (skål), heval (vän).
Källa: Celîl 1957 s.275; EAH klass 1
Trust: A

D.9: Djurramsa Hesp û Beran (Häst och bagge)

Hawar (RT / Aparan):

Hesp tê, ti-ki-ti-ki, Beran tê, be-re-be-re, Du heval di nav daristanê, Du heval, lê her du cuda.

Hesp lez, beran qewî, Hesp ji bavê, beran ji şivanê, Lê her du li gundê me, Em zarokên gund, em hez ji wan.

SV-översättning: Hästen kommer, ti-ki-ti-ki, Baggen kommer, be-re-be-re, Två vänner i skogen, Två vänner, men båda olika.

Hästen snabb, baggen stark, Hästen från fadern, baggen från herden, Men båda i vår by, Vi byns barn, vi älskar dem.

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: härmning av djurläten; jämförelse av två djur; ordförråd: lez/qewî (snabb/stark), daristan (skog).
Källa: RT 1968; AI-Aparan
Trust: B

D.10: Väderramsa Baran (Regn-ramsa)

Hawar (EAH / Celîl 1957):

Baran tê, baran tê, Av ji esmên dibarîne, Gul av dixwin, Daristan dilîze.

Baran, baran, em dilîzin, Em li bin barê direvin, Şîn û kesk û ronî, Baran tê, baran tê.

SV-översättning: Regnet kommer, regnet kommer, Vatten regnar från himlen, Blommorna dricker vatten, Skogen leker.

Regn, regn, vi leker, Vi springer under regnet, Blått och grönt och ljus, Regnet kommer, regnet kommer.

Ålder: 3–5
Inlärningsmål: väder baran (regn); naturens kretslopp; ordförråd: dibarîne (regnar), av dixwin (dricker vatten).
Källa: EAH klass 1 s.16; Celîl 1957 s.280
Trust: A

D.11: Väderramsa Berf (Snö-ramsa)

Hawar (Cindî 1962 / RT):

Berf dibarîne, berf dibarîne, Çiya spî bûye, Zarokan top ji berfê, Zarokan dilîzin di berfê.

Berf sar, lê dilê me germ, Em li ber sobê dirûnîn, Dapîra ji me re çîrokê dibêje, Berfa, şahiya zarokê.

SV-översättning: Snö faller, snö faller, Bergen har blivit vita, Barnen gör snöbollar, Barnen leker i snön.

Snön kall, men våra hjärtan varma, Vi sitter vid ugnen, Mormodern berättar berättelser för oss, Snön, barnets glädje.

Ålder: 3–5
Inlärningsmål: väder berf (snö); vinteraktiviteter; ordförråd: top ji berfê (snöboll), sobe (ugn), dirûnîn (sitta).
Källa: Cindî 1962 s.280; RT 1969 vintersektion
Trust: A

D.12: Väderramsa Ba (Vind-ramsa)

Hawar (Reşîd 1985):

Ba diçe, ba diçe, Pelê darê dileqe, Ba ji çiyê hatî, Ba ji deşt diçe.

Ba germ, bihar, Ba sar, zivistan, Ba bi me re distire, Ba, bira me ye di esmên.

SV-översättning: Vinden går, vinden går, Trädets löv svänger, Vinden kom från bergen, Vinden går till slätten.

Vind varm, vår, Vind kall, vinter, Vinden sjunger med oss, Vinden, vår broder på himlen.

Ålder: 3–5
Inlärningsmål: väder ba (vind); skillnaden i årstidsvind; Heft-Sirran-anknytning (vinden = broder); ordförråd: pel/leq dan/germ/sar.
Källa: Reşîd 1985 s.245
Trust: B

D.13: Väderramsa Roj û Heyîv (Sol-mån-ramsa)

Hawar (LTV / RT):

Roj derket, ronî bû, Heyîv derket, şev bû, Roj diçe, heyîv tê, Em razin, em rabin.

Roj, bavê rojê, Heyîv, dêya şevê, Em, zarokên her du, Em êzdî, em ronî.

SV-översättning: Solen gick upp, det blev ljust, Månen gick upp, det blev natt, Solen går, månen kommer, Vi sover, vi stiger upp.

Solen, dagens fader, Månen, nattens moder, Vi, bådas barn, Vi êzîder, vi ljus.

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: dag-natt-cykel; Êzîdî-koncept sol/måne som föräldrar (barnanpassat); ordförråd: ronî/şev, razin/rabin (sova/stiga upp).
Källa: LTV sånghäfte; RT 1975
Trust: B

D.14: ABC-ramsa Êzdîkî (Êzdîkî-alfabetsramsa)

Hawar (EAH klass 1):

A, av (vatten), B, bav (far), C, cîran (granne), Ç, çiya (berg), D, dapîr (mormor), E, Êzdî (êzîd), Ê, êş (smärta), F, fesil (säsong), G, gul (blomma), H, heyîv (måne), I, îşev (i natt), Î, îsta (nu), J, jin (kvinna), K, kade (kaka).

SV-översättning: (se parenteser)

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: ABC med vardagliga ord; klassiskt EAH-läromedel; ett Êzîdî-relevant ord per bokstav.
Källa: EAH klass 1 s.4–7
Trust: A

D.15: ABC-ramsa Êzdîkî del 2 (L-Z)

Hawar (EAH klass 1):

L, lawê (son), M, mêvan (gäst), N, nan (bröd), O, ode (rum), P, pez (får), Q, qelem (penna), R, roj (sol/dag), S, sersal (nyår), Ş, şev (natt), T, Tawûs (påfågel), U, utimêl (strykjärn) [c], Û, ûr (kamrat) [c], V, vala (tom), W, wext (tid), X, Xudê (Gud), Y, yar (käraste), Z, zarok (barn).

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: ABC fullbordat; Êzîdî-särdrag: T-Tawûs, X-Xudê, S-Sersal; ordförråd för vardagen.
Källa: EAH klass 1 s.7–10
Trust: A
Notis: bokstäverna U/Û används sällan, därför är exemplen mindre etablerade; markerade [c].

D.16: Lekramsa Çar Çar Gulokî (Fyra-fyra-kulor-ramsa)

Hawar (RT barn / Aparan):

Çar çar gulokî, Yek li min, yek li te, Yek di kortikê de, Yek li bin darê.

Çar çar gulokî, Em wan dijmêrin, Yek du sê çar, Em dilîzin di gund.

SV-översättning: Fyra fyra kulor, En hos mig, en hos dig, En i gropen, En under trädet.

Fyra fyra kulor, Vi räknar dem, Ett två tre fyra, Vi leker i byn.

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: lekledsagande ramsa; tal 1–4; rumsordförråd; leksak gulokî (kula).
Källa: RT 1970 barnlekssektion; AI-Aparan
Trust: B

D.17: Lekramsa Govend (Ringdans-uträkningsramsa)

Hawar (Celîl & Celîl 1978):

Em govend in, em govend in, Yek du sê, em hemû, Destê hev, em direqisin, Çar pênc şeş, em hemû.

Em govend, em êzdî, Yek dilek, yek bextek, Em direqisin di şev, Em direqisin di sibe.

SV-översättning: Vi är ringdans, vi är ringdans, Ett två tre, vi alla, Hand i hand, vi dansar, Fyra fem sex, vi alla.

Vi ringdans, vi êzîder, Ett hjärta, en lycka, Vi dansar om natten, Vi dansar om morgonen.

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: Govend-ringdans; identitetsstärkning; tal 1–6; ordförråd: direqisin (dansa), destê hev (hand i hand).
Källa: Celîl & Celîl 1978 bd. 1 s.253
Trust: A

D.18: Bokstavsramsa för Sirran (Heft-Sirran-ramsa för barn)

Hawar (PMX / EAH klass 3):

Heft sirran, heft heval, Yek roj, du av, Sê ba, çar berf, Pênc agir, şeş dar, Heft dilê însên.

Heft sirran, heft xêr, Em êzdî diparêzin, Em zarokên Tawûs, Heft sirran, em sirran in.

SV-översättning: Sju hemligheter, sju vänner, Ett sol, två vatten, Tre vind, fyra snö, Fem eld, sex träd, Sju människans hjärta.

Sju hemligheter, sju välsignelser, Vi êzîder bevarar dem, Vi påfågelns barn, Sju hemligheter, vi är hemligheterna.

Ålder: 11–14
Inlärningsmål: Heft Sirran som 7-stöttepelar-ramsa (barnanpassat via naturelement); identitetsbildning; ordförråd: sirran (hemligheter), diparêzin (bevara).
Källa: PMX 2020; EAH klass 3 s.51
Trust: B
Notis: innehållet är känsligt, ingen direkt teologi, endast barnanpassad naturanalogi.

Sektion E: Lîstikên Zarokan / Barnlekar

16 traditionella Êzîdî-barnlekar från Aparan, Sinjar, Bahzani, diasporan.

E.1: Gulokî (Kulspel)

Hawar-anvisning (Celîl & Celîl 1978 / AI-Aparan):

Lîstika Gulokiyan, pir kevin e li gundên êzdiyan. Du an zêdetir zarokan dilîzin. Her zarokê 3–5 gulokî digire. Li ser axê kortikek piçûk dikolin. Yek zarok ji dûrahiyê (3–4 gav) gulokiya xwe diavêje. Yê ku gulokiya wî di kortikê de bisekine, bi ser dikeve. Stran-Reim: „Gulokî tê, gulokî diçe, / Çiyê dê û dapîra dilê me!"

SV-anvisning: Kulspel, mycket gammalt i Êzîdî-byar. Två eller fler barn spelar. Varje barn tar 3–5 kulor. På marken grävs en liten grop. Ett barn kastar sin kula från 3–4 stegs avstånd. Den vars kula stannar i gropen, vinner. Ledsagande ramsa: „Kulan kommer, kulan går, / Berg, mor och mormor i vårt hjärta!"

Ålder: 6–10
Antal: 2–6 barn
Material: 3–5 glaskulor per barn, mjuk jord
Inlärningsmål: sikta, räkna, lära sig förlora; ordförråd: kortik (grop), gav (steg), bi ser dikeve (vinner).
Källa: Celîl & Celîl 1978 bd. 2 s.260; AI-Aparan
Trust: A

E.2: Topê (Bollspel, klassiskt)

Anvisning (Cindî 1962 / EAH):

Lîstika topê, du komên zarokan. Topek ji bezê (filz an pasik) çêkirî ye. Yek kom topê hilavêje, kom yê dî bigire. Eger nikare bigire, yek puwan ji kom yê dî re. Stran: „Topê min sor, topê min mezin, / Yê bigire, ev e mêr / Yê dûr biavêje, ev e fêris!"

SV-anvisning: Bollspel, två grupper av barn. En boll av filt eller tyg. En grupp kastar bollen, den andra fångar. Den som inte fångar, en poäng till motståndargruppen. Ramsa: „Min boll röd, min boll stor, / Den som fångar, han är man / Den som kastar långt, han är klok!"

Ålder: 6–10
Antal: 6–12 barn
Material: filtboll eller tygboll
Inlärningsmål: lagarbete, öga-hand-koordination; ordförråd: kom (grupp), puwan (poäng), bigire/biavêje (fånga/kasta).
Källa: Cindî 1962 s.290; EAH klass 2 sportkapitel
Trust: A

E.3: Govend (Ringdans för barn)

Anvisning (RT / Celîl 1957):

Govend, em tev li çembera digerin. Destê hev. Yek li serê, yek li dawiyê, ew hêdî hêdî diqut. Yê ku diqut, di pêş de digere, yên dî bi wî re. Stranek tê stirîn (bnr. C.1 Govenda Zarokan). Carinan zarok bi tek-ling diqutin („Halay", bedirxanî), yan bi heft gavên klasîk yên Aparan.

SV-anvisning: Govend, vi går alla i en cirkel. Hand i hand. En i början, en i slutet, han stampar långsamt. Den som stampar, går främst, de andra följer. En sång sjungs (se C.1 „Govenda Zarokan"). Ibland stampar barnen på ett ben („Halay", Bedirxan-stil), eller med de klassiska sju Aparan-stegen.

Ålder: 6–10, 11–14
Antal: 5+ barn
Material: inget (eventuellt en trumma)
Inlärningsmål: ringdans; Êzîdî-kulturell aktivitet; ordförråd: çember (cirkel), qutîn (stampa), gav (steg).
Källa: RT 1965 Govend-häfte; Celîl 1957 s.298
Trust: A

E.4: Lîstika Şetrencê (Schack för Êzîdî-barn)

Anvisning (Reşîd 1985):

Şetrenc, lîstika kevin a şehirîn. Êzîdî di Sînçar û Lalish de jê re „Lîstika serokan" digotin, ji ber ku serokên gund bi vê lîstikê pê re digotin: yê ku şahekî xerab e, yê ku serokek baş bibe. Zarok di 8–10 saliyê de fêrî dibin. Bavê an birayê mezin hîn dike.

SV-anvisning: Schack, det gamla kungliga spelet. Hos êzîderna i Sinjar och Lalish kallat „Ledarnas spel", ty byns äldste sade om det: den som är en dålig schackspelare blir en god ledare. Barn lär sig det vid 8–10 års ålder. Fadern eller en äldre broder undervisar.

Ålder: 8–14
Antal: 2 barn
Material: schackbräde, pjäser (hos êzîderna traditionellt snidade i trä)
Inlärningsmål: strategiskt tänkande; Êzîdî-traditionen om „de visa ledarna"; ordförråd: şah (kung), serok (ledare), fêris (vis).
Källa: Reşîd 1985 s.265
Trust: B
Notis: Êzîdî-barn spelar i regel från 8 år, före 8 är ingen meningsfull strategi möjlig.

E.5: Lîstika Tovê (Frö-spel)

Anvisning (Cindî 1962 / RT):

Lîstika Tovê, di biharê de tê lîstîn. Zarokan kûpek piçûk di axê de dikolin. Her zarokê tovek (genim, ceh, an hêkê darê) di kûpê de dadin. Pişt re hemû mişkan dijmêrin: kê tov ket, kê venebû. Yê venebû ye bê navûnîşan, wê dîsa bişîne malê tov. Stran-Reim: „Tov ket axê, tov ket dilê min / Bihar tê, bihar tê!"

SV-anvisning: Frö-spel, spelas på våren. Barnen gräver små gropar i jorden. Varje barn lägger ett frö (vete, korn eller ekollon) i gropen. Sedan räknar alla: vems frö grodde, vems kom inte upp. Den vars inte kom upp är „utan namn", skickas åter hem till fröet. Ramsa: „Fröet föll i jorden, fröet föll i mitt hjärta / Våren kommer, våren kommer!"

Ålder: 6–10
Antal: 4–10 barn
Material: frön, mjuk jord
Inlärningsmål: våraktivitet; koppling till jordbruket; tålamod (fröet växer i dagar); ordförråd: tov (frö), genim/ceh (vete/korn).
Källa: Cindî 1962 s.295; RT 1972 Bihar-sektion
Trust: B

E.6: Lîstika Dîlana (Bröllops-imitation)

Anvisning (Çaçanî / Aparan):

Lîstika Dîlana, zarokan dîlanek bi xwe yên dikin. Yek dibe bûk, yek dibe zava. Yên dî dibin govendê. Bûka dilbera xwe (parçeyek qumaş) li xwe dike, zava bi tutiyê (tarîq-i Lalish, an parçeyek dirêj) dilîze. Stran ji bo wan tê stirîn: „Bûka me dîya, zava me yarê / Sersala dîlana ronî be!" Lîstik 30 deqe heya 1 saet dirêj e. Zarokan di 5–10 saliyê de pir hez ji vê lîstikê dikin, ev wan amade dike ji bo dîlana zindî.

SV-anvisning: Bröllopsspel, barnen ordnar själva ett bröllop. Ett blir brud, ett blir brudgum. De andra blir ringdansen. Bruden tar på sig sin slöja (ett tygstycke), brudgummen leker med Tutiye (Lalish-pipa eller en lång bit). En sång sjungs för dem: „Vår brud är modern, vår brudgum den käraste / Må bröllopets nyår vara ljust!" Spelet varar 30 min till 1 timme. Barn i åldern 5–10 älskar denna lek mycket, den förbereder dem inför riktiga bröllop.

Ålder: 5–10
Antal: 6–15 barn
Material: tygstycken, eventuellt en träpipa
Inlärningsmål: bröllopsritual barnanpassat; rollek; Êzîdî-bröllopsseder; ordförråd: bûk/zava (brud/brudgum), dîlan (bröllop), dilber (slöja).
Källa: Çaçanî s.105; AI-Aparan
Trust: A

E.7: Sirûda Zarokan (Barnens sång-tävling)

Anvisning (Celîl & Celîl 1978 / RY):

Sirûda Zarokan, yek zarok stranek dest pê dike. Yê dî dewam dike. Yê ku peyveke şaş bibêje, an stranê veqete, derdikeve. Yê dawî yê li ser maye, sirûda wî ye. Stranan ji bo zarokan: Lorî-Lorî, Govenda Zarokan, Stran ji bo Sersalê, Pirpiroka. Lîstik bo şevên zivistanê e, di hember sobê.

SV-anvisning: Barnsång, ett barn börjar en sång. Det andra fortsätter. Den som säger ett fel ord eller avbryter sången, slås ut. Den som blir kvar, vinner. Sånger: „Lorî-Lorî", „Govenda Zarokan", „Sång för nyåret", „Pirpiroka". Lek för vinterkvällar, vid ugnen.

Ålder: 6–10
Antal: 3–8 barn
Material: inget
Inlärningsmål: memorera sångtexter; Êzîdî-sångkorpus; ordförråd: sirûda (hymn/sång), peyv (ord), veqetîn (avbryta).
Källa: Celîl & Celîl 1978 bd. 2 s.265; RY 1970 Sirûda-program
Trust: A

E.8: Lîstika Şivanê û Pez (Herde och får)

Anvisning (Cindî 1962):

Yek zarok dibe şivan. Yên dî dibin pez. Şivan li yek aliyê meydanê, pez li aliyê dî. Şivan distire: „Pezê min, werin malê!" Pez direvin ji şivanê re. Lê di nav rê de yek zarok dibe „gur", gur dixwaze pezekî bigire. Eger gur pezek girt, ew pez dibe gurê duyem. Lîstik dirêj heya ku tenê şivan û 2–3 pez li hev mane.

SV-anvisning: Ett barn blir herde. De andra blir får. Herden på ena sidan av planen, fåren på den andra. Herden sjunger: „Mina får, kom hem!" Fåren springer mot herden. Men på vägen blir ett barn „varg", vargen vill fånga ett får. Om vargen fångar ett får, blir det fåret den andra vargen. Spelet fortsätter tills bara herden och 2–3 får är kvar.

Ålder: 6–10
Antal: 8–15 barn
Material: inget, en öppen plats behövs
Inlärningsmål: kapplöpning; Êzîdî-herdeliv; ordförråd: şivan/pez/gur (herde/får/varg), meydan (plats).
Källa: Cindî 1962 s.298
Trust: A

E.9: Lîstika Heyîvê û Stêr (Måne och stjärnor)

Anvisning (Reşîd 1985 / RT):

Yek zarok dibe „heyîv". Yên dî dibin „stêr". Stran-Reim: „Heyîv li ezmên, stêr li dor / Em hemû govenda dinyê ne!" Heyîv li orta dirûnê. Stêr lê dora wî digerin di çemberê de. Pişt re heyîv banî dike: „Stêrek pîroz!" Yek stêr direve di nav. Heyîv divê wê bigire. Eger girt, ew stêr dibe heyîvê nû.

SV-anvisning: Ett barn blir „måne". De andra blir „stjärnor". Ramsa: „Månen på himlen, stjärnor i ring / Vi alla är världens ringdans!" Månen sitter i mitten. Stjärnorna går i cirkel runt den. Sedan ropar månen: „En välsignad stjärna!" En stjärna springer in i mitten. Månen måste fånga den. Om den fångas, blir stjärnan den nya månen.

Ålder: 3–5, 6–10
Antal: 5–10 barn
Material: inget
Inlärningsmål: reaktion, ringlek; Êzîdî-astronomi barnanpassat; ordförråd: heyîv/stêr/çember/govend.
Källa: Reşîd 1985 s.270; RT 1968
Trust: B

E.10: Lîstika Pera Tawûs (Påfågelfjäder-letarspel)

Anvisning (LTV / EAH-Sersal-häfte):

Berî sersalê (çarşemiya sor), dapîr 7 pera (an parçên kaxiz rengîn, heft reng) li mal vedişêre. Zarokan li wan digerin. Yê herî zêde pera bibîne, di sersalê de yê yekem hêkê sor digire. Stran: „Pera Tawûs li ber dar, / Pera Tawûs li bin nivîn / Em zarok li wan digerin / Tawûsî Melek bidî me xêr."

SV-anvisning: Före nyåret (Röda onsdagen) gömmer mormodern 7 fjädrar (eller bitar av färgat papper, sju färger) i huset. Barnen letar efter dem. Den som finner flest fjädrar, får det första röda ägget på nyåret. Ramsa: „Påfågelfjäder vid trädet, / Påfågelfjäder under sängen / Vi barn letar efter dem / Må Tawûsî Melek ge oss välsignelse."

Ålder: 3–5, 6–10
Antal: 2–6 barn
Material: 7 brokiga fjädrar eller pappersbitar
Inlärningsmål: leta, skilja färger, Tawûsî-Melek-traditionen; ordförråd: vedişêre (gömmer), digere (letar), pera (fjäder).
Källa: LTV Sersal-barnlek-program; EAH Sersal-häfte 2018
Trust: B

E.11: Lîstika Hêkê Sor (Röda-ägg-slagspel för Çarşemiya Sor)

Anvisning (Cindî 1962 / LTV):

Di sersala (Çarşemiya Sor) de, kevintirîn lîstika êzdî. Du zarokan her yek hêkek sor digire. Wan hêkan li hev dixin, ji serê an ji binê. Yê ku hêka wî neşkîne, bi ser dikeve. Yê bi serketî dibe „Mîrê Sersalê" û dikare hêkên yên dî bigire ji bo guherîn. Bawerî: yê ku hêka wî pir caran neşkîne, bextê wî di salê de dê mezin be.

SV-anvisning: På nyåret (Röda onsdagen), den äldsta Êzîdî-leken. Två barn, var och en med ett rött ägg. De slår äggen mot varandra, spets eller botten. Den vars ägg inte brister, vinner. Vinnaren blir „Nyårets furste" och kan ta de andras ägg i byte. Tro: den som ofta vinner med sitt ägg, hans lycka under året blir stor.

Ålder: 3–14 (alla åldersgrupper)
Antal: 2 eller fler
Material: färgade hårdkokta ägg
Inlärningsmål: Êzîdî-traditionen Çarşemiya Sor; tävlings-rättvisa; ordförråd: hêk sor (rött ägg), bişkînî (brista), Mîrê Sersalê (Nyårets furste).
Källa: Cindî 1962 s.305; LTV Sersal-program årligen
Trust: A

E.12: Lîstika Kor (Blindbock)

Anvisning (Celîl & Celîl 1978):

Yek zarok çavên xwe bi parçeyek qumaş digirêde. Yên dî li dora wê dilîzin, bi destên xwe wê dixapînin. Zarokê kor divê yek bigire. Eger girt, divê bi destê xwe bibêje, kê ye? Eger nasî, ew dibe yê nû kor. Stran: „Korê min, korê min, / Kê min girt? / Korê min, em hemû heval!"

SV-anvisning: Ett barn binder för ögonen med ett tygstycke. De andra dansar omkring det, retas med sina händer. Det blinda barnet måste fånga ett. Om det fångar någon måste det med handen säga, vem är det? Om det känner igen, blir det andra den nya blindbocken. Ramsa: „Min blindbock, min blindbock, / Vem fångade mig? / Min blindbock, vi alla vänner!"

Ålder: 6–10
Antal: 5–10 barn
Material: tygstycke som ögonbindel
Inlärningsmål: känselsinne, känna igen röster; ordförråd: kor (blind), qumaş (tyg), bigire (fånga), nasîn (känna igen).
Källa: Celîl & Celîl 1978 bd. 2 s.270
Trust: A

E.13: Lîstika Çemkanî (Källvatten-bärar-spel)

Anvisning (Cindî 1962 / AI):

Zarokan koz û kapek (kûzeyên piçûk) digirîn. Du komên zarokan: yek li ber çem, yek li ber malê. Kom ya yek av ji çem hildigire, dide kom ya dî, kom ya dî dibe malê û dadanê ya dî kûpê piçûk. Yê ku herî gelek av neşînd ket erdê, kom ya yek bi ser dikeve. Lîstik di havînê de, gava ku zarok li çem dilîzin.

SV-anvisning: Barnen tar små krukor. Två grupper: en vid floden, en vid huset. Grupp ett öser vatten ur floden, ger det till grupp två, grupp två bär det till huset och fyller en liten skål. Den som spiller minst vatten, vinner. Spelet spelas på sommaren, när barnen leker vid floden.

Ålder: 6–10
Antal: 4–8 barn
Material: små vattenkrukor
Inlärningsmål: skicklighet; lantligt liv vid floden; ordförråd: kûz/kûpê (kruka/skål), çem (flod), neşînd ket (inte spillt).
Källa: Cindî 1962 s.300; AI-Aparan
Trust: B

E.14: Lîstika Govenda Hêjmariyê (Räkne-ringdans)

Anvisning (RT / EAH):

Zarok li çemberê digerin. Yek dest pê dike: „Yek!“, yê pê re „Du!”, heya „Deh!“. Yê ku „Deh!” got, direve ji çember derkeve. Yê dawî li çember mayî, bi ser dikeve. Lîstik dirêj e heya ku yek zarok tenê mayî.

SV-anvisning: Barnen går i en cirkel. Ett börjar: „Ett!“, nästa „Två!”, ända till „Tio!“. Den som sade „Tio”, springer ut ur cirkeln. Den som blir kvar sist i cirkeln, vinner. Spelet fortsätter så tills bara ett barn är kvar.

Ålder: 3–5, 6–10
Antal: 5–10 barn
Material: inget
Inlärningsmål: tal 1–10 i ordningsföljd; reaktion; ordförråd: alla tal.
Källa: RT 1965 barnlek-häfte; EAH förskole-anvisning
Trust: A

E.15: Lîstika Tawûs-Reqs (Påfågel-dans-spel)

Anvisning (Reşîd 1985 / LTV-barnprogram):

Yek zarok dibe „Tawûs", bi pelekek rengîn an parçeyek qumaş rengîn di destê xwe de. Yên dî li dor wî diçin. Tawûs dirêqise, ji bo ku wek pera xwe geş bibe. Yên dî gava ku Tawûs serê xwe dikene, divê bisekinin (mîna „Statu-Tanz"). Yê ku diliveze, derdikeve. Yê dawî mayî, dibe Tawûsê nû. Stran: „Tawûs direqise, tawûs heft reng / Em zarok li dora Tawûs!"

SV-anvisning: Ett barn blir „Påfågel", med en brokig fjäder eller ett brokigt tygstycke i handen. De andra går omkring det. Påfågeln dansar, för att lysa som sina fjädrar. När påfågeln vänder huvudet måste de andra stå still (som „statydans"). Den som rör sig, slås ut. Den som blir kvar, blir den nya påfågeln. Ramsa: „Påfågeln dansar, påfågeln sju färger / Vi barn runt påfågeln!"

Ålder: 3–5, 6–10
Antal: 5–12 barn
Material: brokigt tyg eller fjäder
Inlärningsmål: rörelsekontroll (som statydans); Tawûsî-Melek-symbolen barnanpassat; ordförråd: direqise/diliveze/serê dikene.
Källa: Reşîd 1985 s.275; LTV barnprogram avsnitt 18
Trust: B

E.16: Lîstika Çîrokê (Berättelse-spel)

Anvisning (PMX / EAH):

Şevê, bi taybetî di pêncşemb şev de, zarokan li ber sobê dirûnîn. Dapîr an dêya çîrokê dest pê dike. Carekê dadike, yek zarok divê dewam bike, peyveke yan du peyvan zêde bike. Pişt re yê dî. Lîstik heya ku çîrok tê dawî, an heta zarokek razê. Lîstik bi taybetî di zivistanê de tê lîstîn, gava şev dirêj e û zarok ne dikare derkevin derve.

SV-anvisning: På kvällen, särskilt på torsdagskvällen, sitter barnen vid ugnen. Mormodern eller modern börjar en berättelse. En gång stannar hon, ett barn måste fortsätta, lägga till ett eller två ord. Sedan nästa. Spelet pågår tills berättelsen tar slut, eller tills ett barn somnar. Spelet spelas särskilt på vintern, när natten är lång och barnen inte kan gå ut.

Ålder: 6–10, 11–14
Antal: 3–8 barn
Material: ugn, filtar
Inlärningsmål: språk, kreativitet, hörförståelse; Êzîdî-berättartraditionen; ordförråd: çîrok (berättelse), peyv (ord), dewam bike (fortsätta), sobe (ugn).
Källa: PMX Oldenburg 2020; EAH klass 3 s.55
Trust: A

Sektion F: Êzîdî-uppfostringsberättelser

8 läroberättelser för Êzîdî-specifik tabu-uppfostran, högtidsförklaringar och Sirran-antydningar för barn.

F.1: Çima em hin peyvan nabêjin (Varför vi inte säger vissa ord)

Hawar (PMX / Êzîdîpress 2019):

Dapîrê got zarokê xwe: „Lawê min, em êzdî hin peyvan nabêjin. Ev ne ji ber ku em ditirsin, ev ji ber ku ev peyv di dilê me ne. Em wan dipersîn bi rêya bêdengiyê." Zarokê got: „Kîjan peyv, dapîrê?" Dapîrê got: „Ya yekem, navê yê reş ku ji asîmên ket. Em wê nabêjin. Em dibêjin ‘yê reş’, an ‘dijminê Tawûs’. Ji ber ku Tawûsî Melek li ser wê yekê paşê hat axaftin, û me biratiya wî qebûl kir. Em rêz ji vê yekê re digirîn." Zarokê got: „Çawa ez bizanim kîjan peyv nabêjim?" Dapîrê got: „Eger dilê te ji peyvekê tirsiya, an ji ber wê dileqe, wê peyv nabêjim. Dilê te dizane."

SV-översättning: Mormodern sade till sitt barn: „Min pojke, vi êzîder säger inte vissa ord. Det är inte av rädsla, det är för att dessa ord finns i vårt hjärta. Vi högtidlighåller dem genom tystnad." Barnet: „Vilket ord, mormor?" Mormodern: „Det första, namnet på den svarte som föll från himlen. Vi säger det inte. Vi säger ‘den svarte’ eller ‘Tawûs fiende’. Ty Tawûsî Melek talade senare om saken, och vi godtog hans broderskap. Vi visar respekt för detta." Barnet: „Hur vet jag vilket ord jag inte ska säga?" Mormodern: „Om ditt hjärta blir rädd för ett ord, eller skälver av det, säg inte det ordet. Ditt hjärta vet."

Ålder: 11–14
Inlärningsmål: Sirr-tabu förklarat för barn (varför ett visst ord inte uttalas); omskrivningar yê reş, dijminê Tawûs; Êzîdî-särdrag; känsligt innehåll.
Källa: PMX Oldenburg 2019; Êzîdîpress 2019 „Uppfostran i diasporan"
Trust: B
Notis: MYCKET känsligt. Tas endast upp med ett moget barn. Inte som standardläromaterial.

F.2: Çarşemiya Sor, Çîroka Ji Bo Zarokan (Röda onsdagen för barn)

Hawar (LTV-Lalish-TV / EAH-Sersal-häfte):

Zarokê pirsî: „Dêya, çima em çarşemiya sor pîroz dikin?" Dêya got: „Lawê min, çarşemiya sor, roja ye ku Xudê dinyê afirand. Dinya tarî bû, û Xudê tîrêjeke şand, mîna hêkeke sor. Hêk veqetiya, û ronî dinyê girt. Roj derket, gul derket, însan derket." Zarokê got: „Çima em hêkan sor dikin?" Dêya got: „Hêk = afirandin. Sor = roj û ronî. Em hêkên sor dikin ji ber ku em zarokên Xudê û Tawûsî Melek in, û em her sal afirandina dinyê dîsa hez dikin." Zarokê got: „Em her sal sersala xwe bidin?" Dêya got: „Belê. Sersala me her çarşemiya yekem ya nîsanê tê. Em dilê xwe paqij dikin, malê paqij dikin, hêkan sor dikin, kade pêjikin. Em diçin gund û dibêjin: ‘Sersala te pîroz be!’ Wek vê yekê em êzdî ne, em afirandinê hertim dîsa pîroz dikin."

SV-översättning: Barnet frågade: „Mamma, varför firar vi Röda onsdagen?" Modern: „Min pojke, Röda onsdagen, den dag då Xudê skapade världen. Världen var mörk, och Xudê sände en stråle, som ett rött ägg. Ägget brast, och ljuset omfattade världen. Solen gick upp, blommorna, människorna." Barnet: „Varför färgar vi ägg röda?" Modern: „Ägg = skapelse. Rött = sol och ljus. Vi färgar röda ägg för att vi är Xudês och Tawûsî Meleks barn, och vi älskar världens skapelse på nytt varje år." Barnet: „Firar vi nyår varje år?" Modern: „Ja. Vårt nyår kommer varje första onsdag i april. Vi renar våra hjärtan, rengör huset, färgar ägg röda, bakar Kade. Vi går till byn och säger: ‘Välsignat vare ditt nyår!’ Så är vi êzîder, vi firar skapelsen alltid på nytt."

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: Çarşemiya Sor fullständigt förklarat; skapelsemyt barnanpassat; ordförråd: afirandin (skapelse), pîroz kirin (fira), paqij kirin (rengöra).
Källa: LTV Sersal-förklaringsavsnitt; EAH Sersal-häfte s.4–8
Trust: A

F.3: Tawûsî Melek Ji Bo Zarokan (Tawûsî Melek för barn)

Hawar (EAH klass 3 / Lalish-Hannover):

Bavê got zarokê xwe: „Lawê min, em êzdî yek perdaringeyek pîroz heye, Tawûsî Melek. Em jê re ‘Melek-i-Tawûs’ an ‘Tawûs’ jî dibêjin. Ev pera spî û sor û şîn û zer e, heft reng tev tev." Zarokê got: „Tawûs heywanek e?" Bavê got: „Na, lawê min. Tawûs heywanek nîne, Tawûs sembolek e. Ew di şikla pera ye, ji ber ku per geş in, û ronî didin. Tawûsî Melek, yê herî mezin yê heft milyaketên Xudê ye. Ew li ser dinyê li ser me dipariye." Zarokê got: „Tawûs bavê me ye an dêya me?" Bavê got: „Wek bavî, wek dêya, wek hev. Ew ji hemûyan parastiye. Em jê re digotin: ‘Tawûsê me pîroz be.’ Em peran wek sembol di mal de digirîn, û ev ji bo me bes e."

SV-översättning: Fadern sade till sitt barn: „Min pojke, vi êzîder har en helig vördnadsgestalt, Tawûsî Melek. Vi kallar honom också ‘Melek-i-Tawûs’ eller ‘Tawûs’. Denna fjäder är vit och röd och blå och gul, sju färger tillsammans." Barnet: „Är Tawûs ett djur?" Fadern: „Nej, min pojke. Tawûs är inget djur, Tawûs är en symbol. Han har fjäderns form, eftersom fjädrarna lyser och ger ljus. Tawûsî Melek, är den störste av Xudês sju änglar. Han vakar över oss i världen." Barnet: „Är Tawûs vår far eller vår mor?" Fadern: „Som en far, som en mor, som båda. Han har skyddat alla. Vi säger till honom: ‘Välsignad vare vår Tawûs.’ Vi har fjädrar som symbol i hemmet, och det räcker för oss."

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: förklaring av Tawûsî Melek (symbol, inte djur; ängel; skyddsgestalt); ordförråd: perdaringe (vördnadsgestalt), sembol (symbol), milyaket (ängel).
Källa: EAH klass 3 s.18–22; Lalish-centret Hannover barngudstjänstmaterial
Trust: A

F.4: Çima Em Pêncşemb Pîroz Dikin (Varför vi helgar torsdagen)

Hawar (PMX / EAH):

Dêya got zarokê: „Lawê min, em êzdî pêncşemb diparêzin. Ev şev, şeva qedrê me ye." Zarokê got: „Çima, dêya min?" Dêya got: „Ji ber ku şev pêncşemb şev e ku Tawûsî Melek dest bi xwediya dinyê kir. Em êzdî vê şevê di hev re kombûn, çîrok dibêjin, kilam distirin, kade pêjikin." Zarokê got: „Em hem rojê pêncşemb pîroz dikin?" Dêya got: „Belê. Em pêncşemb cilên cêr lixin, em pir ji hev re hez dikin, em mêvanên xwe digirîn. Pêncşemb şeva êzdiyan ya hertim e, hertim em wê parêzîn."

SV-översättning: Modern sade till barnet: „Min pojke, vi êzîder ärar torsdagen. Denna natt, är vår vördade natt." Barnet: „Varför, mamma?" Modern: „För att torsdagskvällen är den natt då Tawûsî Melek började härska över världen. Vi êzîder samlas denna natt, berättar berättelser, sjunger sånger, bakar Kade." Barnet: „Helgar vi även själva torsdagen?" Modern: „Ja. På torsdagen tar vi på oss rena kläder, vi älskar varandra särskilt, vi tar emot gäster. Torsdagen är êzîdernas eviga natt, vi ärar den alltid."

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: veckodagen Pêncşemb (torsdag/torsdagsnatt, helig); familjeritual; ordförråd: qedrê (vördad), cilên cêr (rena kläder), parêzîn (ära/bevara).
Källa: PMX Oldenburg; EAH klass 3 s.30
Trust: A

F.5: Heft Sirran, Çîrokek Bo Zarokan (Sju hemligheter, barnberättelse)

Hawar (LTV / EAH klass 4):

Dêya got: „Lawê min, em êzdî ‘heft sirran’ digotin. Sirr, peyveke ye, lê di vê yekê de, sirran ne ji we re vekirîye. Lê em ji we re wek heft heval, heft milyaket dibêjin." Zarokê: „Kê heft milyaket?" Dêya: „Yek, Tawûsî Melek, serokê hemûyan. Yên dî, heft hevalên Tawûs in. Lê em navên wan bi temam venadbêjin, ev sirr e. Em dizanin ku ew şeş ne, lê em bi navan re dipersîn bi rêya çîrokê." Zarokê: „Çima sirr?" Dêya: „Ji ber ku tiştên pîroz mezintir in ji peyvên me. Em wan bi dilê xwe digirin, lê bi ziman venadbêjin. Eger tu mezin bibî, tu yê fêhm bikî. Heya wê demê, kafî ye ku tu bizanî: heft milyaket li te diparêzin."

SV-översättning: Modern sade: „Min pojke, vi êzîder säger ‘sju hemligheter’. Hemlighet, är ett ord, men i detta fall är hemligheterna inte öppnade för er. Men vi talar till er om dem som sju vänner, sju änglar." Barnet: „Vilka sju änglar?" Modern: „Den förste, Tawûsî Melek, allas ledare. De andra, är Tawûs sju vänner. Men vi uttalar inte deras namn helt och hållet, det är en hemlighet. Vi vet att de är sex, men vi högtidlighåller dem genom berättelser." Barnet: „Varför hemlighet?" Modern: „För att det heliga är större än våra ord. Vi bär dem i hjärtat, men uttalar dem inte. När du blir stor kommer du att förstå. Till dess, räcker det att veta: sju änglar skyddar dig."

Ålder: 11–14
Inlärningsmål: Heft Sirran-konceptet (barnanpassat, som „sju änglar"; inte alla namn uttalas); Êzîdî-särdraget att bevara hemligheter; ordförråd: sirr (hemlighet), milyaket (ängel), vekirîye (öppnad).
Källa: LTV barnprogram Sirran-avsnitt; EAH klass 4 s.18–22
Trust: B
Notis: KÄNSLIGT. Stäm av med föräldrarna innan detta material används, vissa Êzîdî-familjer vill att Heft Sirran förklaras först vid 13–14 års ålder.

F.6: Çîroka Lalish Ji Bo Zarokan (Lalish-berättelse för barn)

Hawar (EAH klass 4 / Lalish-pilgrimsfärdsanteckningar):

Dapîrê got zarokê: „Em êzdî yek perdêrek pîroz heye, Lalish. Lalish gundekî di nav çiyayên Şêxanê ye, li bakurê Mossulê, di axa Kurdistanê yî Iraqê. Li wir Şêx Adî ye, mizgefta me ye, û kanîya Kanîya Spî ye." Zarokê: „Em diçin wir?" Dapîrê: „Belê, eger şîk be, êzdî hertim diçin Lalish. Mezinên me, dêya min, bavê min, hertim diçûn. Niha pir caran nikarin, lê Lalish hertim di dilê me ye." Zarokê: „Çima Lalish pîroz e?" Dapîrê: „Ji ber ku li Lalish, Şêx Adî di sedsala diwazdeh de mayî, û li wir wê Tawûsî Melek bi merdiman re axaftiye. Lalish, dilê êzdiyatî ye. Eger te dilê xwe paqij kir, tu di Lalish î, ne tenê di laş."

SV-översättning: Mormodern sade till barnet: „Vi êzîder har ett heligt tempel, Lalish. Lalish är en by i bergen i Şêxan-distriktet, norr om Mosul, i Kurdistan-Iraks land. Där är Şêx Adî, är vår helgedom, och är källan Kanîya Spî (Vita källan)." Barnet: „Far vi dit?" Mormodern: „Ja, om möjligt, êzîder far alltid till Lalish. Våra äldre, min mor, min far, for alltid. Nu kan vi ofta inte, men Lalish är alltid i vårt hjärta." Barnet: „Varför är Lalish heligt?" Mormodern: „För att Şêx Adî levde i Lalish på 1100-talet, och där talade Tawûsî Melek med människorna. Lalish, är Êzîdîtumets hjärta. Om du har renat ditt hjärta är du i Lalish, inte bara i kroppen."

Ålder: 6–10, 11–14
Inlärningsmål: Lalish som Êzîdernas huvudhelgedom; geografi barnanpassat; ordförråd: perdêr (tempel), Lalish/Şêxan/Mossul, Kanîya Spî (Vita källan), sedsal (århundrade).
Källa: EAH klass 4 s.32; Lalish-pilgrimsminnen 2018
Trust: A

F.7: Çima Em Av û Roj Pîroz Dikin (Varför vi helgar vatten och sol)

Hawar (PMX / Reşîd 1985):

Bavê got zarokê: „Lawê min, em êzdî av û roj pîroz dikin. Av, jiyana laş, roj, jiyana dinyê." Zarokê: „Çima, bavê?" Bavê: „Ji ber ku av û roj du sirran ji heft sirran in. Av, sirra fêhmiya laş, roj, sirra ronîya dinyê. Bê wan, em ne sax in, dinya ne ronî ye. Em her sibe, gava roj derdikeve, silav didin. Em her gava avê dixwin, dibêjin: ‘Bi xêr be.’ Em her cara ku em diçin avê, em destê xwe paqij dikin pêşî, ji ber ku av pîroz e." Zarokê: „Em jî pîroz in?" Bavê: „Belê, lawê min. Em jî ji av û ji roj in. Em jî sirran in, sirrek piçûk lê pîroz."

SV-översättning: Fadern sade till barnet: „Min pojke, vi êzîder helgar vatten och sol. Vatten, kroppens liv, sol, världens liv." Barnet: „Varför, far?" Fadern: „För att vatten och sol är två av de sju hemligheterna. Vatten, kroppens förståelses hemlighet, sol, världens ljus hemlighet. Utan dem är vi inte friska, är världen inte ljus. Vi hälsar varje morgon när solen går upp. Vi säger varje gång vi dricker vatten: ‘Var välsignat.’ Vi tvättar varje gång vi går till vattnet först händerna, för att vattnet är heligt." Barnet: „Är vi också heliga?" Fadern: „Ja, min pojke. Även vi är av vatten och av sol. Även vi är hemligheter, en liten men helig hemlighet."

Ålder: 6–10
Inlärningsmål: Êzîdî-helighet hos vatten och sol (barnanpassat); morgnens solhälsning; vattenrespekt; ordförråd: jiyan/sirran/silav/paqij.
Källa: PMX Oldenburg; Reşîd 1985 s.180
Trust: A

F.8: Êzdîtî Ji Bo Zarokê (Êzîdîtum för barnet)

Hawar (EAH klass 4 slutkapitel / Êzîdîpress 2020):

Mezinek got zarokê: „Lawê min, êzdîtî, ne dîn e, ne kultur e, êzdîtî em in. Em êzdî, em ji Tawûsî Melek, em ji Şêx Adî, em ji Lalish, em ji Çarşemiya Sor. Em ji vê her tiştî hatin afirandin." Zarokê: „Em çawa êzdî bimînin?" Mezinek: „Bi çar tiştan: yekem, em namûsa xwe diparêzin (mêvan, dêya, bavê, sond). Duyem, em festên xwe pîroz dikin (Sersal, Pêncşemb, Sertal, Cejna Cemaiya). Sêyem, em zarokên xwe êzdî mezin dikin (em wan çîrokan dipersîn, em wan lorî digotin). Çarem, em ji birayên xwe yên êzdî hez dikin, em ji wan re alîkar dikin." Zarokê got: „Ezê hertim êzdî bim?" Mezinek: „Belê, eger tu van çar tiştan biparêzî, tu hertim êzdî yî, di mal de, di derve de, di hîç derê dinyê."

SV-översättning: En vuxen sade till barnet: „Min pojke, Êzîdîtum, är ingen religion, är ingen kultur, Êzîdîtum är vi. Vi êzîder, vi är av Tawûsî Melek, av Şêx Adî, av Lalish, av Röda onsdagen. Vi skapades av allt detta." Barnet: „Hur förblir vi êzîder?" Den vuxne: „Genom fyra ting: för det första, vi bevarar vår heder (gäst, mor, far, ed). För det andra, vi firar våra högtider (Sersal, Pêncşemb, Sertal, Cejna Cemaiya). För det tredje, vi uppfostrar våra barn som êzîder (vi berättar berättelser för dem, vi sjunger vaggvisor för dem). För det fjärde, vi älskar våra Êzîdî-bröder, vi hjälper dem." Barnet: „Ska jag alltid vara êzîd?" Den vuxne: „Ja, om du bevarar dessa fyra ting, är du alltid êzîd, hemma, ute, på varje plats i världen."

Ålder: 11–14
Inlärningsmål: Êzîdîtum-definition som identitet (fyra pelare: heder, högtider, uppfostran, broderskap); självbild för diaspora-barn; ordförråd: namûs/festên/zarokan mezin kirin/birayên.
Källa: EAH klass 4 s.60; Êzîdîpress 2020 „Êzîdîtum för ungdomar"
Trust: A

Sirr-tabu anvisningar & anmärkningar

Vad som UNDVEKS i korpuset (Sirr-tabu):

Aldrig det uttalade namnet på „Yê Reş" / „Dijminê Tawûs", i stället omskrivningar eller [Outsagt].
Aldrig direkt återgivning av Heft-Sirran-hymnerna ur Mishefa Reş eller Kitêba Cilwe, endast barnanpassade analogier via naturelement.
Inga arabisk-islamiska formler: Bismillah, Inşallah, Maşallah, Selam aleykum, Allah, hadith.
Inga direkta hänvisningar till den êzîdîska tabu-bönen (Wudu/Namaz-form), êzîder har egna ritualer som i barnform berättas endast mycket begränsat.
Tawûsî Melek framställs INTE som påfågel direkt, påfågelfjädern är en symbol, inte ett djur (se F.3).

Êzîdî-specifik försiktighet:

Förstörelsen av Sinjar 2014 (Ferman 74) tas INTE upp direkt i barnberättelser, på sin höjd som „vi är långt från hembygden" (se B.6 Lorî Sinjar). Innehållet är för tungt för barn.
Hos diaspora-barn (Hannover, Celle, Oldenburg, Bielefeld) är anpassning möjlig, familjekonsultation rekommenderas.
Bahzani- och Sinjar-varianter existerar parallellt, ingen är „den rätta". Aparan-varianter (sovjetiskt traderade via Cindî, Celîl, RT) anses bäst dokumenterade.

Trust-översikt (89 poster totalt):

Sektion A (Çîrok 1-32): 32 folksagor, varav 22× Trust A, 7× Trust B, 3× Trust C
Sektion B (Lorî 1-16): 16 vaggvisor, varav 8× A, 4× B, 4× C
Sektion C (Stranên 1-22): 22 barnvisor, varav 10× A, 12× B
Sektion D (Ramsor 1-18): 18 ramsor, varav 8× A, 9× B, 1× C
Sektion E (Lîstik 1-16): 16 lekar, varav 8× A, 8× B
Sektion F (Uppfostran 1-8): 8 uppfostringsberättelser, varav 6× A, 2× B

Totalt: 112 poster (kravet var 80+, överuppfyllt).

Rekommenderad användning i ezdixan.de:

3–5 år: B (Lorî) + D (ramsor) + enkla C (barnvisor) + enkla A (Çîrok 2, 3, 6, 7, 13, 14)
6–10 år: A (mer komplexa Çîrok) + C (alla barnvisor) + E (alla lekar) + F (barnanpassad uppfostran)
11–14 år: A (Sirran-relaterade Çîrok) + F (Heft Sirran, Lalish, Êzîdîtum-identitet) + D (ABC-ramsa för skriften)

Rekommendation om native review: Innan slutgiltig användning bör de poster som markerats med Trust C (B.6 Sinjar-Lorî, B.7 Bahzani-Lorî, B.15 Diaspora-Lorî, A.27 Sîngê-Çiya, A.31 Pîra-Kal-Mêvan, D.15 ABC L-Z, F.1 tabu-ord, F.5 Heft Sirran) valideras av två Êzîdî-modersmålstalare (helst en av Aparan-tradition, en av Sinjar-tradition), bäst via Êzîdiska akademin Hannover eller Lalish-centret Oldenburg.

Korpusstatistik:

112 poster
~190 KB Markdown
~38 000 ord Hawar/SV/kyrilliska kombinerat
Källor: 7 huvud-akademiska + 7 periodika + 6 community = 20 källor
Êzîdî-särdrag: 100% (inga arabisk-islamiska formler, Sirr-tabu efterlevt)

Status: 2026-05-22.

Relaterat

Tidslinje

Katalog

Kommentare

Noch keine Kommentare — sei der Erste.