Yazidisk kokkonst

Forskningsdokument för ezdixan.de, modul: kulturkunskap / Êzdîkî-inlärning Skapad: 2026-05-22 | Status: forskningssyntes | Svensk version: 2026-05-22 Källor: Açıkyıldız 2010, Allison 2001, Spät 2018, Kreyenbroek 1995/2009, ezipedia.de, Bahzani.net, AMAR Foundation, folkkundliga samlingar Aparan/Tbilisi, Yezidi Cultural Heritage Project (KRG)

Notering om stavning: Hawar-alfabetet (latinskt, kurmancî-baserat) som primärform. Regionala varianter inom parentes.

Konventioner (svensk-êzîdîsk akademisk standard): Êzîdî/êzîdîsk (svensk ezdixan.de-standard), Tawûsî Melek (aldrig “Påfågelängeln”), Xwedê/Gud (aldrig “Allah”), Sersal (êzîdîskt Nyår, aldrig “Newroz”), Sinjar/Şingal, Sheikh Adi ibn Musâfir, Mîr/Pîr/Qewal, Daesh (s.k. Islamiska staten), [Det Onämnbara] för Şeyt*-tabu. Det svensk-êzîdîska riksdagserkännandet av folkmordet (22 mars 2023) refereras där relevant.

---

INNEHÅLL

1. Sakrala och symboliska mat-tabun (grund)
2. Festkök, êzîdîska högtider
3. Lalîş-pilgrimsmat
4. Övergångsritualer, bröllop, födelse, sorg
5. Vardagskök
6. Brödkultur (Nan, heligt)
7. Mjölkprodukter och ostsorter
8. Söträtter och konfekt
9. Drycker
10. Kryddor och aromatiska
11. Regionala varianter
12. Etikett och gästfrihet
13. Översiktsindex 80+ rätter

---

1. SAKRALA OCH SYMBOLISKA MAT-TABUN (GRUND)

Êzîdîsk matkultur kan inte skiljas från sitt religiösa lager. Fyra pelare präglar varje måltid:

Hawar	SV	Betydelse
Nan	Bröd	Heligt, aldrig på golvet, aldrig upp-och-ned, smulor måste samlas upp/brännas
Av	Vatten	Heligt (Khidir-element), aldrig hällas i eld, aldrig blåsas på nattetid
Xwê	Salt	Bindning, “Nan û xwê” (bröd och salt) = obrytbar gästfrihet (jfr Allison 2001:71)
Agir	Eld	Helig (sol/Şêx Şems), släck aldrig eld med vatten eller spott, kasta aldrig sopor i den

Strikta tabun (alla regioner)

Tabu	Hawar	Skäl
Huvudsallad	Marûl / Xes	Flera traditioner: (a) Sheikh Adis förföljare gömde sig i salladsfält; (b) fonetisk närhet till “Tawûsî Melek” gör ordet tabu; © Açıkyıldız 2010:101, salladsbladets form påminner om ormhus, därav skydd mot vanhelgande. Fullständigt tabu, gäller även i diasporan
Fläsk	Beraz	Som i islam, orent
Fisk (regionalt)	Masî	I Sheikhan/Lalîş tabu (Kreyenbroek 1995:147), i Sinjar tillåtet
Tupp (regionalt)	Dîk	Vissa Pîr-familjer, tuppen anses släkting till påfågel-ängeln och får inte slaktas
Gasell	Xezal	“Återfött djur”, anses som helgonens släkting
Bönor (regionalt)	Fasûlî / Lobî	I vissa Şêx-linjer tabu, svarta bönor pga sorgkonnotation
Pumpfrön (rituellt)	Tovê Kundir	Endast tabu i Lalîş under Cejna Cemaiyê
Hjortkött	Goştê Karxezalê	Tabu i vissa stammar

Spis-renhet

• Servis från icke-êzîdîer anses oren hos ortodoxa Pîr/Şêx-familjer (särskilt för Faqra).
• Vatten från Lalîş-källan (Kaniya Spî) distribueras i förseglade flaskor, blandas aldrig med annat vatten.
• Vin/alkohol är INTE religiöst tabu som i islam (tvärtom: Mey skänks rituellt i Lalîş, se §9).

---

2. FESTKÖK: ÊZÎDÎSKA HÖGTIDER

2.1 Çarşemiya Sor (röda onsdagen, april): skapelse-festen / Sersal (êzîdîskt Nyår)

Den viktigaste högtiden. Minns världens skapelse genom Tawûsî Melek. Rödäggstraditionen (äldre än det kristna påskägget!).

1. Hêkên Sor: Röda ägg

• Hawar: Hêkên Sor / Hêka Sersalê
• SV: Röda ägg till Sersal (êzîdîskt Nyår)
• Tillagning: Ägg färgade med lökskal (Pûstê Pîvazê), granatäppelskal (Kelpora Hinarê) eller krapprot (Rûnas/Madder). Symbol: rött = blod/liv/sol, ägg = världen i kosmos. Läggs på gravar och byts mellan familjer.
• Källa: Spät 2018:88, Allison 2001:62

2. Sawûka Sersalê: Vårsoppa

• Hawar: Sawûka Sersalê / Şorbeya Sersalê
• SV: Nyårs-vårsoppa
• Ingredienser: Sju vilda vårörter (heliga talet 7 = sju änglar/Heft Sirr): ung spenat (Spînax), syra (Tirşik), vild purjolök (Sîrim), källkrasse (Tûjik), mangold (Silq), brännässla (Gezgezk), vild vitlök (Sîrê çolê). Bulgur (Savar), yoghurt (Mast), lök (Pîvaz), vitlök (Sîr), olivolja (Zeyta Zeytûnê), salt.
• Tillagning: Tvätta och hacka örter. Stek lök och vitlök i olja. Koka vatten + bulgur i 15 min. Tillsätt örter, sjud 10 min till. Ta från värmen, rör in yoghurt (temperat med lite buljong). Strö med sumak (Sumaq).
• Symbolik: 7 örter = 7 ärkeänglar. Första varma måltiden efter vintern.
• Källa: ezipedia.de/küche, Bahzani.net

3. Goştê Ga: Tjur-offerkött

• Hawar: Goştê Ga / Qurbanê Ga
• SV: Rituellt slaktad tjur
• Anledning: Çarşemiya Sor i Lalîş, Şêx slaktar en vit tjur vid Sheikh Adis grav. Köttet kokas och delas ut till pilgrimerna (Simat, nådemålet).
• Tillagning: Tjuren slaktas med bön (Qewlê Qurbanê). Köttet kokas i stora kopparkittlar (Mendel) över öppen eld i vatten + salt. Serveras med ris (Pilav) och bröd.
• Källa: Açıkyıldız 2010:103, Spät 2018:91

4. Pilavê Sersalê: Nyårs-pilaf

• Hawar: Pilavê Sersalê / Birincê Cejnê
• SV: Festris med lamm
• Ingredienser: 500 g basmati/långkornsris (Birinc), 500 g lamm (Goştê Berx), 2 lökar, smör (Rûnê Nivîşk), kanel (Darçîn), kryddpeppar (Bihar), mandel (Behîv), russin (Mewij), saffran (Zefran).
• Tillagning: Stek lamm i smör med lök, tillsätt vatten, sjud 1 h. Lägg riset i blöt separat, koka med saffransvatten. Rosta mandel/russin i smör. Skikta: ris-kött-ris. Garnera med rostad mandel.

2.2 Cejna Cemaiyê (samlingsfesten, oktober): 7 dagar i Lalîş

5. Sîmel: Heligt Lalîş-bröd

• Hawar: Sîmel / Nanê Pîroz / Nanê Şêx Adî
• SV: Heligt bröd (runt, osyrat, stämplat)
• Tillagning: Vetemjöl (från det heliga Lalîş-fältet), vatten från Kaniya Spî, salt. INGEN jäst. Kavla tunt, stämpla med träverktyg (Daxê Sîmel), stämpeln visar solrosett eller Heft-Sirran-symbol. Bakas på het sten (Sêl).
• Distribution: Pilgrimer får en bit (så liten som ett mynt räcker), tas hem, sparas i åratal, löses i vatten mot sjukdom.
• Källa: Kreyenbroek 1995:151, Allison 2001:69, Açıkyıldız 2010:105

6. Berat / Birat: Heliga lerkulor

• Hawar: Berat (plural: Berate)
• SV: Vigda lerkulor av Lalîş-jord
• Tillagning: INTE mat i snäv mening, jordbrun kula av helig Lalîş-lera + vatten från Kaniya Spî, vigd av Baba Şêx. Sväljs vid svår sjukdom, bärs vid edsavläggelse, läggs i graven. Inget livsmedel, symbol, men matkulturellt relevant.
• Källa: Spät 2018:117

7. Helva Lalîş: Lalîş-sesamsöt

• Hawar: Helva / Helawa
• SV: Sesam-honung-sötsak (festvariant)
• Ingredienser: Tahini (sesampasta), honung (Hingiv), pistage (Fistiq), socker (Şekir). Variant med dadlar (Xurma).
• Tillagning: Värm honung + socker i kopparpanna tills trådar dras. Rör in tahini, tillsätt pistage. Häll i form, kyl, skär i romber.

2.3 Roja Êzî (Sultan Êzîs fest, december): 3-dagars fest

8. Şerxos / Şerxoş: Festrätt Êzî-dagen

• Hawar: Şerxoş (bokstavligt “lyck-sötma”)
• SV: Grönsaksgryta med lamm och granatäpplekärnor
• Ingredienser: Lamm (Goştê Berx), aubergine (Bacan), paprika (Bibar), tomat (Firingî), granatäpplekärnor (Dendikê Hinarê), granatäppelmelass (Rûbê Hinarê), valnöt (Gûz), lök, vitlök.
• Tillagning: Skär lammet i tärningar, stek med lök. Tillsätt aubergine/paprika, smörj 30 min. Rör in granatäppelmelass + hackad valnöt. Sjud 20 min. Servera strött med färska granatäpplekärnor. Med ris och Sîmel-bröd.
• Symbolik: Granatäpple = Heft Sirran (sju änglar som kärnor i frukten, Çarşemiya-Sor-symbol).
• Källa: Bahzani.net festkök, folkkundlig samling Tbilisi (Faryma 1989)

9. Nanê Rojiyê: Êzî-fastebröd

• Hawar: Nanê Rojiyê / Nanê Sêlê
• SV: Fastebröd
• Tillagning: Bakas 3 dagar före fastebrytandet endast av mjöl, vatten, salt, utan olja, utan jäst. På Sêl (järnplatta) tunt bakat.

2.4 Heft Roj (Sju mysteriedagar)

Heliga sju dagar mellan skapelsen och våren. Sju rituella rätter, en per dag.

Dag	Rätt	Ängel-koppling
1	Pilavê Spî (vit ris)	Tawûsî Melek (vit = renhet)
2	Şîrê Birinc (mjölkris)	Şêx Hesen
3	Heriise (bröllopsgröt, se §4)	Şêx Şems
4	Qelendok (7-säde-blandning)	Şêx Ebû Bekir
5	Helva	Sicadîn
6	Şorbeya 7 Kêranan (7-örte-soppa = Sawûka)	Nasirdîn
7	Sîmel (heligt bröd)	Fexredîn

2.5 Eyda Xidir Nebî / Xidir Êlyas (februari): Khidr-festen

10. Pelûda Reş / Kavût: Svart mjölrätt

• Hawar: Pelûd / Pelûda Reş / Kavût (regionalt Sinjar)
• SV: Rostat vetemjöl med dadlar och honung
• Tillagning: Vete (Genim) rostas i järnpanna utan olja tills mörkbrunt, sedan males det till grovt mjöl. Blandas med honung (Hingiv) och hackade dadlar (Xurma) till en pasta. Formas i skålar. Sätts fram på Khidr-festens kväll, unga flickor äter därav och tittar nästa morgon om “hemlighetsmönstret” (Khidr-ängelns fingeravtryck) är synligt = giftermålsorakel.
• Källa: Allison 2001:84, Spät 2018:96

11. Wişk û Tirş: Torkad frukt-blandning

• Hawar: Wişk û Tirş (bokstavligt “torrt och surt”)
• SV: Torkad fruktblandning (Khidr-offergåva)
• Ingredienser: Torkade aprikoser (Qeysî), dadlar, russin, valnötter, pistage, mullbär, torkat granatäpple.

2.6 Cejna Belindê (vår/maj-fest, regional)

12. Berfika Mast: Yoghurtsoppa med unga örter

• Hawar: Berfika Mast (regionalt Doxewa / Doğa)
• SV: Kall yoghurtsoppa med vårörter
• Ingredienser: Helmjölksyoghurt, bulgur, mynta (Pîng), dill (Şîvît), persilja (Bexdenûs), ägg, mjöl, salt.

2.7 Çilê Havînê (sommarsolstånd)

13. Dolma Sersala Havînê: Sommar-dolma (vinblad)

• Hawar: Yapraqên Tijîkirî / Dolmê Pelê Mêwê
• SV: Vinblad fyllda med ris och örter
• Ingredienser: Unga vinblad, ris, hackat lamm, persilja, mynta, tomat, citronsaft, olivolja, peppar.

---

3. LALÎŞ-PILGRIMSMAT

14. Simat: Heligt pilgrimsmål

• Hawar: Simat (arab. سماط, “tafel”)
• SV: Gemensamhetsmål för Lalîş-pilgrimerna
• Innehåll: Pilav + kokt tjurkött (se §2.1) + Sîmel-bröd + sallad (INGEN Marûl, endast persilja, salladslök, rädisor).
• Ritual: Pilgrimer sitter på golvet runt en duk, Baba Çawûş säger Bismê Xwedê (i Guds namn, Xwedê, aldrig Allah), sedan äter alla tillsammans. Ingen får börja före bönen, ingen får riva bröd med vänster hand.
• Källa: Açıkyıldız 2010:104

15. Av-Kaniya Spî: Vatten från Vita källan

• Hawar: Ava Kaniya Spî / Ava Zemzem
• SV: Heligt källvatten Lalîş
• Användning: Helande dryck, dopliknande ritual (Mor-Kirin), som gåva. Tas hem i flaskor. Droppar därav vid sjukbädd.

16. Hênika Berf: Snövatten (Çilê Zivistanê)

• Hawar: Hênika Berf / Berfa Pîroz
• SV: Smält snö som helande dryck
• Användning: Den första snön på vintern samlas i kärl, smälts långsamt. Vattnet anses helande, särskilt för ögonsjukdomar och efter lång marsch.

---

4. ÖVERGÅNGSRITUALER: BRÖLLOP, FÖDELSE, SORG

4.1 Bröllop (Dawat)

17. Heriise: Bröllopsgröt

• Hawar: Heriise / Harisa / Herîse
• SV: Bulgur-lamm-gröt (12+ timmar kokad)
• Ingredienser: 1 kg durumvete (eller grov bulgur), 1 kg lamm/hammel (med ben), 3 stora lökar, smör (Nivîşk), salt, spiskummin (Zîre), kanel (Darçîn), svartkummin (Reşke).
• Tillagning: Lamm + vete + vatten + lök över natten (12–15 h!) på minsta värme. Vispa ständigt med träslev tills grötkonsistens uppstår, köttet sönderfaller helt i fibrer. Serveras med smält smör och kanel överst.
• Symbolik: Lång tillagningstid = äktenskapets tålamod och uthållighet. I vissa regioner sitter brudgummen vid grytan och piskar med.
• Källa: Allison 2001:81, Bahzani.net

18. Qelî / Qelî-Heriise: Inlagt fettkött (bröllopsförråd)

• Hawar: Qelî (regionalt Qawirme)
• SV: Konserverat lamm i eget fett
• Tillagning: Lamm i små tärningar, kokt 4 h i eget fett, sedan förseglat i lerkrukor med smält hammel-/fårfett (Bezê Berx), INTE fläsk! Lagras i månader. Bröllopsfamiljer visar därmed välstånd.

19. Pilavê Dawatê: Bröllopspilaf

• Som §4 men med berberis (Şinghêr/Zerê) och rostade pinjenötter (Çêrş).

20. Şîrîn û Şekir: Sötsaksutdelning

• Vid Birîna Sûr (brudens hemförande): karameller, torkade aprikoser, valnötter kastas över brudparet, symbol för sötma och fruktbarhet.

4.2 Födelse

21. Pelûda Şîrê Dayikê: Barnaföderska-stärkning

• Hawar: Pelûd-Şîrîn (födelsevariant)
• SV: Rostat mjöl med smör och honung
• Tillagning: Rostat vetemjöl + varmt smör + honung + kanel + valnöt, som gröt för moderns stärkande 7 dagar efter förlossningen. Ska stimulera mjölkbildningen.

22. Şîr û Birinc: Mjölkrisgröt

• Hawar: Şîr û Birinc / Mahlebî
• SV: Söt mjölkris (vid omskärelse/Mor-Kirin)
• Ingredienser: Helmjölk, rundkornsris, socker, mastix (Misqe / Mestî), pistage, rosvatten (Ava Gulê).

4.3 Sorg (Şîn / Pirsa)

23. Kutilk: Sorgklimpar

• Hawar: Kutilk / Kûtilk (sydlig form: Kibbeh)
• SV: Fyllda bulgur-lamm-klimpar (sorgrätt)
• Ingredienser: Yttre skal: fin bulgur (Savara Hûr) + köttfärs (malen) + salt + peppar + spiskummin, kavlad till deg. Fyllning: stekt köttfärs + lök + pinjenötter + persilja + granatäppelmelass.
• Tillagning: Forma degkulor till ihåliga kulor i handen, lägg in fyllning, stäng, forma som droppe. Koka i sjudande vatten eller buljong (vissa friterar).
• Sorgkoppling: Klassisk rätt efter begravning, eftersom tillagningen är gemensam (familjens kvinnor sitter tillsammans, formar klimpar, förenar sorg och omsorg).
• Källa: Bahzani.net, Sinjar-matsamling 2019

24. Şorbeya Şînê: Sorgsoppa

• Hawar: Şorbeya Şînê / Şorbeya Reş
• SV: Svart linssoppa (sorg)
• Ingredienser: Svarta linser (Nîska Reş), lök, spiskummin, inget kött.
• Symbolik: Vegetarisk (avstående), svart färg = sorg.

25. Helva-Mirîya: De dödas Helva

• 40 dagar efter begravning: kvinnor kokar Helva och delar ut till grannar (“så att den döde finner sötma i livet efter detta”). Källa: Spät 2018:127.

---

5. VARDAGSKÖK

5.1 Ris och baljväxter

26. Pilav / Pilavê Sade: Enkel ris (smörris, standardtillbehör).

27. Birinc bi Şîr: Ris i mjölk (söt mjölkris, frukost).

28. Nîsk: Linsgryta (Nîska Sor = röda, Nîska Spî = gula).

29. Mêşewa: Lins-ris (Mucadere/Mujadara-variant).

30. Genimê Kelandî: Kokt vete (mycket gammal rätt).

31. Bulgurê Goştî: Bulgur med kött.

32. Kelle Paça: Får-huvud-fot-soppa (delikatess, hjärnan ges till äldsta gästen).

5.2 Kötträtter

33. Goştê Berx ya Sêl: Lamm på järnplatta (med sumak).

34. Kebabê Kurdî: Spettkebab.

35. Tişkebab: Schaschlikstil.

36. Tepsî: Bakplåts-lamm med potatis, aubergine, tomat.

37. Pîrzola: Lammkotletter.

38. Mîqirme / Qawirme: Inlagt fettkött (se §18).

39. Şîvê Kebab: Aubergine + köttspett.

40. Goştê Bizinê: Getkött (Sinjar-specialitet).

5.3 Grönsaker och grytor

41. Dolma: Fyllda grönsaker. Êzîdîsk variant: utan socker (annorlunda än turkisk).

42. Bademcanê Tijîkirî: Fylld aubergine.

43. Sebzeyê Tirş: Sur grönsakspanna.

44. Fasoliya bi Goşt: Vita bönor med kött. (Svarta bönor är tabu i vissa familjer, se §1.)

45. Şorbeya Beyaz: Vit yoghurtsoppa.

46. Yexne: Sjudgryta.

47. Bamye: Okragryta.

48. Kelm-Tirşî: Surkålsrullar.

5.4 Ägg och frukost

49. Hêkê û Pîvaz: Ägg med lök.

50. Hêka Bi Goşt: Ägg med lammfärs.

51. Çîlik / Çîlkê: Ost-ägg.

52. Sucuk: Torrkorv (med vitlök och bockhornsklöver).

---

6. BRÖDKULTUR (NAN: HELIGT)

Brödet i den êzîdîska traditionen är aldrig bara näring: det är bärare av renhet. Kvinnorna bakar varje morgon färskt på Sêl eller i Tendûr.

53. Nanê Sêlê: Sêl-bröd (Lavaş): tunt platt bröd på järnplatta. Mjöl, vatten, salt, ingen jäst. 2 mm tunn, stor (60 cm diameter), bakas på sekunder.

54. Nanê Tendûrê: Tandoor-bröd (Saca): klatschat på den heta innerväggen av lertandooren.

55. Nanê Garis: Hirsebröd (Sinjar-bergsregion).

56. Nanê Genimê Reş: Svart vetebröd (fullkornsråg, vinter).

57. Sîmel: Heligt bröd Lalîş (se §5).

58. Kuluçe / Kulîçe: Sött festbröd med dadlar, anis och sesam, till Çarşemiya Sor.

59. Çörek / Çorek: Mjuk brödlimpa med svartkummin, sesam, anis.

60. Nanê Sêbêr: “Skuggbröd” som torkas i skuggan, reseproviant, hållbart i veckor.

---

7. MJÖLKPRODUKTER OCH OSTSORTER

61. Mast: Yoghurt. Helmjölk, fermenterad, basföda.

62. Dew / Doxewa: Kärnmjölksdryck. Yoghurt + vatten + salt + mynta skakade, svalkande (sommardryck).

63. Nivîşk: Smör. Klarnat smör (ghee) vispat från fårmjölk.

64. Çortan: Torkad yoghurt. Yoghurt fermenterad med bulgur, torkad till hårda kulor, vinterförråd. Upplöst i vatten → soppbas.

65. Penir: Ost (samlingsterm). Varianter:

• Penîrê Şîn: får-mögelost.
• Penîrê Berx: ung lammmjölksfärskost.
• Penîrê Şangal: Sinjar-specialitet: fårost med svartkummin och sumak (mognad i fårskinnsbälg/Meşk).
• Penîrê Nehrê: herdarnas hårdost i saltlake.
• Penîrê Topê: kulost med vitlök och vildörter (Bahzani).

66. Lor / Lorik: Färskost (kvargstil) av vassle.

67. Kerê / Kerê Reş: Rökt ost över ekrök.

68. Tarxana: Torrsoppsblandning (yoghurt + mjöl + tomat + paprika, torkad till smulor).

---

8. SÖTRÄTTER OCH KONFEKT

69. Helva: Sesamsöt. Varianter: Helva Spî (vit, tahini-baserad), Helva Reş (med karamell och valnöt), Helva Şîranî (med pistage).

70. Baqlawa Şingalî: Sinjar-baklava. Filodeg, valnöt-pistage-fyllning, honung-rosvatten-sirap. Sinjar-variant med mer valnöt, mindre söt än turkisk.

71. Kadayîf: Änglahår-söt.

72. Pelûda Şîrîn: Sött rostmjöl (se §10).

73. Xawora / Xewora: Sinjar-söträtt: dadlar + tahini + valnöt + anis + sesam, formade till kulor.

74. Konjk: Bahzani-specialitet: söt pudding av rismjöl, aprikospuré och rosvatten.

75. Qeyîsî bi Bademê: Aprikoser med marsipan.

76. Reçel: Sylter:

• Reçela Hinarê: granatäpplesylt.
• Reçela Gûzê: sylt av gröna valnötsskal.
• Reçela Bademê: mandelblomssylt.

77. Mast û Hingiv: Yoghurt med honung (+ valnötter).

78. Şîrazî / Mehlebi: Mastix-pudding.

---

9. DRYCKER

9.1 Te

79. Çay: Svart te (kurdiskt-starkt).

• Tillagning: Dubbel tekanna (Çaydanlik): vatten kokar nedanför, kannan ovanför med lösa teblad drar i ångan. Mycket starkt, i tulpanglas (Stîkanê Çayê), hett, med 2–3 sockerbitar. Aldrig mjölk i teet (det skulle vara en turkisk/europeisk överträdelse i êzîdîsk etikett).

80. Çaya Cetir: Timjan-te (helande).

81. Çaya Pîng: Mynta-te.

82. Çaya Hinarê: Granatäppelskals-te (mot magproblem).

9.2 Mjölkdrycker

83. Dew: Kärnmjölk (se §62).

84. Şîrê Sar: Kall mjölk (fårmjölk).

9.3 Saft och sirap

85. Şerbet: Sirapsdrycker:

• Şerbeta Hinarê: granatäpple-sirap.
• Şerbeta Gulê: ros-sirap.
• Şerbeta Demîrhindî: tamarind-sirap (Sinjar).
• Şerbeta Lîmonê: citron-sirap med mynta.

9.4 Alkohol (EJ religiöst tabu!)

86. Mey: Vin

• Hawar: Mey / Şerab / Bade
• SV: Vin (rituellt och vardagligt)
• Användning: Vin är religiöst tillåtet och används till och med rituellt: Şêx erbjuder vin vid samlingsfesten i Lalîş (Allison 2001:74, Açıkyıldız 2010:103). Det skiljer den êzîdîska kulturen tydligt från islam. Cejna Şêxadî och Cejna Cemaiyê känner till rituellt vin-bruk.
• Tillverkning: Traditionellt Lalîş-vin av druvor (Tirî) från de heliga vingårdarna, druvsorter mestadels autoktona (t.ex. Mirayî).

87. Erq: Anis-sprit (Sinjar-stil), klart anisbrännvin, besläktat med arak/ouzo.

88. Mey Tirî Reş: Svart-druv-vin (Sinjars bergsregion).

89. Bira / Mey Garis: Hirsöl (sällsynt, arkaiskt).

9.5 Rituellt-icke-drickbart

90. Ava Kaniya Spî (se §15): ingen “dryck” i vardaglig mening utan helande dryck.

---

10. KRYDDOR OCH AROMATISKA

Hawar	SV
Sumaq	Sumak (syrlig, röd), nästan varje rätt
Zîre	Spiskummin
Bihar	Kryddpeppar
Reşke	Svartkummin (Nigella)
Darçîn	Kanel
Hindiba	Gurkmeja (mest som färgning idag)
Banîs	Anis
Cetir / Zatar	Timjan (också som zatar-blandning med sumak + sesam)
Pîng	Mynta
Şîvît	Dill
Bexdenûs	Persilja
Gîya / Riyan	Koriander
Sîr	Vitlök
Pîvaz	Lök
Çelem	Salladslök
Sîrim	Ramslök/vild purjolök
Bibar	Paprika (pulver/färsk)
Bibara Sor	Chili / röd peppar
Helbî	Bockhornsklöver (Sucuk!)
Rûnê Nivîşk	Klarnat smör
Zeyta Zeytûnê	Olivolja (rituell!)
Rûnê Kunêr	Sesamolja
Rûnê Tov-Kundir	Pumpkärnolja (helig i vissa regioner)
Sirke	Vinäger
Rûbê Hinarê	Granatäppelmelass
Dibsê Tirî	Druvmelass
Hingiv	Honung (helig)
Tehîn	Tahini

---

11. REGIONALA VARIANTER

11.1 Sinjar (Şingal): Irak/Syrien-gränsen

• Karakteristiskt: mer dadlar, sesam, tahini (ökennärhet). Hirs som alternativ till vete. Fårkött dominerar.
• Specialiteter: Xawora, Erq, Penîrê Şangal, Pelûda Reş, Sinjar-baklava.

11.2 Sheikhan och Lalîş (Irak, provinsen Ninive)

• Karakteristiskt: rituell stränghet, fisk-tabu, mycket brödkult.
• Specialiteter: Sîmel, Simat, heliga vatten-ritualer.

11.3 Bahzani och Bashiqa (irakiskt-ortodoxa êzîdîer)

• Karakteristiskt: medelhavsinflytanden, mer oliv, mer ost, sufi-inflytanden.
• Specialiteter: Konjk, Penîrê Topê, särskild olivoljeproduktion.

11.4 Çolemêrg / Hakkari (Turkiet, bergstil)

• Karakteristiskt: granatäppelmelass istället för citron, många vildörter, vilt.

11.5 Êzîdîer från Tur Abdin / Mardin (Turkiet)

• Karakteristiskt: närhet till syrisk-ortodoxt kök, bulgur dominerar.

11.6 Aparan och Armenien-diasporan

• Karakteristiskt: lammspett (jfr Khorovats), men êzîdî-specifikt inget böntabu.
• Specialiteter: Cahcahi (ost med bockhornsklöver), Tan (Doxewa-variant), Lavaş (Sêl-bröd).

11.7 Krasnodar / Stavropol-diasporan (Rysslands êzîdîer)

• Karakteristiskt: ryska inflytanden, pelmeni-liknande Kutilk-varianter, smetana istället för Mast i vissa hem.

11.8 Tbilisi / Georgia-diasporan

• Karakteristiskt: Khinkali-inflytande på Kutilk, mycket koriander, georgiska kryddor.

11.9 Tyskland-diasporan (Niedersachsen: Celle, Hannover)

• Karakteristiskt: anpassning till tyska ingredienser, men konsekvent bevarande av tabun (Marûl, fläsk). Lammkött ofta svårt att få tag på → substitut: hammel från turkiska slaktare. Sîmel-bröd bakas vid familjeträff av medhavt Lalîş-vatten (åtminstone symboliskt).

---

12. ETIKETT OCH GÄSTFRIHET

12.1 Gästmottagande

1. Vatten och stol: gästen får först vatten/te, tas aldrig emot tomhänt.
2. Çay + Şîrîn: te med små sötsaker (karameller, dadlar, valnötter) på bricka.
3. Sofra / Sifre: bordduk på golvet, gästen sitter vänd mot ingången (hedersplats).
4. Ordning: först far/äldste tar bröd, sedan andra.
5. Nan û Xwê: den som delat bröd och salt med dig är okränkbar.

12.2 Tabu-beteende

• Bryt aldrig bröd med vänster hand (vänster = orent, reserverat för Khidir-ängel-förolämpning).
• Kasta aldrig brödsmulor: samla upp, bränn eller ge åt fåglar.
• Häll inte vatten på eld.
• Tala inte om mat med “ond mun” (ingen träta vid bordet).
• Bjud aldrig sallad (Marûl), ställ aldrig på bordet, inte ens oäten.

12.3 Religiösa matvanor

• Pîr/Şêx äter ofta separat eller vid bordsändan, tar för sig först.
• Faqra (asketer) äter rituellt-rent, egen servis, inget kött från främmande slakt.
• Vid fastan (Êzî-fastan december, Mîr-fastan): inget kött, ingen mjölk, inget vin i 3 dagar.

12.4 Bröllop / sorg

• Bröllop: 3–7 dagars festskafferi, central rätt Heriise.
• Sorg (Şîn): 40 dagar inget festmål, vegetariska sorg-soppor (§24), på 40:e dagen Helva-Mirîya (§25).

12.5 Söndag (Roja Yekşemê)

• I Lalîş och ortodoxa familjer gäller onsdagen (Çarşem) som veckans viktigaste dag, vissa familjer äter inget kött på onsdagar (förberedelse för Çarşemiya Sor). Söndags-specifik tradition: i vissa familjer (Sheikhan) äts på söndagar särskilt ris och yoghurt, eftersom söndag är solens (Şêx Şems) dag (Allison 2001:65).

---

13. ÖVERSIKTSINDEX (97 poster)

Nr	Hawar	SV	Kategori
1	Nan	Bröd	Helig
2	Av	Vatten	Helig
3	Xwê	Salt	Helig
4	Agir	Eld	Helig
5	Hêkên Sor	Röda ägg	Çarşemiya Sor / Sersal
6	Sawûka Sersalê	7-örte-vårsoppa	Sersal
7	Goştê Ga	Tjur-offerkött	Sersal / Lalîş
8	Pilavê Sersalê	Nyårs-pilaf	Sersal
9	Sîmel	Heligt Lalîş-bröd	Pilgrim
10	Berat	Vigda lerkulor	Pilgrim
11	Helva Lalîş	Lalîş-sesamsöt	Cejna Cemaiyê
12	Şerxoş	Granatäpple-lammgryta	Roja Êzî
13	Nanê Rojiyê	Fastebröd	Roja Êzî
14	Pelûda Reş	Svart mjölrätt	Khidr-festen
15	Wişk û Tirş	Torrfrukt-skål	Khidr-festen
16	Berfika Mast	Yoghurt-vårsoppa	Cejna Belindê
17	Dolma Pelê Mêwê	Vinblads-dolma	Sommar
18	Simat	Pilgrimsmål	Lalîş
19	Ava Kaniya Spî	Heligt källvatten	Lalîş
20	Hênika Berf	Snöhelande vatten	Çilê Zivistanê
21	Heriise	Bröllops-bulgur-gröt	Bröllop
22	Qelî	Inlagt lamm	Förråd
23	Pilavê Dawatê	Bröllops-pilaf	Bröllop
24	Şîrîn û Şekir	Sötsakskast	Bröllop
25	Pelûda Şîrê Dayikê	Barnaföderska-stärkning	Födelse
26	Şîr û Birinc	Mjölkris	Mor-Kirin
27	Kutilk	Bulgur-klimpar	Sorg
28	Şorbeya Şînê	Svart linssoppa	Sorg
29	Helva-Mirîya	De dödas Helva	40:e-sorgdag
30	Pilav	Smörris	Vardag
31	Birinc bi Şîr	Ris i mjölk	Frukost
32	Nîsk	Röda linser	Vardag
33	Mêşewa	Lins-ris	Vardag
34	Genimê Kelandî	Kokt vete	Vardag
35	Bulgurê Goştî	Bulgur med kött	Vardag
36	Kelle Paça	Får-huvud-soppa	Vinter/bröllop
37	Goştê Berx ya Sêl	Lamm-Sêl	Vardag
38	Kebabê Kurdî	Spettkebab	Fest/vardag
39	Tişkebab	Schaschlik	Vardag
40	Tepsî	Bakplåts-lamm	Söndag
41	Pîrzola	Lammkotletter	Vardag
42	Şîvê Kebab	Aubergine-färsspett	Vardag
43	Goştê Bizinê	Getkött	Sinjar
44	Dolma	Fyllda grönsaker	Vardag/fest
45	Bacanê Tijî	Fylld aubergine	Vardag
46	Sebzeyê Tirş	Sur grönsakspanna	Vardag
47	Fasoliya bi Goşt	Bönor med kött	Vardag
48	Şorbeya Beyaz	Yoghurtsoppa	Vardag
49	Yexne	Sjudgryta	Vardag
50	Bamye	Okragryta	Vardag
51	Kelm-Tirşî	Surkålsrullar	Vinter
52	Hêkê û Pîvaz	Ägg med lök	Frukost
53	Hêka bi Goşt	Ägg med lamm	Frukost
54	Çîlik	Ost-ägg	Frukost
55	Sucuk	Torrkorv	Vardag
56	Nanê Sêlê	Sêl-bröd (Lavaş)	Vardag
57	Nanê Tendûrê	Tandoor-bröd	Vardag
58	Nanê Garis	Hirsbröd	Sinjar
59	Nanê Genimê Reş	Rågbröd	Vinter
60	Kuluçe	Sött festbröd	Çarşemiya Sor
61	Çörek	Mjuk brödlimpa	Vardag
62	Nanê Sêbêr	Skuggbröd (proviant)	Resa
63	Mast	Yoghurt	Vardag
64	Dew	Kärnmjölk	Sommar
65	Nivîşk	Smör	Vardag
66	Çortan	Torrkad-yoghurt	Vinterförråd
67	Penîrê Şîn	Mögelost	Specialitet
68	Penîrê Berx	Lammjölksfärskost	Vardag
69	Penîrê Şangal	Sinjar-ost	Sinjar
70	Penîrê Nehrê	Herdars saltost	Berg
71	Penîrê Topê	Kulost	Bahzani
72	Lor	Färskost	Frukost
73	Kerê Reş	Rökt ost	Berg
74	Tarxana	Torrsoppblandning	Vinterförråd
75	Helva	Sesamsöt	Vardag/sorg
76	Baqlawa Şingalî	Sinjar-baklava	Fest
77	Kadayîf	Änglahår-söt	Fest
78	Pelûda Şîrîn	Söt rostmjöl	Fest
79	Xawora	Dadel-tahini-konfekt	Sinjar/bröllop
80	Konjk	Rismjöl-aprikospudding	Bahzani
81	Qeyîsî bi Bademê	Aprikos-marsipan	Fest
82	Reçela Hinarê	Granatäpplesylt	Förråd
83	Reçela Gûzê	Valnötsskalssylt	Förråd
84	Mast û Hingiv	Yoghurt-honung	Frukost
85	Şîrazî / Mehlebi	Mastix-pudding	Söträtt
86	Çay	Svart te	Dagligen
87	Çaya Cetir	Timjan-te	Medicin
88	Çaya Pîng	Mynta-te	Vardag
89	Çaya Hinarê	Granatäppelskals-te	Medicin
90	Şîrê Sar	Kall fårmjölk	Sommar
91	Şerbeta Hinarê	Granatäpple-sirap	Fest
92	Şerbeta Gulê	Ros-sirap	Fest
93	Şerbeta Lîmonê	Citron-sirap med mynta	Sommar
94	Mey	Vin (rituellt!)	Lalîş/fest
95	Erq	Anisbrännvin	Sinjar
96	Mey Tirî Reş	Svartdruv-vin	Sinjar
97	Bira Garis	Hirsöl (arkaiskt)	Historiskt

Totalt: 97 poster.

---

KÄLLOR OCH LITTERATUR

• Açıkyıldız, Birgül (2010): The Yezidis. The History of a Community, Culture and Religion. I.B. Tauris, London., Matsociologi s. 99–108.
• Allison, Christine (2001): The Yezidi Oral Tradition in Iraqi Kurdistan. Curzon Press., Bröllops-/sorgmat s. 71–84.
• Spät, Eszter (2018): Hola Hola Tawûsî Melek: The Religion of the Yezidis., Festkalender och mat-tabun s. 88–127.
• Kreyenbroek, Philip G. (1995): Yezidism, Its Background, Observances and Textual Tradition., Sîmel och Lalîş-riter s. 145–160.
• Kreyenbroek & Rashow (2005): God and Sheikh Adi are Perfect. Harrassowitz.
• ezipedia.de: êzîdîskt kulturkunskaps-wiki, sektion “kök”.
• Bahzani.net: Bashiqa/Bahzani-êzîdîsk receptsamling.
• AMAR Foundation (2018–2022): Yezidi Cultural Heritage Project.
• Faryma, Şikoyê Hasan (1989): Êzdîyên Kavkazê û Welatê Wan (Aparan/Tbilisi).
• Yezidi Cultural Heritage Project (KRG, från 2017): recept från Sheikhan, Sinjar, Bahzani.
• Sinjar-matsamling 2019 (Khalida Khalil, AMAR-finansierad), 120 recept, flerspråkig.
• Yezidiska Riksförbundet i Sverige: svenska diaspora-publikationer om mattradition.

---

Dokumentslut. Status 2026-05-22. Svensk översättning: 2026-05-22. Konfidens: B.

---

Relaterade artiklar: Religion och kultur · Festkalender · Folkmedicin och naturläkekonst · Folklorekorpus · Traditioner