Êzîdîskt alfabet: historiskt och modernt

Djupforskning om alla skriftsystem som någonsin använts för att skriva êzîdîsk-kurmancî och heliga êzîdîska texter. Status: 2026-05-22 · Språk granskade: EN, DE, RU, AR, KU, FR, HY, SV · Källor: 35+

Akademisk ärlighet först. Där en skrift är ett modernt aktivistprojekt säger vi det. Där manuskript anses vara troliga förfalskningar dokumenterar vi forskningsläget transparent.

Konventioner (svensk-êzîdîsk akademisk standard): Êzîdî/Êzîdîer/êzîdîsk (sajtens endonym-standard), Tawûsî Melek (aldrig “Påfågelängeln”), Xwedê/Gud (aldrig “Allah”), Sersal (êzîdîskt Nyår, aldrig “Newroz”), Sinjar/Şingal, Sheikh Adi ibn Musâfir, Lalîş, Mîr/Pîr/Qewal, Daesh (s.k. Islamiska staten), [Det Onämnbara] för Şeyt*-tabu. Svenska Riksdagens erkännande av folkmordet (22 mars 2023) refereras där det är relevant. Yezidiska Riksförbundet i Sverige är den centrala diasporastrukturen.

---

Översikt: skrift × period × region × status

#	Skrift	Period (förstabeläg/standard)	Huvudregion	Status idag	ISO 15924	Unicode
1	Êzîdîsk skrift / “Lalîş-skrift”	omtvistat: 1100–1300-tal ELLER 1700–1800-tal; moderniserad 2013	Lalîş (IQ), Tbilisi (GE)	återupplivad, mycket liten	Yezi	U+10E80–10EBF (v13.0, 2020)
2	Hawar-latin (Bedirxan)	1932, Damaskus	Diaspora, Bakur, Rojava	levande, dominant	Latn	Baslatin + diakritiska
3	Cindî-kyrilliska (Hejiyê Cindî)	1946, Jerevan	Armenien, Georgien, Ryssland	levande, krympande	Cyrl	Cyrillic Extended
4	Arabisk-osmansk (manuskripthistorisk)	ca 1880–1911 (publicerade codices)	Mosul, Sinjar	endast faksimilforskning	Arab	Arabic
5	Sorani-arabiska (Hewramî-/Soranî-stil)	1928 KRG-standard, av Êzîdîer sedan ca 1990	KRG-Êzîdîer (Şingal, Duhok)	levande, regional	Arab	Arabic + utökningar
6	Syriska / Garshûnî	1800-tal (två isolerade manuskript)	Mosul-omgivning	rent historisk	Syrc	Syriac
7	Armeniska (västvariant)	1921–1929	Armeniska SSR	endast historiskt	Armn	Armenian
8	Yanalif (sovjet-latin)	1929–1939/46	UdSSR (även Jerevan-Êzîdîer)	endast historiskt	Latn	Latin Extended

Viktigt: Punkt 4 och 7 är inga egna êzîdîsk-specifika system, utan adaptioner av större skriftfamiljer.

---

Del 1: Êzîdîsk skrift / “Lalîş-skrift” (autokton, kontroversiell)

Status: rekonstruerad/återupplivad (liten användargrupp i Tbilisi och Duhok) Uppfinnare/standardisator (modern form): Dimitri Pirbari (Ilia State University, Tbilisi) + Kêrîm Amoêv (êzîdîsk orientalist) År: Modernisering 2013 i Tbilisi; Unicode-upptagning 13.0 den 10 mars 2020 Antal bokstäver: klassiskt konsonantal 33; moderniserat 42; Unicode-block 47 kodpunkter (40 bokstäver + 2 kombinerande tecken + 1 avgränsare + 4 historiska/alternativa former) Var det används idag: Sultan-Êzîd-templet i Tbilisi (väggskrift med heliga namn, invigt 2015); bönboken Dua’yêd Êzdiyan (Andliga rådet Tbilisi, 2018); Andliga rådets brevhuvud; vapen ISO 15924: Yezi (179) Unicode-omfång: U+10E80–U+10EBF (SMP, “Yezidi”-block)

1.1 Kritisk klassificering: varifrån kommer alfabetet?

I forskningslitteraturen finns stark debatt:

• “För-antikens”-position (Pirbari, Amoêv, Rovenchak, Karaca; Atlas of Endangered Alphabets; Lalîş-centret Duhok): Skriften skulle vara överlevererad i två manuskript, Meshaf Reş (“Svarta boken”) och Kitêba Cilwe (“Uppenbarelseboken”), på gasellpergament från 1100–1300-talet. Källa: Omarkhali 2017, Pirbari/Rovenchak/Karaca 2019.
• Skeptisk/mainstream-position (Encyclopaedia Britannica, Wikipedia EN, Alphonse Mingana 1916): De två codices dyker upp först på 1880-talet i Mosul och publiceras från 1895 (Browne) och 1911 (Anastase-Marie de Saint-Élie). Assyriern Jeremiah Shamir från Ankawa (manuskripthandlare, ex-munk) anses som trolig förfalskare eller medförfattare. Britannica skriver öppet: “It is now widely suspected that both volumes were compiled by non-Yazīdīs in the 19th century and then were passed off as ancient manuscripts.”
• Förmedlande position (Christine Allison 2001, Khanna Omarkhali 2017): Den religiösa kunskapen är gammal och oralt tillförlitligt traderad (Qewlê, Beytê, Heft Sirran, se notis nedan). Men: den skriftliga fixeringen i bokform är ett fenomen från sent 1800-tal. Skriften själv kan vara äldre (för Pîr-Mişûr-genealogidokument, se Pirbari & Tawoussi 2019 om “Mişūr of Pîr Sînî Bahrî/Dārānî”), men som “bibelcodex” är den modernt konstruerad.

Notis om Heft Sirran: Innehåll nämns här uteslutande strukturellt. Till skydd för den religiösa sfären återges inga heliga formler. Där akademiska källor nämner Şêx-namn skriver vi “[Det Onämnbara]”.

Forskningens slutsats: Det moderna yazidiska alfabetet (2013) är en välgrundad filologisk rekonstruktion-cum-reform av Pirbari & Amoêv baserad på existerande (omtvistade) manuskript-glyfer, kompletterad med vokaltecken och diakritiska för moderna kurmancî-fonem. Det är ingen tidlöst-antik tempelskrift som populära êzîdîska aktivistsidor ofta antyder, men det är inte heller ren aktivism-bluff: det har manuskriptförlagor (vars datering är omtvistad) och har sedan 2018 verklig liturgisk användning.

1.2 Komplett bokstavstabell (Unicode 13.0, 2020)

Skrivriktning: höger-till-vänster, horisontellt, ingen kursivkoppling (bokstäver står ensamma, till skillnad från arabiska).

#	Kodpunkt	Glyf	Namn (Unicode)	Hawar-latin	IPA	Kommentar
1	U+10E80	𐺀	YEZIDI LETTER ELIF	a / e / ê	/aː/, /ɛ/	Vokalbärare (likt alif)
2	U+10E81	𐺁	YEZIDI LETTER BE	b	/b/
3	U+10E82	𐺂	YEZIDI LETTER PE	p	/p/
4	U+10E83	𐺃	YEZIDI LETTER PHE	p’	/pʼ/
5	U+10E84	𐺄	YEZIDI LETTER THE	t’	/tʼ/
6	U+10E85	𐺅	YEZIDI LETTER SE	s	/s/	sas/thay-reflex
7	U+10E86	𐺆	YEZIDI LETTER CIM	c	/dʒ/	likt Hawar c
8	U+10E87	𐺇	YEZIDI LETTER CHIM	ç	/tʃ/	likt Hawar ç
9	U+10E88	𐺈	YEZIDI LETTER CHHIM	ç’	/tʃʼ/
10	U+10E89	𐺉	YEZIDI LETTER HHA	ḥ	/ħ/	semitisk reflex
11	U+10E8A	𐺊	YEZIDI LETTER XA	x	/x/
12	U+10E8B	𐺋	YEZIDI LETTER DAL	d	/d/
13	U+10E8C	𐺌	YEZIDI LETTER ZAL	z̲	/z/ ~ /ð/	hist. ð
14	U+10E8D	𐺍	YEZIDI LETTER RA	r	/ɾ/
15	U+10E8E	𐺎	YEZIDI LETTER RHA	rr	/r/	långt/trillat r
16	U+10E8F	𐺏	YEZIDI LETTER ZA	z	/z/
17	U+10E90	𐺐	YEZIDI LETTER JA	j	/ʒ/
18	U+10E91	𐺑	YEZIDI LETTER SIN	s	/s/
19	U+10E92	𐺒	YEZIDI LETTER SHIN	ş	/ʃ/
20	U+10E93	𐺓	YEZIDI LETTER SAD	ṣ	/sˤ/	emfatisk
21	U+10E94	𐺔	YEZIDI LETTER DAD	ḍ	/dˤ/	emfatisk
22	U+10E95	𐺕	YEZIDI LETTER TA	t	/t/
23	U+10E96	𐺖	YEZIDI LETTER ZE	ẓ	/zˤ/	emfatisk
24	U+10E97	𐺗	YEZIDI LETTER EYN	ʿ	/ʕ/	semitisk faryngal
25	U+10E98	𐺘	YEZIDI LETTER XHEYN	ẍ / ġ	/ɣ/	likt Hawar ẍ
26	U+10E99	𐺙	YEZIDI LETTER FA	f	/f/
27	U+10E9A	𐺚	YEZIDI LETTER VA	v	/v/
28	U+10E9B	𐺛	YEZIDI LETTER VA ALT. FORM	v (alt.)	/v/	alternativ glyf
29	U+10E9C	𐺜	YEZIDI LETTER QAF	q	/q/
30	U+10E9D	𐺝	YEZIDI LETTER KAF	k	/k/
31	U+10E9E	𐺞	YEZIDI LETTER KHAF	k’	/kʼ/
32	U+10E9F	𐺟	YEZIDI LETTER GAF	g	/g/
33	U+10EA0	𐺠	YEZIDI LETTER LAM	l	/l/
34	U+10EA1	𐺡	YEZIDI LETTER MIM	m	/m/
35	U+10EA2	𐺢	YEZIDI LETTER NUN	n	/n/
36	U+10EA3	𐺣	YEZIDI LETTER UM	u	/ʉ/	vokal u
37	U+10EA4	𐺤	YEZIDI LETTER WAW	w	/w/
38	U+10EA5	𐺥	YEZIDI LETTER OW	o	/o/
39	U+10EA6	𐺦	YEZIDI LETTER EW	e	/e/
40	U+10EA7	𐺧	YEZIDI LETTER HAY	h	/h/
41	U+10EA8	𐺨	YEZIDI LETTER YOT	y / î	/j/, /iː/
42	U+10EA9	𐺩	YEZIDI LETTER ET	ê	/e/
,	U+10EAB	𐺫	YEZIDI COMBINING HAMZA MARK	’	/ʔ/	glottal stop
,	U+10EAC	𐺬	YEZIDI COMBINING MADDA MARK	ā	förlängning	över vokal
,	U+10EAD	𐺭	YEZIDI HYPHENATION MARK	–	,	radbrytning
,	U+10EB0	𐺰	YEZIDI LETTER LAM WITH DOT ABOVE	(hist.)	(hist.)	historisk
,	U+10EB1	𐺱	YEZIDI LETTER YOT WITH CIRCUMFLEX	(hist.)	(hist.)	historisk

Exempelord i êzîdîsk skrift: Tawûsê Melek → 𐺕𐺀𐺤𐺣𐺑𐺩 𐺡𐺩𐺠𐺝 (teoretisk transliteration; läses höger-till-vänster).

1.3 Historik och bedömning

1. Manuskriptförlagor (Mischk-codices, Meshaf Reş, Cilwe): först belagda omkring 1880–1911 i forskningslitteraturen (Browne 1895, Anastase-Marie 1911, Mingana 1916). Tidigare: inga externa belägg. Intern êzîdîsk tradition hävdar äldre rotning (på Lalîş tempelväggar, som Agatha Christie nämnde på sin Lalîş-resa 1934, “knappt läsbart av vittring”).
2. Mişūr-manuskript (Pîr-genealogidokument): bättre beläggsläge. Pirbari, Mossaki & Yezdin Sardarian publicerade 2019 i Iranian Studies en kritisk edition av Mişūr-manuskriptet av Pîr Sînî Bahrî/Dārānî, denna tradition är som dokumentsystem reell och gammal (minst senmedeltida).
3. Pirbari/Amoêv-reformen 2013 i Tbilisi: på initiativ av Andliga rådet för Êzîdîer i Georgien moderniserad; vokaltecken tillagda, glyfvarianter standardiserade.
4. Unicode-ansökan L2/19-051 av 26 februari 2019 (författare: Pirbari · Rovenchak · Karaca). Antagen av UTC i maj 2019, upptagen i Unicode 13.0 den 10 mars 2020.
5. Idag använt: liturgiskt litet men synligt, Sultan-Êzîd-templet i Tbilisi (invigt 18 juni 2015), bönboken Dua’yêd Êzdiyan (2018), väggbeskrivningar, vapen, appen “Yezidi Alphabet” (iOS 2022), Lexilogos onlinetangentbord, Letterly-transliterator.

1.4 Källor (sektion 1)

• Pirbari, D. / Rovenchak, A. / Karaca, E. (2019): Proposal for encoding the Yezidi script in the SMP of the UCS, L2/19-051, Unicode Consortium. [A]
• Rovenchak, A. / Pirbari, D. / Karaca, E. (2022): Yezidi Alphabet: The Way to Unicode, Free University Journal of Asian Studies (Tbilisi). [A]
• Omarkhali, Khanna (2017): The Yezidi Religious Textual Tradition: From Oral to Written, Harrassowitz, Wiesbaden. [A]
• Pirbari, D. / Mossaki, N. / Yezdin Sardarian, M. (2019): A Yezidi Manuscript: Mišūr of Pîr Sînî Bahrî/Pîr Sînî Dārānî, Iranian Studies 53(1–2). [A]
• Encyclopaedia Britannica: Kitāb al-jilwah. [B]
• Wikipedia EN: Yazidi Book of Revelation; Yezidi (Unicode block). [C]
• Atlas of Endangered Alphabets: Yezidi. [B]
• Omniglot: Yezidi alphabet. [B]
• Unicode Code Chart U+10E80, PDF (officiellt). [A]

---

Del 2: Hawar-latin (1932): dagens dominerande skrift

Status: levande, dominant (diaspora, Turkiet-Bakur, Rojava) Uppfinnare: Mîr Celadet Alî Bedirxan (1893–1951, Damaskus), stödd av brodern Kamuran Bedirxan, franske orientalisten Roger Lescot (1914–1975, Institut Français de Damas) och Pierre Rondot. År: första numret av tidskriften Hawar (kurd. “Skri efter hjälp”) den 15 maj 1932 i Damaskus, franska mandatet Syrien. Antal bokstäver: 31 (26 ISO-baslatinska + 5 med diakritika: Ç, Ê, Î, Ş, Û) Var det används idag: hela diasporan (Sverige, Tyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, USA), Turkiet (Bakur), Rojava/nordöstra Syrien, KRG (sekundärt vid sidan av sorani-arabiska), kurdiska onlineportaler (ÊzîdîPress, Êzîdî24). ISO 15924: Latn Unicode: Baslatin + Latin-1 Supplement + Latin Extended-A

2.1 Komplett Hawar-tabell

#	Maj/Min	IPA	Ex. (kurmancî)	Betydelse	Cindî-kyrillisk motsv.
1	A a	/aː/	av	vatten	А а
2	B b	/b/	bav	far	Б б
3	C c	/dʒ/	cejn	fest	Щ щ
4	Ç ç	/tʃ/	çiya	berg	Ч ч
5	D d	/d/	dar	träd	Д д
6	E e	/ɛ/	ez	jag	Ә ә
7	Ê ê	/eː/	êş	smärta	Е е
8	F f	/f/	film	film	Ф ф
9	G g	/g/	gund	by	Г г
10	H h	/h/	hesp	häst	Һ һ
11	I i	/ɪ/	ji	från	Ь ь
12	Î î	/iː/	îro	idag	И и
13	J j	/ʒ/	jin	kvinna	Ж ж
14	K k	/k/, /kʰ/	kar	arbete	К к / Кʼ кʼ
15	L l	/l/	lal	stum	Л л
16	M m	/m/	mal	hus	М м
17	N n	/n/	nan	bröd	Н н
18	O o	/o/	ode	rum	О о
19	P p	/p/, /pʰ/	par	förra året	П п / Пʼ пʼ
20	Q q	/q/	qehwe	kaffe	Ԛ ԛ
21	R r	/ɾ/, /r/	reş	svart	Р р / Рʼ рʼ
22	S s	/s/	sor	röd	С с
23	Ş ş	/ʃ/	şev	natt	Ш ш
24	T t	/t/, /tʰ/	text	text	Т т / Тʼ тʼ
25	U u	/ʉ/	du	du	Ӧ ӧ
26	Û û	/uː/	dûr	fjärran	У у
27	V v	/v/	van	dessa	В в
28	W w	/w/	welat	hemland	Ԝ ԝ
29	X x	/x/	xanî	hus	Х х
30	Y y	/j/	yek	ett	Й й
31	Z z	/z/	zeman	tid	З з

Utvidgade Hawar-diakritika (utöver standarden, vanliga i akademiska verk):

• ḧ /ħ/ (semitisk faryngal)
• ẍ /ɣ/ (tonande velar frikativa)
• ʿ /ʕ/ (faryngal approximant)
• q̇ /qʰ/, sällsynt

2.2 Historik och êzîdîsk adoption

1. Damaskus 1932: Celadet Bedirxan publicerar första numret av Hawar den 15 maj 1932. Tidskriften går i två faser 1932–1935 och 1941–1943, totalt 57 nummer, sista numret 15 augusti 1943. Nummer 1–23 använder arabisk + latinsk parallellt; från nummer 24 endast latin.
2. Systertidskriften Ronahî (1942–1945) konsoliderar systemet.
3. Roger Lescot publicerar 1938 Enquête sur les Yézidis de Syrie et du Djebel Sindjâr (Institut Français de Damas), det då mest precisa verket om êzîdîsm, i Hawar-latin.
4. Êzîdîsk adoption (diaspora): med första stora êzîdîsk-migrationen till Tyskland (1970-talet) och Sverige blir Hawar de facto skriften för kurdisk-êzîdîska publikationer. ÊzîdîPress (grundad 2014, Tyskland) använder nästan uteslutande Hawar. Yezidiska Riksförbundet i Sverige kommunicerar på svenska + Hawar-latin.
5. 15 maj = kurdiska språkets dag (sedan 2006): minne av Hawars första nummer.

2.3 Källor (sektion 2)

• Bedirxan, Celadet (red.): Hawar, nr 1–57, Damaskus 1932–1943. [A]
• Wikipedia EN: Hawar (magazine), Celadet Alî Bedirxan, Kurdish alphabets. [C]
• Lescot, Roger (1938): Enquête sur les Yézidis de Syrie et du Djebel Sindjâr, Beirut/Damaskus. [A]
• ANF News: May 15: The day of the Kurdish language and the legacy of Hawar. [B]
• Kurdish-history.com: Celadet Alî Bedirxan. [C]
• Omniglot: Kurdish language and alphabets. [B]

---

Del 3: Cindî-kyrilliska (1946): sovjet-Êzîdîernas skrift

Status: levande (Armenien, Georgien, Ryssland), men krympande Uppfinnare: Hejiyê Cindî (Heciyê Cindî / Аджи́е Дин́ди, 18 mars 1908 – 1 maj 1990), kurdisk-êzîdîsk lingvist, född i byn Yemençayir nära Kars (nuvarande Turkiet), familjen flydde 1915–1918 till Armenien. År: standardiserat 1946 i Jerevan, Armeniska SSR; officiell tryckåtertåer av kurdiska tidningen Rya T’eze i Cindî-kyrilliska 1955. Antal bokstäver: 40 (med ejektiva konsonanter via apostrofdiakritikum) Var det används idag: Aparan, Jerevan, Tbilisi, Krasnodar, Stavropol (Ryssland); êzîdîska skolor i Armenien (vikande); Rya T’eze (online). ISO 15924: Cyrl Unicode: Cyrillic + Cyrillic Supplement (bl.a. Ԛ ԛ U+051A/051B, Ԝ ԝ U+051C/051D, Һ һ U+04BA/04BB)

3.1 Komplett Cindî-tabell

#	Maj/Min	Hawar-motsv.	IPA	Exempel	Betydelse
1	А а	a	/aː/	ав (av)	vatten
2	Б б	b	/b/	бав (bav)	far
3	В в	v	/v/	вэ (ve)	denne
4	Г г	g	/g/	гунд (gund)	by
5	Гʼ гʼ	ẍ / ġ	/ɣ/	гʼар (ẍar)	grotta
6	Д д	d	/d/	дар (dar)	träd
7	Е е	ê	/eː/	ез (êz)	jag (var.)
8	Ә ә	e	/ɛ/	әз (ez)	jag
9	Әʼ әʼ	(emf.)	/ɛˤ/	sällan	,
10	Ж ж	j	/ʒ/	жьн (jin)	kvinna
11	З з	z	/z/	земан (zeman)	tid
12	И и	î	/iː/	иро (îro)	idag
13	Й й	y	/j/	йек (yek)	ett
14	К к	k	/k/	кар (kar)	arbete
15	Кʼ кʼ	k̲ / kh	/kʰ/	кʼар (k̲ar)	åsna (asp.)
16	Л л	l	/l/	лал (lal)	stum
17	М м	m	/m/	мал (mal)	hus
18	Н н	n	/n/	нан (nan)	bröd
19	О о	o	/o/	оде (ode)	rum
20	Ӧ ӧ	u	/ʉ/	дӧ (du)	du
21	П п	p	/p/	пар (par)	förra året
22	Пʼ пʼ	p̲ / ph	/pʰ/	пʼар (p̲ar)	pengar (asp.)
23	Р р	r	/ɾ/	рэ (re)	väg
24	Рʼ рʼ	rr	/r/	рʼаст (rrast)	sant
25	С с	s	/s/	сор (sor)	röd
26	Т т	t	/t/	те (te)	dig
27	Тʼ тʼ	t̲ / th	/tʰ/	тʼу (t̲u)	du (asp.)
28	У у	û	/uː/	дур (dûr)	fjärran
29	Ф ф	f	/f/	фьлм (film)	film
30	Х х	x	/x/	ханьйе (xanî)	hus
31	Һ һ	h	/h/	һэсп (hesp)	häst
32	Һʼ һʼ	ḥ	/ħ/	һʼэб (ḥeb)	korn
33	Ч ч	ç	/tʃ/	чьйа (çiya)	berg
34	Чʼ чʼ	ç̲	/tʃʰ/	чʼар (ç̲ar)	fyra (asp.)
35	Ш ш	ş	/ʃ/	шэв (şev)	natt
36	Щ щ	c	/dʒ/	щэжьн (cejn)	fest
37	Ь ь	i	/ɪ/	дьл (dil)	hjärta
38	Э э	e (var.)	/ɛ/	(variantform)	,
39	Ԛ ԛ	q	/q/	ԛһѵе (qehwe)	kaffe
40	Ԝ ԝ	w	/w/	ԝэлат (welat)	hemland

Egenskap: Cindî dubblerar för aspirerade/ejektiva konsonanter med apostrof (Кʼ, Пʼ, Тʼ, Чʼ, Һʼ). Systemet är fonologiskt mer precist än Hawar, eftersom Hawar inte standardmässigt skiljer aspiratpar som /p/ vs. /pʰ/.

3.2 Historik och êzîdîsk betydelse

1. Förhistoria 1921–1929: första nedskrivningen av kurmancî i Armeniska SSR med västarmeniska alfabetet (Hraj Hovhannisyan m.fl.); se sektion 7.
2. Yanalif-fas 1929–1937: latinisering enligt Yanalif-modell (se sektion 8).
3. Kyrillisk standard 1946: Hejiyê Cindî utvecklar 40-bokstavssystemet på uppdrag av Institutet för språk vid Armeniska SSR:s vetenskapsakademi. Cindî var själv êzîdîsk-kurdisk (född i êzîdîsk familj), disputerad kurdolog.
4. Rya T’eze (Р’йа т’әзә, “Den Nya Vägen”): grundad 25 mars 1930 (först i Yanalif/Şemo-Margulov-latin); pausad 1937 under Stalin; åter från 1955 i Cindî-kyrilliska under Miroyê Esed. Än idag (online) ett centralt medium för armeniska êzîdîska diasporan.
5. Êzîdîska lingvister i “Jerevanskolan”: Emînê Avdal, Casimê Celîl, senare Ordîxanê Celîl, Cemşîd Celîl, Tosin Reşîd, alla publicerar i Cindî-kyrilliska.
6. Utbildning: 1930–1937 nästan 30 kurdiska skolor i Armenien; efter 1955 återupplivat. Idag (2026): få êzîdîska timmar i Aparan/Alagyaz och vid Jerevan State University (kurdologistolen).
7. Identitetsstrid: sedan 2000-talet två strömningar i Armenien: (a) “Êzîdîer är egen etnicitet” → publikationer ofta på armeniska + Cindî-kyrilliska; (b) “Êzîdîer är religiösa kurder” → publicerar i Cindî-kyrilliska med kurmancî-identitetsdiskurs. Skriften själv är neutral.

3.3 Källor (sektion 3)

• Wikipedia EN: Heciyê Cindî, Ria Taza, Yazidis in Armenia. [C]
• Wikipedia RU: Езидское письмо; Курдская письменность. [C]
• Special Collections University of Exeter: Rya T’eze and the Kurds in Armenia. [B]
• Minority Rights Group: Yezidis in Armenia. [B]
• Cindî, Hejiyê (1957): Kurdsko-russkij slovar’ (med Maksim Khamoian), Jerevan. [A]
• IWPR: Armenia: Yezidi Identity Battle. [C]

---

Del 4: Arabisk skrift (osmansk-historisk)

Status: ej längre aktiv (endast faksimil- och manuskriptforskning) Standardisator: ingen, ad-hoc-adaption av osmansk-arabisk skrift genom icke-êzîdîska mediatorer År: ca 1880–1911 (Mosul-codices); enstaka êzîdîska korrespondenser tidigare Antal bokstäver: 28 arabiska basbokstäver + 6–8 persisk/osmanska utvidgningar Var används idag: endast arkivariskt (Heidelbergs universitetsbibliotek; British Library Or. 6555; Bibliothèque Nationale Paris; Vatikanbiblioteket; Bagdad-Anastase-Marie-arvet) ISO 15924: Arab

4.1 Historik och korpus

Êzîdîsk religiös kunskap var fram till slutet av 1800-talet nästan uteslutande oral (Qewlê och Beytê, sjungna av Qewal-sångare från Beşîqe och Behzanê). Spridd:

• Mişūr-manuskript (Pîr-genealogier) i osmansk-arabisk skrift, vissa från 1200–1500-talet (t.ex. Mişūr av Pîr Sînî Bahrî, akademiskt editerat Pirbari/Mossaki 2019).
• Mufti Husn Begs skrifter (lokal êzîdîsk Şeyx i Şingal, tidigt 1900-tal), få administrativa och epistolära texter i arabisk skrift.
• Meshaf Reş och Kitêba Cilwe: mellan 1880 och 1911 dök upp i minst 4 manuskript i Mosul; alla förmodligen kopierade i arabisk skrift (möjligen även i modern êzîdîsk skrift; bärarfrågan ej slutligt klargjord; Anastase-Marie 1911 publicerade faksimil med “yezidi script”, eventuellt själv framställd av Shamir).
• Jeremiah Shamir (f. ca 1845 i Ankawa, d. ca 1906): assyrisk-kristen manuskripthandlare, ex-munk, som från 1880-tal till 1900-tal sålde manuskript till flera västerländska forskare. Mingana (1916, JRAS) visade på stark stilistisk inkonsistens med äkta êzîdîsk religiös diktion.

Konsekvens: Arabisk skrift är inget självständigt êzîdîskt skriftsystem: utan ett medium som i övergångsfasen mellan ren oralitet och modern nedskrivning användes punktvis.

4.2 Källor (sektion 4)

• Mingana, Alphonse (1916): Devil-Worshippers; Their Beliefs and Their Sacred Books, JRAS. [A]
• Anastase-Marie de Saint-Élie (1911): Notes on the Yezidis, Bagdad. [A]
• Pirbari, D. / Mossaki, N. (2019): Mişūr-edition, Iranian Studies. [A]
• Allison, Christine (2001): The Yezidi Oral Tradition in Iraqi Kurdistan, Routledge. [A]
• Britannica: Kitāb al-jilwah. [B]

---

Del 5: Sorani-arabiska (KRG-Êzîdîer)

Status: levande, regional (KRG / Şingal / Duhok) Uppfinnare: Sa’id Kaban Sedqi (standardisering 1928, Sulaymaniyah); för êzîdîska texter adopterat från ca 1990 av Lalîş-centret Duhok och Andliga rådet i Şex’an Antal bokstäver: 33–34 konsonanter + 6 vokaltecken, skrivna höger-till-vänster Var används idag: KRG (Duhokprovinsen med êzîdîska församlingar Şex’an, Beşîqe-diaspora, Sinjar/Şingal-återvändare), Lalîş-centret-publikationer (magasinet Laliş sedan 1993), kurdiska skolböcker i Duhokskolor ISO 15924: Arab

5.1 Bokstäver (med mappning till Hawar)

Sorani	Hawar	IPA
ا / ئـ	a / e / ê	/aː/ /ɛ/ /eː/
ب	b	/b/
پ	p	/p/
ت	t	/t/
ج	c	/dʒ/
چ	ç	/tʃ/
ح	ḥ	/ħ/
خ	x	/x/
د	d	/d/
ر	r	/ɾ/
ڕ	rr	/r/
ز	z	/z/
ژ	j	/ʒ/
س	s	/s/
ش	ş	/ʃ/
ع	ʿ	/ʕ/
غ	ẍ	/ɣ/
ف	f	/f/
ڤ	v	/v/
ق	q	/q/
ک	k	/k/
گ	g	/g/
ل	l	/l/
ڵ	ll	/ɫ/
م	m	/m/
ن	n	/n/
ھ / ە	h / e	/h/ /ɛ/
و	w / û	/w/ /uː/
ۆ	o	/o/
ی	y / î	/j/ /iː/
ێ	ê	/eː/

5.2 Historik och êzîdîsk användning

• Sorani-arabiska är ursprungligen för sydkurdiska sorani-varianten (Sulaymaniyah, Hewlêr, Kerkûk), men används av KRG-Êzîdîer sedan 1990-talet för kurmancî-texter och êzîdîska bönetranskriptioner.
• Lalîş-centret Duhok (Bingehê Laliş, grundat 1992) publicerar sin tidskrift Laliş trespråkigt (kurmancî i Hawar/sorani-arabiska, arabiska, engelska).
• KRG-êzîdîska aktivister pläderar delvis för övergivande av sorani-arabiska till förmån för Hawar-latin (standardiseringsdebatt 2010–2024).

5.3 Källor (sektion 5)

• Wikipedia EN: Sorani Kurdish, Kurdish alphabets. [C]
• Tidskriften Lalîş (Duhok), utgåvor 1993–2025. [B]
• Hassanpour, Amir (1992): Nationalism and Language in Kurdistan. [A]

---

Del 6: Syriska / Garshûnî

Status: rent historisk, marginell Êzîdîsk relevans: minimal, inget eget êzîdîskt system Belägg: enstaka Garshûnî-manuskript från Mosul-kloster (St. Thomas Syrian Catholic Church, Mar Behnam Monastery, Rabban Hormizd) innehåller kurmancî-grammatiknoteringar i syrisk skrift (en kaldéisk munk från 1800-talet i Rabban-Hormizd-klostret, källa: NMC University of Toronto Catalogue, syri.ac). Êzîdîska texter i Garshûnî: i Parry-Browne-utgåvan (1895) finns “Carshuni”-texter om Êzîdîer, men dessa är kristna beskrivningar om Êzîdîer, ej skrivna av Êzîdîer själva.

Slutsats: Garshûnî användes aldrig systematiskt för êzîdîska texter. Det är en extern forskningskälla (kristna observatörer från Mosul).

Källor

• Wikipedia EN: Garshuni. [C]
• syri.ac: Manuscripts and Manuscript Catalogues. [B]
• Parry, O.H. / Browne, E.H. (1895): Six Months in a Syrian Monastery, Appendix on Yezidi. [A]

---

Del 7: Armeniska + georgiska (diaspora)

7.1 Armenisk skrift för kurmancî (1921–1929)

Status: endast historisk Standardisator: Lazo (Lazaros Yagubyan) och andra kurdo-armenier i Jerevan År: 1921–1929 i Armeniska SSR (före Yanalif-latinisering) Bakgrund: första kurdiska böckerna tryckta i UdSSR (1921) utgavs i armenisk skrift, då majoriteten av sovjetiska kurder bodde i Armenien. Förhistoria: Redan 1856, 1857, 1872, 1891 och 1911 publicerade amerikanska och brittiska missionärer evangelieöversättningar till kurmancî i västarmenisk skrift (Konstantinopel, Smyrna). Êzîdîsk användning: mycket begränsad, vissa êzîdîska folksånger av Casimê Celîl samlades i tidig sovjet-armenisk fas i armenisk skrift, men sedan i Yanalif / Cindî-kyrilliska.

7.2 Georgisk skrift (Mxedruli)

Status: ej standardiserad för êzîdîska texter Användning: Êzîdîer i Tbilisi (ca 12 000 personer 2014) talar mestadels kurmancî men skriver georgiska i skola och förvaltning. Sultan-Êzîd-templet i Tbilisi (invigt 2015) använder officiellt georgiska + engelska + êzîdîsk skrift (Pirbari-variant).

Källor

• Wikipedia EN: Kurdish alphabets, Kurds in Georgia. [C]
• Aristova, T.F. (1966): Kurdy Zakavkazya (ryska), Moskva. [A]

---

Del 8: Yanalif (sovjet-latin 1928–1939)

Status: rent historisk (helt ersatt av Cindî-kyrilliska) Uppfinnare: sovjetiska All-Union-kommittén för det nya turkiska alfabetet (huvudarbete av Arabaev, Sadri Maksudi m.fl.); kurdisk variant av Erebê Şemo (Arab Shamilov, kurmancî-författare) och Isaak Markovich Margulov. År: 1928–1929 införande; 1937–1939 i hela UdSSR ersatt med kyrilliska; i Armenien-kurmancî officiellt fram till 1946. Antal bokstäver (kurmancî-variant): 36 bokstäver, a, b, c, ç, d, e, ә, f, g, г, h, i, ь, j, k, ʀ, l, m, ɴ, o, ө, w, p, n, q, ч, s, ш, ц, t, u, y, v, x, z, ƶ Var används idag: ingenstans (rent arkivariskt)

8.1 Êzîdîska egenheter

Êzîdîska författare som Erebê Şemo (själv från êzîdîsk familj i Süsız, Kars) publicerade på 1930-talet romaner i Yanalif (Şivanê Kurmanca, “Kurmancî-herden”, 1935, första kurdiska romanen, tryckt i Yanalif).

Källor

• Wikipedia EN: Yañalif, Kurdish alphabets. [C]
• Şemo, Erebê (1935): Şivanê Kurmanca, Jerevan. [A]

---

Del 9: Korrespondenstabell över huvudbokstäverna

Jämförelse av viktigaste kurmancî-fonemen i fem nuvarande eller historiskt relevanta skrifter:

Fonem (IPA)	Hawar	Cindî-kyrillisk	Sorani-arabiska	Êzîdîsk skrift	Yanalif (1929)
/a/	a	а	ا	𐺀	a
/b/	b	б	ب	𐺁	b
/p/	p	п	پ	𐺂	p
/pʰ/	(p)	пʼ	,	𐺃	(p)
/t/	t	т	ت	𐺄	t
/tʰ/	(t)	тʼ	,	(𐺄/diakr.)	(t)
/dʒ/	c	щ	ج	𐺆	c
/tʃ/	ç	ч	چ	𐺇	ç
/tʃʰ/	(ç)	чʼ	,	𐺈	(ç)
/ħ/	ḥ / h	һʼ	ح	𐺉	h
/x/	x	х	خ	𐺊	x
/d/	d	д	د	𐺋	d
/r/ (kort)	r	р	ر	𐺍	r
/r/ (lång)	rr	рʼ	ڕ	𐺎	ʀ
/z/	z	з	ز	𐺏	z
/ʒ/	j	ж	ژ	𐺐	ƶ
/s/	s	с	س	𐺑	s
/ʃ/	ş	ш	ش	𐺒	ш
/ʕ/	ʿ /,	,	ع	𐺗	,
/ɣ/	ẍ	гʼ	غ	𐺘	г
/f/	f	ф	ف	𐺙	f
/v/	v	в	ڤ	𐺚	v
/q/	q	ԛ	ق	𐺜	q
/k/	k	к	ک	𐺝	k
/kʰ/	(k)	кʼ	,	𐺞	(k)
/g/	g	г	گ	𐺟	g
/l/	l	л	ل	𐺠	l
/m/	m	м	م	𐺡	m
/n/	n	н	ن	𐺢	n
/ʉ/	u	ӧ	و	𐺣	ө
/w/	w	ԝ	و	𐺤	w
/o/	o	о	ۆ	𐺥	o
/uː/	û	у	وو	𐺦	u
/h/	h	һ	ھ	𐺧	h
/j/	y	й	ی	𐺨	j
/iː/	î	и	ی	𐺩	i
/ɛ/	e	ә	ە	𐺀 (vokalkontext)	ә
/eː/	ê	е	ێ	𐺀 (variant)	e
/ɪ/	i	ь	,	,	ь

Notering: Êzîdîsk skrift hanterar flera korta vokaler via Elif (𐺀) + diakritiska tecken (Hamza 𐺫, Madda 𐺬). Hawar är fonologiskt inte lika precist som Cindî då aspiratpar inte delas.

---

Del 10: Skrifterna i dagens bruk: bedömning

I diasporans vardag dominerar i dag Hawar-latinska alfabetet (31 bokstäver): det är skriften i de flesta êzîdîska publikationer, läromedel och onlineresurser och kan skrivas på vanliga tangentbord. Den êzîdîska skriften (moderniserad 2013, i Unicode sedan version 13.0/2020) har framför allt identitetsskapande och sakral-representativ betydelse, till exempel i inskriptioner i Sultan Êzîd-templet i Tbilisi och i bönboken Dua’yêd Êzdiyan –, men är ingen vardagsskrift. Cindî-kyrilliskan förblir relevant för Êzîdîerna i Armenien, Georgien och Ryssland, men är på tillbakagång.

Teknisk anmärkning: eftersom vanliga operativsystem inte återger den êzîdîska skriften som standard visas den på webben oftast via det fria typsnittet “Noto Sans Yezidi” (Google Noto, 2022).

Den êzîdîska skriften bygger på omstridda manuskriptförlagor från det sena 1800-talet, men innehåller äldre glyftraditioner (se Del 1). I dag visas den som en del av kulturarvet, Êzîdîernas vardagliga skriftspråk är Hawar-latinska alfabetet.

---

Källor (översikt, 35+)

Trust-Score: A = peer-reviewed/primärkälla · B = institutionell sekundärkälla · C = community/encyklopedi

Engelska

• Omarkhali, K. (2017): The Yezidi Religious Textual Tradition. Harrassowitz. [A]
• Allison, C. (2001): The Yezidi Oral Tradition in Iraqi Kurdistan. Curzon/Routledge. [A]
• Pirbari, D. / Rovenchak, A. / Karaca, E. (2019): Proposal for encoding the Yezidi script. Unicode L2/19-051. [A]
• Rovenchak, A. / Pirbari, D. / Karaca, E. (2022): Yezidi Alphabet: The Way to Unicode. [A]
• Pirbari, D. / Mossaki, N. / Yezdin Sardarian, M. (2019): A Yezidi Manuscript: Mišūr. Iranian Studies 53(1–2). [A]
• Mingana, A. (1916): Devil-Worshippers. JRAS. [A]
• Parry, O.H. / Browne, E.H. (1895): Six Months in a Syrian Monastery. [A]
• Britannica: Kitāb al-jilwah. [B]
• Wikipedia EN: Yezidi (Unicode block), Kurdish alphabets, Yazidi Book of Revelation, Heciyê Cindî, Hawar (magazine), Celadet Alî Bedirxan, Yazidis in Armenia, Garshuni, Sultan Ezid Temple, Yañalif. [C]
• Atlas of Endangered Alphabets: Yezidi. [B]
• Omniglot: Yezidi alphabet. [B]
• ScriptSource: Yezidi (Yezi). [B]
• IWPR: Armenia: Yezidi Identity Battle. [C]
• Minority Rights Group: Yezidis in Armenia. [B]

Tyska

• ZÊD: Zentralrat der Êzîden in Deutschland: publikationer om kurdisk-êzîdîskt språk. [C]
• Wikipedia DE: Êzîdîsche Schrift, Kurdische Alphabete. [C]

Ryska

• Wikipedia RU: Езидское письмо. [C]
• Aristova, T.F. (1966): Kurdy Zakavkazya. Moskva: Nauka. [A]
• Pirbari, D. (2013): Йезидская письменность (med Kêrîm Amoev), Tbilisi. [A]

Arabiska

• Wikipedia AR: اليزيدية. [C]
• Anastase-Marie de Saint-Élie (1911): Notes on the Yezidis, Bagdad. [A]
• Sotkurdistan.net: النصوص الدينية الإيزيدية المقدسة, 2025. [C]
• Tidskriften Lalîş (Bingehê Laliş, Duhok): kvartalsutgåvor sedan 1993. [B]

Kurmancî

• Êzîdî24 / ÊzîdîPress: onlinemagasin i Hawar-latin. [C]
• Rya T’eze (Jerevan): sedan 1930. [B]

Franska

• Lescot, R. (1938): Enquête sur les Yézidis de Syrie et du Djebel Sindjâr. [A]
• Lexilogos: Yézidis: histoire, religion. [C]

Armeniska

• Wikipedia HY: Եզդիներեն գիր. [C]
• Yerevan State University, kurdologistolen. [A]

Persiska / iranistik

• Encyclopaedia Iranica online: Yazīdīs, Kurdish Language. [A]

Turkiska

• Wikipedia TR: Kürt alfabeleri, Êzîdîler. [C]

Svenska

• Yezidiska Riksförbundet i Sverige: informationsmaterial om êzîdîska skriftsystem för diasporan; central aktör för Riksdagens erkännande av folkmordet 22 mars 2023.
• Wikipedia SV: Jezidism, Kurdiska alfabet. [C]

Nederländska / italienska

• Wikipedia NL, IT: Yezidi-skrift / Alfabetkurdo. [C]

---

Bilaga: öppna forskningsluckor (status 2026)

1. Manuskriptdatering: Det saknas C14-radiokarbondatering av de påstått 1100–1300-tal-gamla Meshaf Reş/Cilwe-manuskripten. Originalens öde är oklart.
2. Skrifthistoria för Pîr-genealogidokument: Vilka Mişūr-manuskript före 1800 finns? Pirbari/Mossaki 2019 har inlett, ingen systematisk edition.
3. Templinskriptioner Lalîş: Ingen systematisk epigrafisk registrering av yttervägginskriptioner (nämnda av Agatha Christie 1934). Material förmodligen ytterligare skadat efter Daesh-folkmordet 2014.
4. Sovjetfas armenisk-skrift 1921–1929: Mycket få êzîdîsk-specifika texter editerade. Jerevanarkiv delvis osorterade.
5. Standardiseringsdebatt KRG: Ska Laliş-magasin enbart Hawar-latin istället för sorani-arabiska? Politiskt öppet.

---

Status: 2026-05-22 · Skapad för ezdixan.de Wiki · Redaktionell linje: akademiskt ärligt, identitetspositivt utan överdrift, sirr-respektfullt (Heft Sirran-innehåll återges ej). Konventioner enligt svensk-yazidisk akademisk standard, i samarbete med Yezidiska Riksförbundet i Sverige.