Êzîdî-befolkningsstatistik och diasporademografi

Uppdaterad: 2026-05-22 Metod: Flerfaldig korsvalidering via Wikipedia (DE+EN), UNHCR, IOM, EUAA, nationella folkräkningar, êzîdî-NGO:er (Yazda, Free Yezidi Foundation, Yezidis International, ZÊD), akademiska källor (Allison, Kreyenbroek, Açıkyıldız, Kızılhan, Omarkhali)

Denna artikel dokumenterar êzîdî-befolkningen i alla länder med en betydande gemenskap. De historiska migrationsrörelserna behandlas i artikeln [Migrationsrouten].

Tillförlitlighetsskala 1–10 (separat för varje land):

• 10 = Folkräkning under de senaste 5 åren, FN-verifierad, flerfaldigt oberoende bekräftad
• 8–9 = Officiell folkräkning ≥10 år gammal, eller UNHCR/IOM-data 2023–2025
• 6–7 = NGO-uppskattning med metodik, akademisk källa, eller myndighetsuppskattning
• 4–5 = Communityuppskattning utan tydlig metodik, enstaka presskälla
• 1–3 = Förmodan, rykte, inte reproducerbart

VIKTIGT: Êzîdî-befolkningssiffror är notoriskt osäkra. Orsaker:

1. I Iran/Turkiet/Syrien förs êzîder i folkräkningar ofta som ”muslimer” eller ”kurder”
2. I Tyskland/Sverige/USA registreras êzîder inte som en egen etnisk grupp (religionsstatistiken är inte tillräckligt distinkt)
3. NGO-siffror är systematiskt högre än officiell statistik (faktor 2–5×)
4. Migrationen efter folkmordet 2014 har gjort alla tidigare uppskattningar inaktuella

---

Innehållsförteckning

1. Globalt totalantal
2. Irak, hemland, Sinjar/Sheikhan
3. Syrien, Afrin/Hasaka
4. Turkiet, Mardin/Şanlıurfa
5. Iran, Västazerbajdzjan/Urmia
6. Armenien, Aparan/Alagyaz/Aknalich
7. Georgien, Tbilisi
8. Ryssland, Krasnodar/Stavropol/Moskva
9. Azerbajdzjan
10. Kazakstan
11. Ukraina
12. Tyskland, världens största diaspora
13. Sverige
14. Frankrike
15. Belgien
16. Nederländerna
17. Norge
18. Danmark
19. Schweiz
20. Österrike
21. Storbritannien
22. Italien
23. Spanien
24. Grekland
25. USA, Lincoln/Nebraska
26. Kanada, Toronto/Winnipeg/London/Calgary
27. Australien, NSW/Armidale
28. Brasilien / Argentina / Mexiko
29. Israel
30. Japan
31. Global översiktstabell
32. Översikt över helgedomar
33. Källindex

---

1. Globalt totalantal

Källa	År	Antal	Tillförlitlighet
Wikipedia EN (aggregerade nat. folkräkningar)	2024	700 000–1 500 000	7
Yezidis International / yezidisinternational.org	2024	~1 000 000	6
Eziin (eziin.org/eng/about-the-yezidis-diaspora)	2023	~1 500 000 (med maximala NGO-siffror)	5
BBC / Britannica	2014–2024 (intervall)	700 000–800 000	7
Free Yezidi Foundation	2024	~1 000 000	6

Konsensusuppskattning 2024–2026: ~1 000 000 êzîder världen över, varav

• ~500 000 i Irak (hemlandet)
• ~250 000 i Tyskland (största diasporan)
• ~30 000 i Armenien
• Resten fördelad över minst 30 länder

Uppskattning före folkmordet (2013): Före augusti 2014 ~800 000 êzîder, varav ~550 000 i Irak. 71 % av den globala êzîdî-befolkningen fördrevs 2014–2015 av ISIS (källa: FN, OHCHR-rapport 2016).

---

2. Irak 🇮🇶

2.1 Aktuell uppskattning 2024–2026

• Före folkmordet (2013): 500 000–700 000 (Yazda, Kreyenbroek)
• Kvarvarande i Irak 2024: ~400 000–500 000 (inkl. internflyktingar)
• Internflyktingar i kurdistanläger (2024): ~150 000–190 000 (UN-OCHA, IOM-DTM)
• Återvändare till Sinjar fram till mitten av 2024: 128 538 (43 % återvändandegrad)
• Kvarvarande i internflyktingsstatus (Sinjar): 37 188 (dec 2023)
• Tillförlitlighet: 8 (flera FN-organ, IOM-DTM-rapporter konvergerar)

2.2 Historisk utveckling

År	Befolkning Irak	Källa
ca 1900	~100 000 (uppskattat, före massakern 1892)	Açıkyıldız 2010
1950	~150 000	Kreyenbroek 1995
1977 (folkräkning Irak)	ca 70 000 registrerade som ”êzîdî” (Baath-politiken klassificerade êzîder tvångsmässigt som ”araber”)	Iraqi Census Board
2000	400 000–500 000	UNHCR-uppskattning
2014 (före 3 augusti)	550 000	Yazda
2024	~400 000 (med internflyktingar)	IOM-DTM Iraq 2024
2026	380 000–420 000 (uppskattat, fortsatt utvandring)	Free Yezidi Foundation

2.3 Huvudsakliga bosättningsstäder/-regioner

Region	Före 2014	Idag 2024
Sinjar (Şingal)	~300 000	~130 000 (återvändare + kvarvarande)
Sheikhan (Şêxan)	~80 000	~80 000 (i stort sett stabilt, mindre ISIS-drabbat)
Ba’şiqa & Behzanî	~25 000 (tvillingbyar 50 km söder om Lalîş)	~10 000 (delvis förstörda)
Lalîş/Ain Sifni	~5 000	~5 000 (pilgrimscentrum)
Erbil (KRG)	~10 000	~15 000 (urban migration)
Dohuk + Khanke-läger	minimalt	~120 000 internflyktingar i läger

2.4 Rättslig status

• Iraks författning 1925 erkände êzîder formellt som minoritet (religionsfrihet, egen förvaltning).
• Baath-regimen (1968–2003): Tvångsarabisering; êzîdismen förnekades som självständig religion; klassificering som ”arabiska kurder”.
• Författningen efter 2003 (art. 2): Garanterar ”fri religionsutövning för kristna, êzîder, sabéer-mandéer”; êzîdismen erkänns uttryckligen.
• Folkmordet 2014: Erkändes av Iraks parlament 2021 som folkmord; Yazidi Female Survivors Law (mars 2021) garanterar gottgörelse och erkännande för överlevande kvinnor.
• KRG-status: Êzîder har fulla medborgerliga rättigheter i kurdistanregionen; egen representant i KRG-parlamentet.
• Religionsfrihet: Hög på KRG-område; i Sinjar fortsatt instabil på grund av PKK/PMF-konflikter.

2.5 Huvudorganisationer

• Yazidi Spiritual Council (Mêcligê Ruhanî yê Êzîdîyan), formellt grundat 1930, säte Lalîş, yezidi.org (högsta religiösa auktoritet)
• Free Yezidi Foundation: https://freeyezidi.org (Pari Ibrahim, Nederländerna/Irak)
• Yazda: https://www.yazda.org (grundat 2014, säte: Erbil + Lincoln, Nebraska)
• Nadia’s Initiative: https://www.nadiasinitiative.org (Nadia Murad, Nobels fredspris 2018)
• Yezidi Legal Network: https://www.yazidilegalnetwork.org
• Ezidi Heritage Fund: humanitärt återuppbyggande av Sinjar

2.6 Tempel/helgedomar

• Lalîş (Laleş): den heligaste helgedomen, en dal i Nineveslätten, gravplats för Şêx Adî ibn Musafir (1100-talet); på UNESCO:s tentativa lista sedan 2011. Varje êzîde ska pilgrimsvandra minst en gång i livet (6-dagars pilgrimsfärd Çejna Cemayî i oktober).
• Şêx Adîs mausoleum (Lalîş huvudbyggnad, 1100-talet), kägelformad takkonstruktion, förebild för alla êzîdî-tempel världen över.
• 22 mausoleer i Ba’şiqa/Behzanî: förstörda av ISIS 2014, återuppbyggnad från 2019.
• Melek Mirans mausoleum (Ba’şiqa): restaurerat.
• Mam Reşan-helgedomen (Sinjar): på berget Şingal.
• Şarfedîn-helgedomen (Sinjar): viktig pilgrimsplats.

2.7 Källor Irak

• IOM Iraq Displacement Tracking Matrix (DTM), Master List Sinjar 2024 → iraqdtm.iom.int [Tillförlitlighet 10]
• ReliefWeb: ”Progress Toward Durable Solutions in Iraq: Sinjar District (June 2024)” [Tillförlitlighet 9]
• UN-Habitat: ”Emerging Land Tenure Issues among Displaced Yazidis from Sinjar” [Tillförlitlighet 9]
• Atlantic Council: ”An open wound, a fading light” (aug 2025, 11-årsdagen) [Tillförlitlighet 7]
• EUAA Country Guidance Iraq 2024 → euaa.europa.eu/country-guidance-iraq-2024/3102-yazidis [Tillförlitlighet 9]
• Yazidis in Iraq, Wikipedia EN (per 2025) [Tillförlitlighet 6]

---

3. Syrien 🇸🇾

3.1 Aktuell uppskattning 2024–2026

• Idag (efter 2018): 10 000–15 000 (Wikipedia EN), självstyret NES anger 15 000.
• Före 2018 enbart i Afrin: 25 000 i 22 byar
• Efter den turkiska operationen Olivkvist (jan–mars 2018): Endast ~5 000 kvar i Afrin.
• Hasaka (Cizîrê): ~3 000–4 000 i Qamişlî/Hasaka-regionen
• Tillförlitlighet: 6 (NES självstyresdata + akademisk uppskattning Açıkyıldız)

3.2 Historisk utveckling

År	Êzîder i Syrien	Källa
1950	~80 000 (före folkräkningen 1962)	Açıkyıldız
1962 (syrisk folkräkning)	êzîder + många kurder klassificerade som statslösa	Hassan-studien
1980 (utvandringens början)	~50 000	Kreyenbroek
2010 (före inbördeskriget)	~12 000–15 000	UN OCHA
2018 (före Afrin-invasionen)	~50 000 (med Afrin)	NES självstyre
2024	~10 000–15 000	Kurdistan24 / Wikipedia

3.3 Huvudsakliga bosättningsstäder/-regioner

• Afrin (Çiyayê Kurmênc): före 2018 25 000, idag ~5 000. Êzîdî-Syriens centrum.
• Qamişlî (Qamişlo): Hasaka-provinsen, ~2 000
• Sere Kaniyê (Ras al-Ain): avfolkad efter den turkiska operationen Fredskälla (okt 2019)
• Hasaka stad: ~1 500

3.4 Migrationsvågor

• 1962: Den syriska folkräkningen fråntar ~120 000 kurder + êzîder medborgarskapet → statslösa êzîder (Ajanib/Maktoumin).
• 1980-talet: Massutvandring på grund av tvångsassimilering, Baath-arabisering; huvuddestination Tyskland.
• 2011+ (inbördeskriget): Flykt främst till DE/SE/NL.
• Januari 2018: Den turkiska operationen Olivkvist i Afrin → förstörelse av 22 êzîdî-byar, êzîdî-helgedomar skändades, ~20 000 flyr till läger i Aleppo (Tel Refaat, Shahba).
• Oktober 2019: Operationen Fredskälla → tömning av êzîdî-byar vid Sere Kaniyê.

3.5 Rättslig status

• Syrien (Assad-regimen): Êzîder erkändes officiellt inte som egen religion; i identitetshandlingen stod ”muslim” eller blankt.
• AANES (Rojava-självstyret): Sedan 2014 erkänns êzîder som likaberättigad religion + ett êzîdî-kvinnoråd har etablerats.
• Turkiskockuperade Afrin (sedan 2018): De facto ingen religionsfrihet; rapporterade skändningar och konverteringstryck.
• Religionsfrihetsstatus: AANES = hög; turkiska zonen = mycket låg.

3.6 Huvudorganisationer

• Êzîdî House Cizîrê (Mala Êzîdî, Qamişlî), grundat ca 2014
• Êzîdî Women’s Council (Rojava)
• Mala Êzîdiyan i Afrin (aktiv före 2018)

3.7 Tempel/helgedomar

• Şêx Adî-helgedomen i Qastel Cindo (Afrin): skadad av turkiska trupper/SNA 2018
• Berberî-helgedomen (Afrin)
• Şêx Hemîd-helgedomen (Hasaka)

3.8 Källor Syrien

• Wikipedia EN ”Yazidism in Syria” [Tillförlitlighet 6]
• Kurdistan24: ”Experts warn that Syria’s Yezidi minority is close to extinction” [Tillförlitlighet 6]
• EUAA Country Guidance Syria 2023 → euaa.europa.eu [Tillförlitlighet 9]
• Syrians for Truth and Justice: ”Yazidis in Syria: Decades of Denial” [Tillförlitlighet 7]
• The Kurdish Center for Studies: ”Afrin’s Yazidis: An Ancient Culture Edges Toward the Precipice” [Tillförlitlighet 6]

---

4. Turkiet 🇹🇷

4.1 Aktuell uppskattning 2024–2026

• Idag: <500 i de ursprungliga bosättningsområdena + 2 000–2 500 êzîdî-flyktingar från Sinjar i lägret i Midyat
• Tillförlitlighet: 7 (US State Department + turkiska NGO:er konvergerar)

4.2 Historisk utveckling

År	Êzîder i Turkiet	Källa
ca 1900	~300 000 (före Hamidiye-förföljelsen + folkmordet 1915)	Society for Threatened Peoples
1950	~80 000	Açıkyıldız
1980-talet	~60 000	Wikipedia EN
1993	24 309 (Turan-studien)	Turan 1993
2000 (folkräkning)	423 (officiellt som religionsangivelse)	Turkisk folkräkning
2003	~5 000	US State Dept
2010	<2 000	Çelebi
2019	<1 000	US Federal
2024	<500 sedan länge bofasta + 2 000 Sinjar-flyktingar	div. källor

4.3 Huvudsakliga bosättningsstäder/-regioner

• Mardin (provins), Midyat, Nusaybin
• Batman (provins), Batman stad, Beşiri
• Şırnak (provins), İdil
• Diyarbakır (Amed): Sur, Bismil, Çınar
• Şanlıurfa (Riha): Viranşehir
• Midyat (Mardin): Sinjar-flyktingläger med 2 000–2 500 êzîder

4.4 Migrationsvågor

• 1915 (det armeniska folkmordet): Massflykt av êzîder från Van/Kars/Bazîd till Transkaukasien (Armenien + Georgien). Första stora êzîdî-diasporabildningen i det ryska imperiet.
• 1960-talet (gästarbetare): Första vågen till Tyskland. Många êzîder från Mardin/Batman åkte som gästarbetare; föredragna mål Celle (Telefunken sedan 1966), senare Hannover/Bielefeld.
• Efter 1980 (militärkuppen i Turkiet): Andra vågen till DE. Politisk + religiös förföljelse under general Evren.
• 1990-talet: Asylvåg (Förbundsförfattningsdomstolens dom 30.06.1992 erkände êzîder som gruppförföljda).
• 2014+: Sinjar-flyktingar från Irak (~16 000 i aug 2014 i Turkiet enligt turkiska myndigheter), de flesta reste vidare till DE/SE.

4.5 Rättslig status

• Turkiska författningen: Êzîdismen erkänns inte som egen religion (endast sunnitisk hanafiislam är officiellt erkänd; därtill tre ”icke-muslimska minoriteter” enligt Lausanne 1923: grek.-ort., armen., judar, êzîder nämns INTE).
• Status sedan 2010-talet: Faktiskt tolererad; ingen statlig förföljelse längre (till skillnad från fram till 1990-talet), men inte heller något erkännande.
• Religionsfrihetsstatus: Låg–medel; se US State Religious Freedom Report Turkiet 2023.

4.6 Huvudorganisationer

• Êzîdî Vakfı (Türkiye): liten representation i Istanbul
• Êzdiyatî Kültür Derneği (små lokalföreningar i Diyarbakır + Batman)

4.7 Tempel/helgedomar (historiskt)

• Şêx Mehemed-helgedomen (Bacîn, Diyarbakır-provinsen): historisk, idag knappt besökt
• Mam Reşan-helgedomen (Tur Abdîn, Mardin): vid sidan av den med samma namn på Sinjar
• Mal-i Êzîdîyan i Midyat-byarna: till stor del övergivna, vissa restaurerade efter 2010

4.8 Källor Turkiet

• Wikipedia EN ”Yazidism in Turkey” [Tillförlitlighet 6]
• Botan Times: ”What does it mean to be Yezidi in Turkey?” [Tillförlitlighet 5]
• Çelebi, ”Yezidis: An Ethno-Religious Group in Turkey” academia.edu [Tillförlitlighet 8]
• Society for Threatened Peoples Turkiet-rapporter [Tillförlitlighet 7]

---

5. Iran 🇮🇷

5.1 Aktuell uppskattning 2024–2026

• Idag: <5 000 (mycket osäkert; troligen 2 000–5 000)
• Tillförlitlighet: 4 (inga officiella folkräkningsdata; Encyclopaedia Iranica nämner ”små grupper”)

5.2 Historisk utveckling

År	Êzîder i Iran	Källa
ca 1850	~10 000 i Västazerbajdzjan + Khoy-regionen	Encyclopaedia Iranica
1900	~5 000	iranicaonline.org
2002 (Ryssland+Georgien+Iran kombinerat)	~31 000	Wikipedia EN
2024	<5 000	Uppskattning Brill ”Yazidism”

5.3 Huvudsakliga bosättningsstäder/-regioner

• Urmia (Orumiyeh, Västazerbajdzjan-provinsen): historiskt viktig (besökt 1846 av en missionär)
• Khoy-regionen: historisk
• Tabriz: diaspora
• Maku, Salmas: små gemenskaper

5.4 Migrationsvågor

• 1800-talet: Persisk-ryska och persisk-osmanska krig → flykt till ryskdominerade Armenien.
• 1915–1918: Ett fåtal êzîder från iranska Azerbajdzjan flydde till Armenien under första världskrigets oroligheter.
• 1979 (islamiska revolutionen): Êzîder pressades faktiskt till konvertering eller utvandring; de flesta åkte till Armenien/Ryssland.

5.5 Rättslig status

• Iranska författningen (art. 13): Erkända minoriteter = zoroastrier, judar, kristna. Êzîder erkänns INTE.
• Êzîder måste officiellt registrera sig som muslimer eller som en av de erkända religionerna.
• Religionsfrihetsstatus: Mycket låg.

5.6 Huvudorganisationer

• Inga officiella êzîdî-organisationer tillåts i Iran
• Diasporagrupper från Iran organiserar sig i Armenien/Ryssland/Tyskland

5.7 Tempel/helgedomar

• Inga kända aktiva êzîdî-helgedomar i Iran idag
• Historiska platser i Khoy-regionen och Salmas (omnämns av Açıkyıldız)

5.8 Källor Iran

• Encyclopaedia Iranica ”YAZIDIS i. GENERAL” → iranicaonline.org [Tillförlitlighet 9]
• Encyclopedia.com ”Yezidis” [Tillförlitlighet 6]
• Wikipedia EN ”Yazidism in Iran” [Tillförlitlighet 5]

---

6. Armenien 🇦🇲

6.1 Aktuell uppskattning 2024–2026

• Folkräkning 2022: 31 079 êzîder (officiellt)
• NGO-uppskattning 2024: 35 000–40 000 (Yezidi National Union, Aziz Tamoyan)
• Tillförlitlighet: 9 (officiell folkräkning + NGO-korskontroll)

6.2 Historisk utveckling

År	Êzîder i Armenien	Källa
1828	första vågen efter de rysk-persiska + rysk-turkiska krigen 1828–29	Pizzoferrato
1877–78	andra vågen efter det rysk-turkiska kriget, från Ayntap	armeniantraveldirectory.com
1915–18	tredje vågen, den största: flykt undan det armeniska folkmordet + êzîdî-förföljelse	Allison 2011
1926 (sovjetisk folkräkning)	~12 000	sovjetisk statistik
1939	~20 000	sovjetisk statistik
1989 (sista sovjetiska folkräkningen)	52 700	sovjetisk statistik
2001 (1:a armeniska folkräkningen)	40 620	Statistical Service of Armenia
2011	35 272	Armstat
2022	31 079	Armstat

Trend: Stadig nedgång sedan 1989 genom utvandring till Ryssland (ekonomisk) + DE (efter 2014). Êzîder förblir dock Armeniens största etniska minoritet.

6.3 Huvudsakliga bosättningsstäder/-regioner

• Provinsen Armavir: 17 665 (43,5 % av alla êzîder i Armenien, Aknalich + Verin Artashat)
• Provinsen Aragatsotn: 6 405 (15,8 %), Aparan, Alagyaz, Talin, Rya Taza
• Jerevan stad: 4 733 (11,6 %)
• Verin Artashat: 4 270 (världens största enskilda êzîdî-by)
• Aknalich: hemvist för Quba Mêrê Dîwanê

6.4 Migrationsvågor TILL + migrationsvågor FRÅN Armenien

• 1828 (rysk-persiska kriget): Första vågen; êzîder från Bazîd/Surmalu flyr till det rysskontrollerade Armenien. Aparan/Talin grundas. Byn Sipan (tidigare Pampa Kurda) grundad 1828.
• 1877–78 (rysk-turkiska kriget): Andra vågen från Ayntap (Gaziantep). Bosätter sig i Tekor (Kars), Surmalu, Aparan, Etchmiadzin, Armavir, Ashtarak.
• 1915–1918 (första världskriget + armeniska + êzîdî-folkmordet): Tredje och största vågen från Van, Kars, Bazîd. Êzîder flydde tillsammans med armenier.
• 1991+ (efter sovjetkollapsen): Utvandring till Ryssland (Krasnodar, Stavropol) + DE på grund av Armeniens ekonomiska kris.
• 2014+ (solidaritet efter Sinjar-folkmordet): Armenien tar emot några êzîdî-flyktingar från Irak (mycket få, huvudsakligen symboliskt).

6.5 Rättslig status

• Armeniens författning art. 41: Religionsfrihet garanteras.
• 2002: Armenien ratificerade Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk och listar yezidiska/êzdîkî som ett separat språk (det enda erkännandet bland FN:s medlemsstater).
• Vallag: Garanterar en êzîdî-representation i Armeniens parlament (Nationalförsamlingen).
• Religionsfrihetsstatus: Hög. Armenien anses vara en av de mest êzîdî-vänliga staterna i världen.

6.6 Huvudorganisationer

• Yezidi National Union (YNU), Aziz Tamoyan, grundad 1989, yezidiunion.am (företrädde êzîder som en icke-kurdisk etnicitet)
• Êzîdîxana ya Aparanê: grundad 1996, Aparan
• Yezidi Center for Human Rights
• Êzdîkî-sektionen vid Armeniska vetenskapsakademin (Jerevan, sedan 1959)
• ”Riya Teze” (tidning 1930–2003), idag delvis efterföljare online
• Ezdikhana (socio-politisk organisation, Aparan) sedan 1996

6.7 Tempel/helgedomar

• Quba Mêrê Dîwanê (Aknalich, Armavir): världens största êzîdî-tempel, invigt i september 2019. 25 m högt, 7 kupoler, finansierat av Mirza Sloyan (êzîde från Ryssland). Arkitekt Artak Ghulyan. 35 km väster om Jerevan. Inkl. seminarium + museum.
• Ziarat (Aknalich): Sovjetunionens/det postsovjetiska rummets första êzîdî-tempel, invigt 2012, direkt intill Quba Mêrê Dîwanê
• Êlegez/Aragats-helgedomarna: små helgedomar vid bergsmassivet Aragats

6.8 Källor Armenien

• Statistical Committee of Armenia Census 2022 → armstat.am [Tillförlitlighet 10]
• Wikipedia EN ”Yazidis in Armenia” [Tillförlitlighet 7]
• Christine Allison (Exeter), ”Construction of Kurdish and Yezidi Identities…” 2011 [Tillförlitlighet 9]
• Anthony Pizzoferrato, ”Yazidi Community of Armenia” [Tillförlitlighet 6]
• Armeniapedia ”Yezidis” + ”Kurds” [Tillförlitlighet 6]
• Al Jazeera ”Inside the world’s biggest Yazidi temple in Armenia” 2019 [Tillförlitlighet 7]
• Hetq ”Yezidi School Kids in Armenia” [Tillförlitlighet 7]

---

7. Georgien 🇬🇪

7.1 Aktuell uppskattning 2024–2026

• Folkräkning 2014: 12 174 êzîder (officiellt, 0,3 % av bef.)
• NGO-uppskattning 2024: 15 000–20 000 (Tbilisi-centrerat)
• Tillförlitlighet: 8 (officiell folkräkning + akademisk uppskattning)

7.2 Historisk utveckling

År	Êzîder i Georgien	Källa
1919	Yezidi National Council Tbilisi registrerat	georgiskt statsarkiv
1989 (sovjetisk folkräkning)	33 331	sovjetisk statistik
2002	18 329	Geostat
2014	12 174 (varav 11 194 i Tbilisi = 92 %)	Geostat
2024 (uppskattning)	12 000–15 000	International Yezidi Theological Academy Tbilisi

Trend: Drastisk nedgång sedan 1989 (-65 %) genom utvandring till Ryssland + DE.

7.3 Huvudsakliga bosättningsstäder/-regioner

• Tbilisi: ca 92 % av alla êzîder i Georgien, tät koncentration i 4:e distriktet (Marshall Gelovani Avenue)
• Telavi (Kachetien), mindre gemenskap
• Akhmeta-distriktet: spridda byar
• Rustavi: liten diaspora

7.4 Migrationsvågor TILL + FRÅN Georgien

• 1828+ och 1877+: Liksom Armenien (från Osmanska riket)
• 1915–18: Huvudvåg under det armeniska folkmordet
• 1990-talet efter sovjettiden: Massutvandring till DE (~20 000 i DE har georgisk bakgrund) + Ryssland
• 2014+: Mycket liten solidaritetsrörelse med Sinjar-flyktingar

7.5 Rättslig status

• Georgiska författningen: Religionsfrihet garanteras
• 2009: Êzîdismen registrerad som religiös organisation
• ”Sultan Ezid Temple” i Tbilisi invigt 2015, det första moderna êzîdî-templet i Georgien
• Religionsfrihetsstatus: Medel–hög. Rapporter om sporadisk diskriminering, men inget statligt tryck.

7.6 Huvudorganisationer

• Yezidi National Council Tbilisi: registrerat 1919, fortfarande aktivt
• International Yezidi Theological Academy Tbilisi: grundad 2016, ledd av Pîr Dima; undervisning på kurmancî + ryska (+ arabiska valfritt)
• Yezidi Council of Georgia
• Lalîş-förlaget Tbilisi (böcker på êzdîkî)

7.7 Tempel/helgedomar

• Sultan Ezid Temple (Tbilisis ytterdistrikt): invigt 2015, anses vara det första êzîdî-templet i Transkaukasien under den postsovjetiska eran
• International Yezidi Theological Academy (knuten till templet) sedan 2016

7.8 Källor Georgien

• Geostat: 2014 Census Results → geostat.ge [Tillförlitlighet 10]
• Wikipedia EN ”Yazidism in Georgia” [Tillförlitlighet 6]
• ”Between Orthopraxy and Orthodoxy: International Yezidi Theological Academy in Tbilisi” (kulturnistudia.cz) 2022 [Tillförlitlighet 9]
• Foreign Policy Centre ”Religion and Forced Displacement in Georgia” [Tillförlitlighet 7]

---

8. Ryssland 🇷🇺

8.1 Aktuell uppskattning 2024–2026

• Folkräkning 2010: 40 586 êzîder (officiellt)
• Folkräkning 2021: 26 257 (officiellt, kraftig nedgång i självidentifiering)
• NGO-uppskattning 2024: 80 000–200 000 (êzîdî-organisationer uppskattar betydligt högre; troligen realistiskt ~80 000–100 000 med oregistrerade migranter från Armenien/Georgien)
• Tillförlitlighet: 6 (officiella siffror mycket lägre än NGO; politiska folkräkningskomplikationer)

8.2 Historisk utveckling

År	Êzîder i Ryssland	Källa
Före 1991	minimalt (Ryska federationen som del av Sovjet)	sovjetisk statistik
2002	31 273	rysk folkräkning
2010	40 586	rysk folkräkning
2021	26 257	rysk folkräkning
2024 (NGO)	80 000–200 000 (uppskattat)	Yezidism in Russia Wikipedia

8.3 Huvudsakliga bosättningsstäder/-regioner

• Krasnodar kraj: största koncentrationen i Nordkaukasus
• Stavropol kraj: näst största
• Moskva: urban diaspora
• Sankt Petersburg: akademiskt-kulturellt centrerad
• Nizjnij Novgorod: viktig community
• Jaroslavl, Novosibirsk, Tambov, Rostov-na-Donu: mindre gemenskaper

8.4 Migrationsvågor

• 1991+: Huvudvåg från Armenien/Georgien efter sovjetkollapsen; ekonomiskt driven
• 2014+: Mindre vågor från Irak (sällsynt, Ryssland inte primär destination för Sinjar-flyktingar)

8.5 Rättslig status

• Ryska federationen: 2009 erkändes êzîder officiellt som ett religiöst samfund (Federal Service for Religious Affairs).
• Êzîder kan registrera sig som religion eller etnicitet.
• Religionsfrihetsstatus: Medel. Inget statligt tryck; punktvis samhällelig diskriminering.

8.6 Huvudorganisationer

• Lalîş TV: satellitkanal på kurmancî från Moskva, grundad i april 2016 (Mirza Sloyan-stiftelsen)
• Yezidi Religious Center Russia (Moskva)
• Mirza Sloyan Foundation (finansiär av Quba Mêrê Dîwanê, Armenien)
• Eziin Russia: eziin.org

8.7 Tempel/helgedomar

• Inga stora tempel i Ryssland (êzîder pilgrimsvandrar fortfarande till Lalîş + Aknalich)
• Êzîdî-begravningsplatser i Krasnodar med traditionell östlig orientering

8.8 Källor Ryssland

• Wikipedia EN ”Yazidism in Russia” [Tillförlitlighet 6]
• Reconsidering Russia: ”Who Are the Yazidis of the Former Soviet Space?” [Tillförlitlighet 7]
• Russian Federal Census 2021 (Rosstat) [Tillförlitlighet 9]
• Joshua Project Russia [Tillförlitlighet 5]

---

9. Azerbajdzjan 🇦🇿

9.1 Aktuell uppskattning

• Idag: ~500 (mycket liten, huvudsakligen êzîder fördrivna från Armenien under Bergskarabach-konflikten)
• Tillförlitlighet: 4 (inga officiella data)

9.2 Historik

• Före sovjettiden levde êzîder i dagens Azerbajdzjan-region (Karabach-stäpperna, Kalbacar)
• Under Karabach-kriget 1992–94: êzîder fördrevs från armeniskockuperade områden
• Idag en liten gemenskap i Baku, främst sovjetiska internationalister/blandäktenskap

9.3 Rättslig status

• Religionsfrihet garanterad i författningen, i praktiken begränsad
• Êzîdismen är inte officiellt registrerad som egen religion

9.4 Källor

• Wikipedia EN ”Yazidis” (Azerbajdzjan-avsnittet mycket kortfattat) [Tillförlitlighet 4]

---

10. Kazakstan 🇰🇿

10.1 Aktuell uppskattning

• Idag: ~500–1 000 (troligen)
• Tillförlitlighet: 3 (inga separata data; êzîder i kazakisk folkräkning subsumeras under ”kurder”)

10.2 Historik

• Under de sovjetiska Stalin-deportationerna (1937–44): êzîder från Transkaukasien deporterades delvis till Kazakstan
• Idag en liten gemenskap, främst i Almaty + Astana
• Kazakisk folkräkning 2021 listar ”kurder” med ~46 000, varav êzîder utgör en bråkdel

10.3 Källor

• Joshua Project Kazakhstan [Tillförlitlighet 4]
• Ethnic groups in Kazakhstan, Wikipedia [Tillförlitlighet 5]

---

11. Ukraina 🇺🇦

11.1 Aktuell uppskattning

• Före 2022: ~2 000–5 000 (framför allt Charkiv, Odessa, Kiev)
• Efter 2022 (kriget): Majoriteten flydde till DE/PL
• Tillförlitlighet: 3 (mycket lite data)

11.2 Historik

• Êzîder kom framför allt efter 1991 från Armenien/Georgien
• Universitetet i Charkiv var en samlingspunkt för êzîdî-studenter

---

12. Tyskland 🇩🇪: VÄRLDENS STÖRSTA DIASPORA

12.1 Aktuell uppskattning 2024–2026

• Êzîdernas centralråd i Tyskland (ZÊD) 2024: ~250 000 (även i medierna)
• Statsvetaren Irfan Ortac 2022: 200 000
• REMID konservativ uppskattning: ~100 000
• Konsensusuppskattning 2024–2026: 200 000–250 000
• Tillförlitlighet: 8 (flera NGO-källor + förbundsdagens erkännande 2023 + akademiska studier)

12.2 Historisk utveckling

År	Êzîder i DE	Källa
Före 1960	0–100 (enstaka studenter)	Wießner
1964	första vågen gästarbetare (Turkiet)	dokumentation om rekryteringsavtal
1980	~5 000	Wießner-utlåtande
1992	~20 000 (efter Förbundsförfattningsdomstolens asylerkännande)	Schnoor NRW
2000	~40 000	ZÊD:s föregångare
2014 (före Sinjar)	~80 000–120 000	Tagay 2014
2015–2019	+75 000 Sinjar-flyktingar	BAMF
2024	200 000–250 000	ZÊD + förbundsdagen

12.3 Huvudsakliga bosättningsstäder (med uppskattningar där möjligt)

Stad/region	Êzîdî-uppskattning	Anmärkningar
Hannover	~30 000–40 000	största koncentrationen, Êzîdiska akademin, begravningsplatsen Lahe (200+ êzîdî-gravar)
Celle	~15 000–20 000	äldsta communityn (Telefunken-fabriken 1966); störst i förhållande till stadens befolkning
Bielefeld	~10 000	ZÊD:s grundningsort 2017; Sennefriedhof
Oldenburg	~8 000	êzîdî-sektion på begravningsplats sedan 1994
Bremen	~5 000	kulturhus
Bad Oeynhausen	~3 000	NRW-kluster
Pforzheim	~2 000	BW-kluster
Frankfurt am Main	~3 000	hessiskt kluster
Berlin	~5 000	växande efter 2014
Köln	~3 000	NRW
Kleve, Rees, Emmerich am Rhein, Kalkar	vardera 1 000–2 000	NRW Nedre Rhen-kluster
Wilhelmshaven, Bad Zwischenahn	vardera 1 000–2 000	Niedersachsen
Gießen	~2 000	hessiskt
Mecklenburg-Vorpommern	växande	tilldelningar efter 2014

Regional fördelning: Södra Niedersachsen + norra Nordrhein-Westfalen = ~70 % av alla êzîder i DE.

12.4 Migrationsvågor

1. 1964–1973 (gästarbetarvågen): Rekryteringsavtal med Turkiet. Unga êzîder från Mardin/Batman/Tur Abdîn som ”turkiska gästarbetare”. Celle (Telefunken 1966), senare Hannover, Bielefeld, Köln.
2. 1973–1980 (familjeåterförening): Efter rekryteringsstoppet 1973. Kvinnor + barn följer efter.
3. 1980–1992 (asylvåg Turkiet): Efter den turkiska militärkuppen 1980. Förbundsförfattningsdomstolens dom 30.06.1992 erkänner êzîder som ”gruppförföljda”.
4. 1980–1990 (Syrien-vågen): Êzîder från Afrin + Hasaka (statslösa sedan folkräkningen 1962).
5. 1991–2000 (postsovjetiska vågen): Êzîder från Armenien/Georgien/Ryssland/Ukraina.
6. 2003–2010 (Irak-vågen): Êzîder från Sheikhan/Sinjar efter andra Irakkriget + Qahtaniyah-bombningarna 2007.
7. 2014–2019 (Sinjar-folkmordsvågen): ~75 000 êzîder från Sinjar via Turkiet → Grekland → Balkanrutten → DE. ”Specialkontingent NRW” + förbundskontingent för kvinnliga överlevande från 2015 (initierat av Jan İlhan Kızılhan, Düzen Tekkal).
8. 2020–2024 (sekundärmigration): Kontinuerlig inflyttning från läger i Irak (Khanke, Sharya) samt efter att PKK-säkerheten i Sinjar upphörde 2020.

12.5 Rättslig status

• 30.06.1992: Förbundsförfattningsdomstolen erkänner êzîder från Turkiet som ett gruppförföljt religiöst samfund (mål 2 BvR 1968/91).
• 1993: Förvaltningsöverdomstolen i Lüneburg bekräftar detta för Niedersachsen.
• 19.01.2023: Förbundsdagen erkänner ISIS folkmord på êzîder 2014 formellt som folkmord.
• 2024+: Krav på erkännande som religion i skolorna (KMK + delstaterna).
• Medborgarskap: Majoriteten har tyskt pass (naturaliseringar sedan 1990-talet).
• Religionsfrihetsstatus: Mycket hög. Etablerade begravningsfält, gemenskapsliv, religionsundervisning i skolor planerad.

12.6 Huvudorganisationer (med URL:er)

• Êzîdernas centralråd i Tyskland (ZÊD): https://zentralrat-eziden.com, grundat 29.01.2017 i Bielefeld, säte Lollar
• Förbundet för êzîdiska föreningar i Tyskland: det största med 15+ medlemsföreningar
• Êzîdiska akademin (EA): Hannover, grundad 2009 (föregångare: Êzîdiskt kollokvium)
• Sällskapet för êzîdiska akademiker (GEA): Essen, grundat 2012 (världens största förening för êzîdî-akademiker)
• Sällskapet för kristet-êzîdiskt samarbete inom vetenskap och forskning: grundat 2011
• Êzîdî-centrum i utlandet (EZIA): Hannover, kontakt Sheikh Ismet Barimou
• Yezidi Studies Center: yezidistudiescenter.org
• Háwar.help: Düzen Tekkals stiftelse
• Hêza Parastina Şingal (HPŞ): Qasim Şeşo, militärt självförsvar
• Êzîdînnenrat (kvinnoråd)
• Tidskrifter/medier: ”Dengê Êzîdiyan”, ”Roj”, ”Lalîş”, ”Qandîl”

12.7 Tempel/helgedomar

• Inget ”klassiskt” Lalîş-tempel i Tyskland, men:
• Gemenskapscentrum med religiös karaktär:
• Hannover (Êzîdiska akademin + EZIA)
• Celle Mala Êzîdî
• Bielefeld ZÊD
• Oldenburg gemenskapssal
• Êzîdî-begravningsfält med traditionell östlig orientering + solsymbol:
• Wesel (Nya begravningsplatsen): det första êzîdî-fältet i DE 1990
• Hannover-Lahe (~200 gravar, störst)
• Emmerich am Rhein (1990)
• Bielefeld Sennefriedhof (1994)
• Oldenburg-Kreyenbrück Parkfriedhof (1994)
• Bochum huvudbegravningsplats
• Goch (Greversweg)
• Herford (Ewiger Frieden, 2019)
• Minden Südfriedhof

12.8 Källor Tyskland

• Êzîdernas centralråd i Tyskland → zentralrat-eziden.com [Tillförlitlighet 8]
• Wikipedia DE ”Jesiden in Deutschland” [Tillförlitlighet 8]
• ProAsyl: ”The Yazidis: There Is No Going Back to the Time Before the Genocide” 2024 [Tillförlitlighet 8]
• Yezidi Studies Center Hannover, konferens 2025 → yezidistudiescenter.org [Tillförlitlighet 8]
• Förbundsdagsbeslut 19.01.2023 [Tillförlitlighet 10]
• Cambridge Nationalities Papers ”Selective Humanitarianism in Asylum Policies: Yezidi Refugees in Germany and France” [Tillförlitlighet 9]
• ResearchGate ”Growing Public Visibility of Yezidis in Germany” 2024 [Tillförlitlighet 8]

---

13. Sverige 🇸🇪

13.1 Aktuell uppskattning

• 2024: ~10 000 (Wikipedia EN), Yazda anger 6 000 (2018)
• Konsensus 2024: 8 000–12 000
• Tillförlitlighet: 6

13.2 Historisk utveckling

• Före 2000: minimalt
• 2000–2010: en liten êzîdî-flyktingvåg från Turkiet + Syrien
• 2014–2019: huvudtillväxten genom Sinjar-folkmordsflyktingar (~5 000 under denna fas)

13.3 Huvudsakliga bosättningsstäder

• Göteborg: största communityn
• Stockholm
• Södertälje: assyriskt-êzîdiskt kluster
• Örebro, Malmö: mindre grupper

13.4 Rättslig status

• Full religionsfrihet
• Sverige inledde 2024 de första ISIS-rättegångarna med medverkan av êzîdî-offer
• Religionsfrihetsstatus: Mycket hög

13.5 Huvudorganisationer

• Yezidi Riksförbundet i Sverige (svenska êzîdernas riksförbund)
• Sveriges Yezidiska Riksförbund, Göteborg

13.6 Källor

• Wikipedia EN ”Yazidis”, Sverige-avsnittet [Tillförlitlighet 6]
• AIDA Country Report Sweden 2024 [Tillförlitlighet 8]
• UNHCR Sweden Fact Sheet 2024 [Tillförlitlighet 9]

---

14. Frankrike 🇫🇷

14.1 Aktuell uppskattning

• Association des Yezidis de France 2024: ~10 000
• Wikipedia EN: 10 000 (2018)
• Tillförlitlighet: 6

14.2 Historik

• Små êzîdî-gemenskaper sedan 1990-talet
• 2014+ Sinjar-vågen (mindre antal än DE)
• Frankrike inleder 2025 de första ISIS-rättegångarna med medverkan av êzîdî-offer

14.3 Huvudsakliga bosättningsstäder

• Paris-regionen (Île-de-France)
• Toulouse, Lyon, Marseille: mindre kluster

14.4 Rättslig status

• Religionsfrihet garanterad (laïcité)
• Frankrike erkände êzîdî-folkmordet 2016

14.5 Huvudorganisationer

• Association des Yezidis de France (AYF), Paris
• Mouvement pour la Sauvegarde du Peuple Yézidi

14.6 Källor

• Cambridge Nationalities Papers (se DE) [Tillförlitlighet 9]
• AYF [Tillförlitlighet 5]

---

15. Belgien 🇧🇪

15.1 Aktuell uppskattning

• 2018 (Wikipedia EN): ~35 000
• Andra källor 2024: 2 000–5 000 (betydligt lägre)
• Konsensus: Troligen 5 000–15 000 (stor spridning mellan källor)
• Tillförlitlighet: 4–5

15.2 Huvudsakliga bosättningsstäder

• Bryssel
• Antwerpen
• Liège

15.3 Rättslig status

• Religionsfrihet garanterad
• Belgien + Nederländerna har ett gemensamt utredningsteam mot ISIS-brott mot êzîder (via Eurojust)

15.4 Källor

• Wikipedia EN [Tillförlitlighet 5]
• Eurojust-uttalande Belgien+Nederländerna [Tillförlitlighet 9]

---

16. Nederländerna 🇳🇱

16.1 Aktuell uppskattning

• 2024: ~3 000–5 000
• Tillförlitlighet: 5

16.2 Huvudsakliga bosättningsstäder

• Amsterdam, Rotterdam, Haag, Utrecht

16.3 Migrationsvågor

• 1980-talet–1990-talet: från Turkiet
• 2014+: Sinjar-vågen (Free Yezidi Foundation, Pari Ibrahim, har sitt säte i NL)

16.4 Rättslig status

• Full religionsfrihet
• Nederländerna inledde 2024 de första ISIS-rättegångarna med êzîdî-medverkan

16.5 Huvudorganisationer

• Free Yezidi Foundation: freeyezidi.org (Pari Ibrahim)
• Stichting Ezidi Nederland

---

17. Norge 🇳🇴

17.1 Aktuell uppskattning

• 2024: ~2 000
• Tillförlitlighet: 4

17.2 Huvudsakliga bosättningsstäder

• Oslo, Sandefjord

17.3 Migrationsvågor

• 2014+ Sinjar-vågen dominerande; Norge tog riktat emot kvinnliga överlevande

---

18. Danmark 🇩🇰

18.1 Aktuell uppskattning

• 2024: ~500–1 000
• Tillförlitlighet: 4

18.2 Huvudsakliga bosättningsstäder

• Köpenhamn, Århus

---

19. Schweiz 🇨🇭

19.1 Aktuell uppskattning

• 2024: ~3 000 (uppskattat, inga officiella data, CH registrerar inte etnisk/religiös identitet i folkräkningen)
• Tillförlitlighet: 3–4

19.2 Huvudsakliga bosättningsstäder

• Zürich, Aargau, Bern, Basel: mindre kluster

19.3 Rättslig status

• Religionsfrihet garanterad
• 2024 pågår ett krav till den schweiziska regeringen om erkännande av folkmordet

19.4 Huvudorganisationer

• Êzîdisk kulturförening Schweiz (små föreningar per kanton)

---

20. Österrike 🇦🇹

20.1 Aktuell uppskattning

• 2024: ~5 000
• Tillförlitlighet: 4

20.2 Huvudsakliga bosättningsstäder

• Wien, Linz, Graz

20.3 Huvudorganisationer

• Êzîdisk kulturförening Österrike (Wien)
• Êzîdiska akademin Wien (Wiens universitet, Institutet för iranistik, Celîlê Celîl publicerade här)

---

21. Storbritannien 🇬🇧

21.1 Aktuell uppskattning

• 2024: ~500–2 000
• Tillförlitlighet: 4

21.2 Huvudsakliga bosättningsstäder

• London, Manchester, Birmingham

21.3 Viktiga akademiker / personer

• Khanna Omarkhali (SOAS, London), ledande êzîdism-forskare
• Christine Allison (Exeter), forskning om êzîdî-identitet
• Philip Kreyenbroek (tidigare Cambridge/Göttingen), pionjär inom êzîdism-forskningen

---

22. Italien 🇮🇹

22.1 Aktuell uppskattning

• 2024: ~200–500
• Tillförlitlighet: 3

---

23. Spanien 🇪🇸

23.1 Aktuell uppskattning

• 2024: ~500
• Tillförlitlighet: 3

---

24. Grekland 🇬🇷

24.1 Aktuell uppskattning

• 2024: ~1 000–3 000 (huvudsakligt genomgångsland för Sinjar-flyktingar 2015–2017; många hamnade i läger som Moria och reste sedan vidare till DE)
• Tillförlitlighet: 4

---

25. USA 🇺🇸

25.1 Aktuell uppskattning

• 2017 Wikipedia EN: 10 000
• Yazda 2024: 12 000–15 000
• Enbart Lincoln, Nebraska: ~3 000 (Nordamerikas största êzîdî-community)
• Tillförlitlighet: 6

25.2 Huvudsakliga bosättningsstäder

• Lincoln, Nebraska: ~3 000 (störst!)
• Omaha, Nebraska: kompletterande
• Houston, TX: mindre grupp
• Phoenix, AZ: mycket liten
• Buffalo, NY: liten
• Sacramento, CA: liten

25.3 Migrationsvågor (3 vågor till Lincoln)

1. Mitten av 1990-talet (första Gulfkriget): Några hundra êzîder som hade hjälpt USA:s militär som tolkar/hjälpare.
2. 2007–2014 (andra Gulfkriget / Qahtaniyah-bombningarna 2007): FN:s flyktingprogram. Lincoln var huvuddestination tack vare den befintliga communityn.
3. 2014+ (Sinjar-folkmordet): Special Immigrant Visa (SIV) + reguljär UNHCR-vidarebosättning. Lincoln växte till 3 000.

25.4 Varför Lincoln, Nebraska?

• FN:s flyktingprogram från 1992 valde medelstora amerikanska städer med låga levnadskostnader + religiösa stödorganisationer.
• Catholic Social Services + Lutheran Family Services i Lincoln var huvudaktörer.
• Communityeffekt: êzîder drog till sig êzîder (släktbaserad vidarebosättning).
• Lincoln Refugee Resettlement Office blev därigenom de amerikanska êzîdernas ”huvudstad”.

25.5 Rättslig status

• Full religionsfrihet (första tillägget)
• USA:s representanthus erkände 2016 ISIS-brotten mot êzîder som folkmord
• Yazidi Survivors Bill 2019

25.6 Huvudorganisationer

• Yazda, Yazidi Cultural Center Lincoln: 300 N. 27th Street, Lincoln, NE → yazda.org
• Yezidis International: yezidisinternational.org (baserat i Houston)
• Sinjar Academy

25.7 Tempel/helgedomar

• Yazidi Cultural Center Lincoln fungerar som gemenskaps-/religiöst centrum (inget klassiskt Lalîş-tempel)
• Yazidi Cemetery Lincoln Wyuka: öppnad 2014+

---

26. Kanada 🇨🇦

26.1 Aktuell uppskattning

• 2018: ~1 200 (officiellt under Trudeau-vidarebosättningen)
• 2024: 3 000–5 000 (med familjeåterförening + privat sponsrade)
• Tillförlitlighet: 7

26.2 Huvudsakliga bosättningsstäder

• Toronto, ON
• Winnipeg, MB: första vågen 2017
• London, ON: communitykluster från tiden före 2014
• Calgary, AB

26.3 Migrationsvågor

• Före 2014: Liten community i Winnipeg + London
• 2017: Trudeau-regeringens program ”Survivors of Daesh”, 1 215 statsstödda flyktingar (GAR), varav 81 % êzîder
• 2018–2024: Familjeåterförening

26.4 Rättslig status

• Underhuset erkände 2016 ISIS-brotten mot êzîder som folkmord
• Familjeåterförening underlättad sedan 2020

26.5 Huvudorganisationer

• Yazidi Association of Manitoba (YAOM), Winnipeg
• Yazidi Community Centre Toronto
• JIAS, Jewish Immigrant Aid Services (Toronto, hjälpte till att vidarebosätta êzîder) → jiastoronto.org
• MANSO Manitoba

---

27. Australien 🇦🇺

27.1 Aktuell uppskattning

• Folkräkning 2021: 4 123 med yezidisk religionsangivelse (officiellt)
• NSW humanitärt visum 2014–2024: 3 121 invandrade êzîder
• 2024: ~5 000–6 000
• Tillförlitlighet: 8 (officiell folkräkning + NSW-data)

27.2 Huvudsakliga bosättningsstäder

• Armidale, NSW: överraskande huvudbosättningsort (regional stad, ~1 500 êzîder)
• Sydney, NSW: mindre
• Wagga Wagga, Toowoomba: sekundärstäder
• Coffs Harbour: mindre

27.3 Migrationsvågor

• 2014+: Special Humanitarian Programme (SHP) efter Sinjar-folkmordet
• Armidale Settlement Program: sedan 2017 riktad vidarebosättning till en regional stad för bättre integration

27.4 Rättslig status

• Australien erkände 2024 ISIS-brotten mot êzîder som folkmord
• Religionsfrihet garanterad

27.5 Huvudorganisationer

• Yazidi Australian Association, Sydney
• Yazda Australia (del av Yazda Int.)

27.6 Källor

• ABS Census 2021 [Tillförlitlighet 10]
• NSW Government Yazidi Community Mental Health Profile [Tillförlitlighet 9]
• SBS News ”How a regional Australian city became an unlikely home for hundreds of Yazidi refugees” [Tillförlitlighet 7]

---

28. Latinamerika 🇧🇷 🇲🇽 🇦🇷

28.1 Aktuella uppskattningar

• Brasilien: ~50 (mycket liten, enstaka flyktingar)
• Mexiko: ~80
• Argentina: ~30
• Tillförlitlighet: 2 (mycket fragmentariskt)

28.2 Anmärkningar

• Latinamerika tar knappt emot några êzîder
• Enstaka asylansökningar, ofta som språngbräda till USA/Kanada

---

29. Israel 🇮🇱

29.1 Aktuell uppskattning

• 2024: ~10–50 (mycket liten)
• Tillförlitlighet: 3

29.2 Anmärkningar

• Vissa êzîder sökte asyl i Israel efter 2014; den israeliska regeringen diskuterade ett specialvisum, men det implementerades knappt
• Symboliskt viktigt: judiska diasporaorganisationer stöder êzîder

---

30. Japan 🇯🇵

30.1 Aktuell uppskattning

• 2024: ~5–20 (forskningsdiaspora; enstaka êzîdî-akademiker i Tokyo/Kyoto)
• Tillförlitlighet: 2

---

31. Global översiktstabell

Rang	Land	Êzîder 2024–2026	Tillförlitlighet	Huvudort
1	🇮🇶 Irak	400 000–500 000	8	Sinjar, Sheikhan, Lalîş
2	🇩🇪 Tyskland	200 000–250 000	8	Hannover, Celle
3	🇷🇺 Ryssland	26 257 (folkräkning 2021; 2010: 40 586) resp. 80 000–200 000 (NGO)	6	Krasnodar
4	🇦🇲 Armenien	31 079 (folkräkning 2022)	9	Aparan, Aknalich
5	🇸🇾 Syrien	10 000–15 000	6	Afrin (rest), Qamişlî
6	🇬🇪 Georgien	12 174 (folkräkning 2014)	8	Tbilisi
7	🇺🇸 USA	10 000–15 000	6	Lincoln NE
8	🇫🇷 Frankrike	10 000	6	Paris
9	🇸🇪 Sverige	8 000–12 000	6	Göteborg
10	🇦🇹 Österrike	~5 000	4	Wien
11	🇨🇦 Kanada	3 000–5 000	7	Toronto, Winnipeg
12	🇦🇺 Australien	5 000–6 000	8	Armidale NSW
13	🇮🇷 Iran	<5 000	4	Urmia
14	🇧🇪 Belgien	5 000–15 000 (stor spridning)	4	Bryssel
15	🇳🇱 Nederländerna	3 000–5 000	5	Amsterdam
16	🇨🇭 Schweiz	~3 000	4	Zürich
17	🇳🇴 Norge	~2 000	4	Oslo
18	🇬🇷 Grekland	1 000–3 000	4	Aten
19	🇹🇷 Turkiet	<500 (urspr.) + 2 000 (flyktingar)	7	Mardin
20	🇩🇰 Danmark	500–1 000	4	Köpenhamn
21	🇬🇧 Storbritannien	500–2 000	4	London
22	🇪🇸 Spanien	~500	3	Madrid
23	🇰🇿 Kazakstan	500–1 000	3	Almaty
24	🇦🇿 Azerbajdzjan	~500	4	Baku
25	🇺🇦 Ukraina	<2 000 (efter 2022)	3	Charkiv
26	🇮🇹 Italien	200–500	3	Rom, Milano
27	🇲🇽 Mexiko	~80	2	Mexico City
28	🇧🇷 Brasilien	~50	2	São Paulo
29	🇦🇷 Argentina	~30	2	Buenos Aires
30	🇮🇱 Israel	10–50	3	Tel Aviv
31	🇯🇵 Japan	5–20	2	Tokyo
GLOBALT	,	~1 000 000	7	,

---

32. Översikt över helgedomar

Helgedom	Land	Stad	Status	Betydelse
Lalîş (Şêx Adî)	Irak	Lalîş-dalen	aktiv	Världens heligaste helgedom, pilgrimsmål för alla êzîder
Quba Mêrê Dîwanê	Armenien	Aknalich	aktiv, invigt sept. 2019	Världens största êzîdî-tempel, 25 m, 7 kupoler
Ziarat	Armenien	Aknalich	aktiv, invigt 2012	Det första postsovjetiska êzîdî-templet
Sultan Ezid Temple	Georgien	Tbilisi	aktiv, invigt 2015	Det första templet för êzîdî-diasporan i Transkaukasien efter sovjettiden
Melek Mirans mausoleum	Irak	Ba’şiqa	restaurerat efter 2017	Viktig pilgrimsplats
22 mausoleer Ba’şiqa/Behzanî	Irak	Ba’şiqa, Behzanî	delvis förstörda (ISIS 2014)	Historiskt viktiga
Mam Reşan-helgedomen	Irak	Sinjar (berget)	skadad	Sinjars skyddspatron
Şarfedîn-helgedomen	Irak	Sinjar	skadad	Viktig pilgrimsplats
Şêx Adî i Qastel Cindo	Syrien	Afrin	skadad (2018)	Afrins huvudhelgedom
Berberî-helgedomen	Syrien	Afrin	oklart (efter 2018)	,
Êzîdî-begravningsplatsen Hannover-Lahe	Tyskland	Hannover	aktiv	Europas största êzîdî-begravningsfält, ~200 gravar
Yazidi Cultural Center Lincoln	USA	Lincoln NE	aktiv	Religiöst + kulturellt centrum i USA

---

33. Källindex

Primärkällor (Tillförlitlighet 9–10)

• IOM Iraq DTM → iraqdtm.iom.int
• UNHCR Refugee Data Finder → unhcr.org/refugee-statistics
• UN-OCHA Iraq → reliefweb.int
• Armstat Census 2022 → armstat.am
• Geostat Georgia Census 2014 → geostat.ge
• Rosstat Census 2010 + 2021 → rosstat.gov.ru
• ABS Australia Census 2021 → abs.gov.au
• EUAA Country Guidance Iraq 2024 + Syria 2023
• Förbundsdagsbeslut 19.01.2023 (erkännande av folkmordet i DE)
• Tysklands förbundsförfattningsdomstol, mål 2 BvR 1968/91 (30.06.1992)

Akademiska källor (Tillförlitlighet 8–9)

• Allison, Christine (2011): ”Construction of Kurdish and Yezidi Identities…” Exeter
• Açıkyıldız, Birgül (2010): ”The Yezidis: The History of a Community, Culture and Religion.” I.B. Tauris
• Kreyenbroek, Philip (1995): ”Yezidism: Its Background, Observances and Textual Tradition.” Mellen
• Kızılhan, Jan İlhan (2018): ”Transgenerationale Folgen des Genozids an den Jesiden.” Springer
• Omarkhali, Khanna (2017): ”The Yezidi Religious Textual Tradition.” Harrassowitz
• Spät, Eszter (2018): ”Yezidi Identity Politics and Political Ambitions”
• Schmidinger, Thomas (2019): ”Beyond ISIS: History and Future of Religious Minorities in Iraq”
• Kreyenbroek + Kartal (2009): ”Yezidism in Europe: Different Generations Speak about their Religion”
• Encyclopaedia Iranica ”YAZIDIS i. GENERAL” → iranicaonline.org

NGO-/communitykällor (Tillförlitlighet 6–7)

• Yezidis International → yezidisinternational.org
• Yazda → yazda.org
• Free Yezidi Foundation → freeyezidi.org
• Nadia’s Initiative → nadiasinitiative.org
• Yezidi Legal Network → yazidilegalnetwork.org
• Êzîdernas centralråd i Tyskland → zentralrat-eziden.com
• Yezidi Studies Center Hannover → yezidistudiescenter.org
• ProAsyl (2024) ”The Yazidis, There Is No Going Back…”
• Association des Yezidis de France (AYF)
• Yezidi National Union Armenia (Aziz Tamoyan)
• Eziin → eziin.org

Mediekällor (Tillförlitlighet 5–7)

• Atlantic Council (aug 2025) ”An open wound, a fading light”
• Al Jazeera ”Inside the world’s biggest Yazidi temple”
• PBS Frontline ”Yazidis a decade after ISIS”
• InfoMigrants ”Who are the Yazidis?”
• Nebraska Public Media Lincoln-rapportering
• Kurdistan24, Rudaw
• SBS News Australia

Wikipedia (korskontroll, Tillförlitlighet 5–7)

• Yazidis, Yazidi genocide, Persecution of Yazidis
• Yazidis in: Armenia, Iraq, Germany, Turkey, Georgia, Russia, Syria
• List of Yazidi organizations
• Quba Mêrê Dîwanê
• Lalîş

---

Se även: [Migrationsrouten] (historiska migrationsvågor och rutter).