Êzîdîsk folkmedicin, läkeväxter, heliga djur & naturkunskap

Forskningsdokument för ezdixan.de, Modul: Kulturkunskap / Ezdiki-lärande Skapat: 2026-05-22 | Status: Forskningssyntes Källor: Açıkyıldız 2010, Allison 2001, Spät 2018, Kreyenbroek 1995/2009, AMAR Foundation Folkmedicin-Projekt, ezipedia.de, Bahzani.net, Samlingar Aparan/Tbilisi/Krasnodar, Yezidi Cultural Heritage Project (KRG), Pîr-barnmorske-tradition Sheikhan

Anmärkning: Hawar-alfabetet (latinskt, kurmancî-baserat). Latinska växtnamn för entydig botanisk identifiering. Friskrivning: Folkmedicinska recept är ETNOGRAFI, INGEN medicinsk rekommendation. Rådfråga läkare före användning.

---

INNEHÅLL

1. Grundprincip: Sjukdom, läkning, det heliga
2. Pîr-familjer & läkaryrken
3. Läkeväxter, Systematisk katalog
4. Husmedicinska recept
5. Kvinnomedicin & barnmorsketradition
6. Çavê Xerab, Det onda ögat & skyddsritualer
7. Heliga träd & växter
8. Tabu-växter
9. Heliga djur
10. Tabu-djur
11. Djursymbolik & rituell slakt
12. Naturkalender & astrologi
13. Index & ordlista

---

1. GRUNDPRINCIP: SJUKDOM, LÄKNING, DET HELIGA

I den êzîdîska traditionen är sjukdom aldrig enbart kroppslig. Tre orsaker skiljs åt:

Hawar	SV	Beskrivning
Nexweşiya Cesteyî	Kroppssjukdom	Växtbaserad/dietetisk behandling
Çavê Xerab	Onda ögat / avundssjuka	Talismaner + ritualer
Bandora Cinan / Bandora Pîranê	Ande-/helgon-påverkan	Pîr-böner + Lalîş-pilgrimsfärd

Läkning kombinerar alltid substans (växt, livsmedel) + ord (bön, Qewl) + beröring (Pîr-hand, Lalîş-vatten). Den som enbart tar skolmedicin och ignorerar det andliga anses traditionellt vara ofullständigt behandlad (Spät 2018:154).

Sju heliga element i läkningen

Enligt symboliken hos Heft Sirran (de sju änglarna), varje läkemedel tillordnas en ängel:

1. Av (vatten) → Şêx Hesen, svalkande läkekraft
2. Agir (eld) → Şêx Şems, värmande läkekraft
3. Ax (jord) → Şêx Ebû Bekir, jordande läkekraft (Berat-piller, läkejord)
4. Ba (luft/andetag) → Sicadîn, pneumatisk läkekraft (bön, rökelse)
5. Nan (bröd/säd) → Nasirdîn, närande läkekraft
6. Roj (sol/ljus) → Fexredîn, strålande läkekraft (solbad för spädbarn)
7. Heyv (måne) → Şêx Adî, cyklisk läkekraft (månkalender för örtskörd)

---

2. PÎR-FAMILJER & LÄKARYRKEN

Vissa Pîr-linjer är ärftligt ansvariga för medicinska funktioner:

Pîr-linje	Läkeuppdrag
Pîrê Hesin Çinaryê	Sårläkning, benbrott
Pîrê Mem Şivan	Ormbett, skorpioner, “Pîr Mems hand” anses vara motgift
Pîrê Cerwa / Pîrê Cerî	Kolera, pest, farsoter, folkminne av pestår
Pîrê Hesmamana	Kvinnomedicin, förlossningshjälp
Pîrê Sînê	Ögonsjukdomar (trakom)
Pîrê Pivê / Pîrê Çiyê	Bergsläkeörter, insamling
Pîrê Bûb / Pîrê Bûbekir	Ögonbesvär + huvudvärk, välsignar Berat
Pîrê Reş	Sinnessjukdomar, “svarta” sjukdomar (depression, “gripen av Cinan”)
Şêx Mend	Ormar, “Şêx Mend ê tirsa marî” (Şêx Mend, ormens fruktan), se §9

Källa: Kreyenbroek 1995:131-145, Açıkyıldız 2010:79-83.

Barnmorskor (Pîrê Nisa / Pîra Bavê)

Erfarna kvinnor från Pîr-familjer, för kunskapen muntligt vidare till sina döttrar. Pîr-barnmorskor känner till 30-50 kvinnoörter.

---

3. LÄKEVÄXTER: SYSTEMATISK KATALOG

3.1 Kransblommiga & aromatiska växter

1. Şalye / Şalî: Salvia (Salvia officinalis / Salvia spp.)

• SV: Salvia
• Folkmedicinsk användning:
• Te mot halsont + hosta + heshet
• Munsköljning mot tandköttsinflammation
• Kompress mot svettning (särskilt klimakteriet)
• Recept: 1 msk torkade salviablad, 250 ml kokande vatten, drag i 10 min, sötas med honung (Hingiv). 3 ggr dagligen.
• Källa: AMAR Folkmedicin-Projekt Dohuk 2019, Faryma 1989 (Aparan)

2. Cetir / Zatar / Çetir: Vild timjan (Thymus serpyllum / Thymus vulgaris)

• SV: Timjan, vild timjan
• Sakral: Cetir är Şêx Şems växt, bränns vid ljusbönen.
• Folkmedicinsk användning:
• Bronkit, astma (inhalation)
• Matsmältningssvaghet (avkok efter fet mat)
• Antiseptisk: som sköljning vid sår
• Vermifug (mot maskar hos barn)
• Recept (bronkit): 2 tsk torkad timjan + 1 tsk honung + saften av en citron i 250 ml hett vatten. 3-4 ggr dagligen hett.
• Rökelse: Bränn torra Cetir-kvistar, renar rummet efter sjukdom. Zatar-blandning (Cetir + sumak + sesam) som krydda har dessutom husmedicinsk funktion.
• Källa: Açıkyıldız 2010:106, Bahzani.net

3. Pîng / Mêwj / Nane: Mynta (Mentha spicata / Mentha piperita)

• SV: Mynta (grönmynta / pepparmynta)
• Folkmedicinsk användning:
• Mag-tarmbesvär (avkok)
• Gaser, kolik (särskilt hos spädbarn: svagt avkok)
• Huvudvärk (pannomslag med krossad färsk mynta)
• Febernedsättande (omslag med mynta + ättika)
• Recept: 1 handfull färsk mynta + 500 ml vatten, sjud i 5 min, kyl, med honung.
• Yoghurtvariant (Dew): Kärnmjölk + färsk mynta mot illamående och sommarhetta (se Cuisine-Doc §62).

4. Apsîn / Wermut / Avşane: Malört (Artemisia absinthium / Artemisia spp.)

• SV: Malört, gråbo
• Folkmedicinsk användning:
• Maskkur (framför allt barn: mycket bitter, dosera försiktigt!)
• Magtonikum vid aptitlöshet
• Mot malarialiknande feber (historiskt: Sinjar-träsken)
• VARNING: Höga doser toxiska (tujon), traditionellt endast 3 dagars kur.
• Rökelse: Apsîn-rökelse mot insekter och mot Cinan (andar) i sjukrum.
• Källa: AMAR Folkmedicin, Pîr-barnmorskeintervjuer Sheikhan 2018

5. Rîhan / Reyhan: Basilika (Ocimum basilicum)

• SV: Basilika
• Användning: mage, illamående, färska blad under huvudkudden för lugn sömn.

6. Mey-Mantik / Memeyîk / Pûng: Polejmynta (Mentha pulegium)

• SV: Polejmynta
• Starkt verksam: mot förkylning, men graviditet TABU (värkframkallande).

7. Mêran / Maran: Oregano (Origanum vulgare / Origanum syriacum)

• Antiseptisk, avkok vid bronkit.

---

3.2 Korgblommiga & bittra ämnen

8. Bûbêbig / Babûng: Kamomill (Matricaria chamomilla)

• SV: Kamomill (äkta)
• Användning: ögoninflammation (kompress), magont (te), sårläkning (bad), spädbarn (mycket utspädd).

9. Hingirîn / Hingar: Rölleka (Achillea millefolium)

• SV: Rölleka
• Användning: blodstillning (färskt rivet blad på sår), kvinnomedicin (cykelreglerande), te vid magont.
• Êzîdî-myt: Kvinnor i Pîr-familjer säger att växten “vidrörts av Şêx Şems hand”, de små vita blommorna anses vara en solsymbol.

10. Karî / Karîvan: Maskros (Taraxacum officinale)

• SV: Maskros
• Vårsallad (se Sawûka §6 Cuisine-Doc), levertonikum, maskkur.

11. Geliyan / Cixare-gulî: Ringblomma (Calendula officinalis)

• SV: Ringblomma
• Användning: sårsalva (blommor macererade i olivolja), hudutslag, läppherpes.

---

3.3 Flockblommiga växter

12. Bexdenûs / Bexdenûz: Persilja (Petroselinum crispum)

• SV: Persilja
• Användning: urindrivande (avkok), dålig andedräkt (tugga), järnbrist.

13. Şîvît / Şivit: Dill (Anethum graveolens)

• SV: Dill
• Användning: spädbarnskolik (mycket utspädd), mjölkbildande hos ammande.

14. Zîre / Zireh: Spiskummin (Cuminum cyminum)

• SV: Spiskummin
• Användning: gaser, matsmältning: daglig följeslagare till lammrätter.

15. Banîs / Razyan: Anis (Pimpinella anisum) / Fänkål (Foeniculum vulgare)

• SV: Anis / fänkål
• Användning: spädbarnskolik, ammande (mjölkbildning), hosta.

16. Gîya / Riyan / Kuzbure: Koriander (Coriandrum sativum)

• Matsmältning, lugnande, utvärtes getingstick.

17. Karî Beyaz / Anîsona Berhin: Hjärtsynops (Ammi visnaga)

• Astmamedel (historiskt: Sinjar). Modern khellin-forskning känner till verkan.

---

3.4 Liljeväxter & lökväxter

18. Sîr / Sîrê Spî: Vitlök (Allium sativum)

• SV: Vitlök
• Sakral: “Sîr” har i många besvärjelseformler en skyddsfunktion mot Çavê Xerab (se §6).
• Användning: infektioner (invärtes + utvärtes), högt blodtryck, maskar.
• Recept mot förkylning: 3 krossade vitlöksklyftor + 1 msk honung + 1 citron + 250 ml varmt vatten. 1 ggn på morgonen, 1 ggn på kvällen.

19. Pîvaz / Pîvazê Sor: Lök (Allium cepa)

• SV: Lök
• Användning: insektsstick (lägg på färsk lök), hosta (lök-honungssirap), halsinflammation.
• Recept lök-honungssirap: 1 stor lök finhackad + 4 msk honung i glas, drag i 12 h, sila av saften, 1 msk var 2:a timme vid hosta.

20. Sîrim / Sîrê Çolê: Ramslök / vild vitlök (Allium ursinum / Allium victorialis)

• Vårört för Sawûka. Blodrenande.

21. Pîvazê Şîn / Çîvk: Vårlök

• Vårens vitaminbärare.

22. Zembîlê Bûbê: Hyacint (Hyacinthus orientalis / Muscari spp.)

• Symbolisk: Sersal-smycke, INTE läkeväxt (löken är giftig!).

23. Sosin / Susin: Lilja (Lilium spp.)

• Symbolisk (renhet), salva av blommor i olivolja mot brännskador (mild).

---

3.5 Träd: Medicinskt

24. Hinar / Hinarê: Granatäpple (Punica granatum)

• SV: Granatäpple
• Sakral: Den högsta helighetssymbolen, de 7 eller 365 kärnorna inuti representerar de 7 ärkeänglarna eller årets 365 dagar. Äpplet står för skapelsens enhet. Centralt vid Çarşemiya Sor.
• Folkmedicinsk användning, frukt: Saft mot blodbrist, granatäppelmelass som krydda.
• Folkmedicinsk användning, skal (Kelpora Hinarê): Torkat, malet eller som avkok, starkt verksamt mot diarré och bandmaskar (tanniner + punikalagin + alkaloiden pelletierin).
• Recept mot diarré: 1 tsk malet granatäppelskal + 1 kopp hett vatten, drag i 10 min, sila. 3 ggr dagligen. VARNING: Graviditet tabu (pelletierin), minska hos barn.
• Folkmedicinsk användning, blommor (Gulê Hinarê): Avkok som munvatten vid tandköttsblödning.
• Källa: Spät 2018:175, AMAR Folkmedicin

25. Gûz / Goz: Valnöt (Juglans regia)

• SV: Valnöt
• Sakral: Gamla valnötsträd anses vara hemvist för helgon/Cinan, fälls INTE. Sheikhans valnötsträd vid helgedomar vördas som “Şîvana Çiyê” (bergsväktare).
• Folkmedicinsk användning:
• Valnötskärnor: hjärnstärkande (gammal signaturlära: formen liknar hjärnan)
• Gröna valnötsskal (Cûzîna): inlagda: matsmältning
• Valnötsblad (Pelê Gûzê): avkok mot hudutslag, eksem, fotsvamp (bad)
• Valnötsolja: hårvård, mot psoriasis
• Recept valnötsbladsbad mot eksem: Koka 100 g torkade valnötsblad i 2 l vatten i 15 min, sila, häll i badvattnet. 2 ggr i veckan.

26. Zeytûn: Oliv / olivträd (Olea europaea)

• SV: Oliv, olivträd
• Sakral: Fredssymbol. Heliga oljan vid Mor-Kirin-dopet: spädbarnet smörjs med olivolja som vigts i Lalîş.
• Folkmedicinsk användning:
• Rûnê Zeytûnê (olivolja): universell: hud, hår, örondroppar (varm vid öronvärk), förstoppning (1 msk fastande), sårläkning (salvbas).
• Pelê Zeytûnê (olivblad): avkok mot högt blodtryck och feber (oleuropein, modern farmakologi bekräftar).
• Källa: Açıkyıldız 2010:88, Bahzani.net (Bashiqa-olivoljeproduktion sedan århundraden).

27. Tût: Mullbärsträd (Morus alba / Morus nigra)

• SV: Mullbär
• Sirap av frukterna mot halsinflammation, mullbärsvin traditionellt.

28. Hejîr: Fikon (Ficus carica)

• SV: Fikon
• Torkade fikon + mjölk över natten: mot förstoppning. Fikonsaft (mjölksaften ur bladskaftet) mot vårtor (folkmedicinskt).

29. Sêv / Sêvê: Äpple (Malus domestica)

• Rivet + morot vid diarré (pektinrikt). “Sêvê Çiyê” (bergsäpplen) traditionellt.

30. Hejîrkurî / Hejîra Spî: Vildfikon (Ficus)

• Heligt i vissa Sheikhan-byar, helgedomsträd.

31. Berû / Mazî: Ek (Quercus brantii / Quercus aegilops)

• SV: Ek
• Sakral: Heliga träd, gamla ekar i Sheikhan anses vara säte för helgonen Şêx Şems, Şêx Hesen.
• Användning: ekbarksavkok (Mazî) mot diarré, hemorrojder, garvämnen för läderframställning.
• Galläpplen (Mazû) av eken, torkade, malda, mot halsont.

32. Bî / Berebî: Pil (Salix spp.)

• Pilbark mot feber och smärta (salicin: föregångare till aspirin). Känd folkmedicin.

33. Pelûd / Şikeftkanî: Sumakträd (Rhus coriaria)

• Sumakbär: saft mot diarré, som krydda allestädes närvarande.

34. Şîpîn / Şepatan: Tamarisk (Tamarix spp.)

• Sinjars ökenträd. “Manna” (sköldlössens honungssekret) samlades traditionellt, sött, läkekraftigt vid hostretning.

35. Çinar: Platan (Platanus orientalis)

• Sakral: Heligt träd. “Pîrê Hesin Çinaryê” har sitt namn från Çinar. Gammal platan i Lalîş.

---

3.6 Övriga växter

36. Hingiv / Hingivê Çiyê: Honung (bergshonung)

• Sakral: Honung anses vara en läkande substans, “solens sötma”.
• Användning: alla sår (antibakteriell), hostsaft (med lök/vitlök), stärkande medel för sjuka, spädbarnsföda från 1:a levnadsåret (innan dess botulismrisk, traditionellt bevarad genom väntepraxis).
• Recept sårsalva: Ren bergshonung + olivolja 1:1, läggs på med steril kompress.

37. Tovê Kundir / Tovê Gindor: Pumpafrön (Cucurbita pepo)

• Hawar: Tovê Kundir / Tovê Gindor
• Användning: maskkur (särskilt bandmask), prostata (modernt: fytosteroler), blåssvaghet. Recept: 50 g skalade frön på morgonen fastande, 2 h senare laxermedel.
• Pumpakärnolja: mycket uppskattad i Sheikhan, mörkgrön, nötig.

38. Spînax / Spînaxa Çolê: Vild spenat (Spinacia oleracea / Beta vulgaris ssp.)

• Vårört Sawûka, järn, blodbildning.

39. Tirşik / Tirşok: Ängssyra (Rumex acetosa / Rumex spp.)

• Sawûka-ört, C-vitamin, blodrenande.

40. Gezgezk / Gezne / Dezû: Brännässla (Urtica dioica)

• SV: Brännässla
• Användning: Sawûka-ört, avkok vid reumatism (även piskningsterapi), järnbrist.

41. Tûjik / Tûjk: Källfräne (Nasturtium officinale)

• Vårört, C-vitamin, blodrenande.

42. Silq / Silk: Mangold (Beta vulgaris)

• Vårört.

43. Çayîr / Cayîr: Ängsklöver / bockhornsklöver (Trifolium / Trigonella foenum-graecum)

• Bockhornsklöver i Sucuk-korv och som tonikum för ammande.

44. Reşke / Tovê Reşke: Svartkummin (Nigella sativa)

• Sakral: “Tovê Şîfayê”, “läkningens frö”, i många êzîdîska ordspråk som ett universellt läkemedel.
• Användning: immunförsvar, allergier, diabetesstöd, utvärtes för håret.
• Svartkumminolja: på bröd vid frukosten.
• Källa: Bahzani.net, folkmedicin Sheikhan

45. Kunêr / Tovê Kunêr: Sesam (Sesamum indicum)

• Tahin och sesamolja: stärkande. Sesamfrön till ammande mödrar.

46. Kete / Madder: Krapp (Rubia tinctorum)

• Rotrött för äggfärgning vid Çarşemiya Sor och tygfärgning. Rûnas är benämningen.

47. Gul / Gulê Gulistanê: Ros (Rosa damascena)

• Sakral: Symbolisk (Lalîş-trädgårdar).
• Rosenvatten (Ava Gulê): kosmetiskt, lugnande, i sötsaker.
• Rosenbladste: inflammationshämmande, kvinnomedicin.

48. Mîra / Sirba: Lakritsrot (Glycyrrhiza glabra)

• Hostretning, mage: försiktigt (blodtryck).

49. Aloeya Têxistî / Sebr: Aloe Vera

• Populär i diasporan: brännskador, hud.

50. Henar-Mêwe: Berberis (Berberis vulgaris / Berberis crataegina)

• Bär i pilav, rot medicinskt (berberin) vid infektioner.

51. Sosin Berf / Berfîn / Şîlanê: Snödroppe (Galanthus spp.)

• Vårbud: symbolisk (inget läkemedel, snarare tabu på grund av toxicitet).

52. Fritillaria: Kungsängslilja / kejsarkrona (Fritillaria imperialis / Fritillaria persica)

• Hawar: Lalîza Şahanî / Sêlê Şahî (Sinjar-form)
• Sakral: I vissa êzîdîska regioner en helig vårblomma. Tabu att plocka i heliga dalar.
• Se korsreferens: research-ezdiki-fritillaria-vocab.md

---

4. HUSMEDICINSKA RECEPT

4.1 Mot förkylning (Serma / Sermaketî)

Recept 1, Çay-stärkande dryck:

• 1 kopp hett svart te + saften av 1/2 citron + 1 msk honung + 1 krossad vitlöksklyfta + en nypa svartkummin.
• Drick hett före sänggåendet, täck dig varmt.

Recept 2, Inhalation:

• Gryta hett vatten + 2 msk torkad timjan (Cetir) + 1 msk eukalyptusblad (om tillgängligt) + sjud i 5 min.
• Inhalera med handduk över huvudet i 5-10 min.

Recept 3, Lök-honungssirap:

• Se §19. Vid hosta 1 msk var 2:a timme.

Recept 4, Bröstomslag:

• Het trasa med krossad kokt potatis + senapsmjöl, slå in i tyg, på bröstet i 20 min.

---

4.2 Mot huvudvärk (Serêş / Êşa Serî)

Recept 1, Mynta-pannomslag:

• Krossa färsk mynta, i gasväv + ättika + kallt vatten, på pannan i 30 min.

Recept 2, Tinningssalva:

• Pepparmyntolja (1 droppe) + olivolja (1 msk): gnid varsamt in på tinningarna.

Recept 3, Pîr-bön:

• Vid “andlig” huvudvärk (misstänkt Çavê Xerab): Pîr Bûb besöks, som lägger Berat-leran på pannan och uttalar Qewl (Allison 2001:142).

---

4.3 Mot magont (Êşa Zikê)

Recept 1, Kamomill-aniste:

• 1 tsk kamomill + 1 tsk anisfrön + 250 ml vatten, drag i 10 min.

Recept 2, Granatäppelskalste:

• Vid diarré: se §24.

Recept 3, Yoghurtkur:

• Vid känslig mage: 3 ggr dagligen 1 skål färsk Mast (yoghurt) med lite honung.

Recept 4, Spiskumminvatten:

• 1 tsk spiskummin i 250 ml hett vatten, drag i 5 min, vid gaser.

Recept 5, Malörtsavkok:

• Vid maskmisstanke: mycket utspätt, maximalt 3 dagar (se §4 varning).

---

4.4 Mot hosta (Kuxik)

Recept 1, Lök-honung (se §19).

Recept 2, Timjan-honung:

• 2 tsk Cetir + 1 tsk honung + hett vatten. 3-4 ggr dagligen.

Recept 3, Rättika-honung:

• Stor svart rättika (Tirb/Tirba Reş) urholkas, fylls med honung, samla saften i 12 h, matsked för matsked.

---

4.5 Sårbehandling (Birîn)

Standardprotokoll Pîr-Hesin-Çinaryê:

1. Rengöring med Ava Kaniya Spî (heligt Lalîş-vatten), symboliskt + faktiskt (källvatten oftast rent).
2. Honung-olivoljesalva (se §36).
3. Förband med valnötsblad (antiseptiskt).
4. Pîr-bön över såret.
5. Färskt förband var 24:e timme.

---

4.6 Mot brännsår (Şewîn)

Recept 1: Färsk aloe vera + yoghurt (Mast) 1:1, läggs på tjockt. Recept 2: Kalla mjölkomslag. Recept 3: Ringblomsoljesalva.

---

4.7 Ormbett / skorpion (Mar / Dûpişk)

Akutprotokoll:

• Skär upp såret, skölj ut blodet med Lalîş-vatten om tillgängligt, annars klart vatten.
• Genast till Pîrê Mem Şivan eller Şêx Mend (se §9.5).
• Folkmedicinskt: vitlöksmos + lök + salt på bettet (drar ut giftet), kålblad däröver.
• Modernt: Sök genast medicinsk hjälp! Folkrecepten är dokumenterade men ersätter inget motgift (antivenin).

---

4.8 Mot sömnlöshet (Bê-Xewî)

• Het mjölk + honung + muskot
• Rosenvatten på huvudkudden
• Apsîn-rökelse (klarar bort “onda drömmar”)

---

5. KVINNOMEDICIN & BARNMORSKETRADITION

Pîrê Hesmamana / Pîrê Bavê (barnmorskor från Pîr-familjer) är de centrala bärarna av kvinnokunskapen. Kunskapen överförs muntligt.

5.1 Graviditet (Ducanî)

Ört	Användning	Säkerhet
Ingefära (Zencefîl)	Illamående	säker
Anis (Banîs)	Illamående	säker
Persilja (Bexdenûs)	måttligt	INTE i stora mängder (värkframkallande)
Malört (Apsîn)	TABU	abortframkallande
Polejmynta (Pûng)	TABU	abortframkallande
Granatäppelskal (Kelpora Hinarê)	TABU	värkframkallande
Svartkummin	måttligt	undvik första trimestern
Dadlar (Xurma)	Förlossningsförberedelse	sista 6 veckorna dagligen 6 stycken

5.2 Förlossning (Zayîn)

Barnmorskepraxis:

• Rök förlossningsrummet med Apsîn (renar bort Cinan)
• Het Çay med kanel (Darçîn) för att stärka värkarna
• Berat-piller under huvudkudden
• Efter förlossningen: behandla navelsträngen med olivolja + träkol
• Begrav moderkakan under ett valnötsträd eller granatäpple (källa: Allison 2001:96)

5.3 Barnsäng (40 dagar: Çilewra / Çilî)

• Modern stannar 40 dagar i hemmet (Çila Zayînê)
• Daglig stärkande rätt: Pelûda Şîrê Dayikê (se Cuisine-Doc §21)
• Yoghurt + vitlök + honung på morgonen
• Tabu: inga “kalla” rätter (kall tradition från humoralmedicin), inga sura frukter

5.4 Mjölkbildning (Şîr-Zêdekirin)

• Bockhornsklöverte (Çayîr)
• Anisavkok
• Dadel-mandel-Pelûd
• Hirsgröt

5.5 Cykelbesvär

• Rölleka (Hingirîn): cykelreglerande
• Daggkåpste (regionalt känt som “Pelîda Mêran”)
• Kamomill-magomslag vid kramper
• Järn: rödbeta, brännässla, spenat

5.6 Ofruktsamhet (Bê-Zaroktî)

Traditionellt i flera steg:

1. Kvinnopilgrimsfärd till Lalîş till Kaniya Spî och Kefe Şêx Adî.
2. Beröring av Pirayîya Wesan / Hêla Mêrebê (bönsten för fruktbarhet).
3. Diet: mycket dadlar, sesam, mandel, hirsgröt.
4. Svartkumminolja dagligen.
5. Pîr-bön (Du’a).

Källa: Allison 2001:91-98, Spät 2018:166.

---

6. ÇAVÊ XERAB: DET ONDA ÖGAT & SKYDDSRITUALER

Çavê Xerab (“onda ögat”) är en central föreställning i êzîdîsk folkmedicin. En människas avund kan orsaka kroppsliga skador: särskilt hos spädbarn, vackra kvinnor, gravida kvinnor, ny äktenskap, ny boskap.

6.1 Diagnos

Symtom: plötslig svaghet, huvudvärk utan orsak, spädbarnsskrik, djursjukdom, sömnstörningar, gäspning utan trötthet.

Test:

• En Pîr låter glödande träkol falla i vatten: knastrar det högt = Çavê Xerab bekräftat.
• Skuren lök i en skål vatten: bildar bestämda mönster.
• Blygjutning (Qurşûn-Avêtin): smält bly i kallt vatten, formen ger besked.

6.2 Skyddstalismaner

Hawar	SV	Användning
Çavê Mavî	Blått öga / Nazar	På vaggan, i halsen, på bilen, vid husingången
Tilismê Mor	Vigd talisman	Tygstycke beskrivet av Pîr, i barnets hals
Berat	Lalîş-lerpiller	Bär på sig / sväljs
Sîr-Zêr	Vitlök + guldtråd	På vaggan
Dirîlê Spî	Vita tygremsor	Fästs på heliga träd med en önskan

6.3 Läkeritualer

Rökritual (Tütsîn):

• Bränn svartkumminfrön, malört, rosmarin, lager, bär barnet tre gånger genom röken.

Vattenläkning (Avê Mor):

• Pîr uttalar Du’a över en vattenskål, patienten tvättas med det.

Barnens knutlek (Çawê Spî):

• En knut görs, ett djur leds baklänges genom tröskeln.

Saltkast (Xwê-Avêtin):

• En handfull salt kastas över axeln medan besvärjelser uttalas.

Källa: Spät 2018:140-150, Açıkyıldız 2010:84-86.

---

7. HELIGA TRÄD & VÄXTER

7.1 Träd

Hawar	SV	Sakral status
Hinar	Granatäpple	Symbol Heft Sirran, Çarşemiya Sor
Gûz	Valnöt	Helgedomsträd, helgonens säte
Zeytûn	Olivträd	Fredssymbol, Mor-Kirin-olja
Berû / Mazî	Ek	Şêx-Şems-träd, Lalîş & Sheikhan
Çinar	Platan	Pîr-Çinaryê, läkarlinje
Mêw / Tirî	Vinranka	Lalîş-vingårdar, rituellt vin
Hejîr	Fikon	regionalt helgedomsträd
Bî	Pil	Vattenelement, feberläkning
Tût	Mullbär	Pîrê-Mem-helgedom
Daristana Lalîş	Lalîş-skogen	hela skogen helig

7.2 Växter

Hawar	SV	Sakral funktion
Cetir	Timjan	Şêx-Şems-växt (rökelse)
Reşke	Svartkummin	“Tovê Şîfayê”, läkande frö
Hingiv	Honung	Solessens
Gul	Ros	Lalîş-trädgårdar, rosenvatten för Mor-Kirin
Mêw	Vinranka	Mey är rituellt tillåtet (Allison 2001:74)

7.3 Lalîş-källväxter

I Lalîş-dalen växer skyddade heliga växter som inte får plockas:

• Lalîza Lalîş: endemisk lilje-/tulpanväxt
• Berûzîna Spî: vit ekform
• Gulê Şêx Adî: Şêx Adîs ros (späd rosa ros)
• Vildörter vid Kaniya Spî

---

8. TABU-VÄXTER

8.1 Strikt tabu (alla Êzîdî)

Marûl / Xes: Huvudsallad (Lactuca sativa)

• Fullständigt mattabu (se Cuisine-Doc §1).
• Motiveringar:
• Myt 1 (Sheikh Adis förföljare): Şêx Adîs fiender gömde sig i ett sallatsfält, kollektivt minne.
• Myt 2 (fonetiskt): Ordet “Marûl” låter som “Melek Tawus” eller omvänt, skydd mot vanhelgande.
• Myt 3 (Açıkyıldız 2010:101): Salladsbladets form liknar ormen vid Lalîş-porten, den heliges kapsel.
• Myt 4 (Spät 2018:115): Sallad ska innehålla en “kall ande” som är förbunden med världens svaga materialitet, êzîdîsk renhetsundvikan.
• Tillämpning: Inte äta, inte bjuda på, inte köpa in till êzîdîskt hushåll. I diasporan strikt bevarat.

Beraz: Gris (se Cuisine §1)

8.2 Regionalt tabu

Bönor (Fasûlî / Lobî / Bakla)

• Hos vissa Şêx-linjer och Pîr-linjer tabu, framför allt svarta bönor (associerade med sorg och Çinan).
• Tillåtet i mer tillåtande familjer.

Kål (Kelm)

• I vissa Pîr-familjer rituellt undviket under heliga dagar.

8.3 Försiktighetsväxter (inte tabu, men rituellt)

• Apsîn (malört), endast läkesyften, ingen ständig konsumtion
• Pûng (polejmynta), graviditet tabu
• Pelê Zeytûnê: olivbladste endast som läkemedel

---

9. HELIGA DJUR

9.1 Tawûs / Tawûsî Melek: Påfågel (Pavo cristatus)

Högsta êzîdîska symboliken. Påfågeln är den jordiska manifestationen av ängelpåfågeln Tawûsî Melek, Guds förste ängel, världens herre och skapelsens ledare.

Aspekt	Detalj
Status	Heligaste djuret
Symbol	Sju helgonfärger i stjärten = Heft Sirran
Behandling	ALDRIG döda, ALDRIG äta, ALDRIG vanära
Representation	Sancak (bronspåfågelstandar) bärs av Qewwalan genom byarna
Myt	Tawûsî Melek prövades av Gud, förblev trogen och fick herraväldet över världen

Källa: Açıkyıldız 2010:67-78, Kreyenbroek 1995:91-103.

9.2 Ga / Boğa: Tjur (Bos taurus)

Çarşemiya-Sor-offerdjur. En vit tjur slaktas i Lalîş (se Cuisine §3).

Aspekt	Detalj
Status	Höghelgat offerdjur
Tillfälle	Çarşemiya Sor (vårnyåret)
Symbol	Kraft, jord, fruktbarhet
Anmärkning	Tjuren är inte heligt i allmänhet, men offertjuren är sakral, dess kött är Simat (heligt måltid)

9.3 Pez / Berx: Får / lamm (Ovis aries)

Bröllops-/sorg-/festoffer.

Aspekt	Detalj
Status	Heligt i funktion (offer)
Tillfälle	Bröllop (Berxê Dawatê), sorgeminne, barndop
Slakt	Rituellt: vänd mot Mecka INTE (det vore islamiskt), vänd mot Lalîş, med Qewlê Qurbanê

9.4 Hesp: Häst (Equus caballus)

Helig ridkonst.

Aspekt	Detalj
Status	Ädel följeslagare, framhävd i folkkonsten
Symbolik	Şêxer rider vita hästar till festerna
Folktro	Stîya Êzî (heliga Êzî) vita häst leder de döda till livet efter detta
Tabu	Hästen äts INTE (gäller de flesta Êzîdîer)

9.5 Mar: Orm (Serpentes)

Den svarta ormen vid Lalîş-porten, DEN ikoniska symbolen.

Aspekt	Detalj
Status	Helig, väktare av Mêrê Dîwanê-porten
Myt	Ormen ska ha tätat hålet i Noaks ark med sin kropp, skapelsens räddning
Avbildning	Svart orm uthuggen i sten vid Lalîş huvudportal, periodvis nyfärgad svart
Pîr-skydd	Pîrê Mem Şivan och Şêx Mend är orm-Pîrer, bitna pilgrimer förs till dem
Dödande	Ormar dödas traditionellt inte aktivt: Êzîdîer håller avstånd, låter dem dra vidare
Vördnad	Ormbettsläkare bär ormsymbolen

Källa: Açıkyıldız 2010:48-56 (Lalîş-arkitektur), Spät 2018:106.

9.6 Stêrk / Lêqlêq: Stork (Ciconia ciconia)

Aspekt	Detalj
Status	Helig (lyckobringare)
Folktro	Stork på taket = lycka och fruktbarhet
Tabu	Att döda är tabu (även i tillåtande familjer)

9.7 Şahîn / Bazî: Falk (Falco spp.) / örn (Aquila spp.)

Aspekt	Detalj
Status	Ädla fåglar, helgonens följeslagare
Symbolik	Örn över Lalîş = Şêx Adî hos sina lärjungar
I Qewl	Şêx Adî beskrivs med örnegenskaper (kraftfullt öga, höjd)

9.8 Mêş / Hingivê Mêşê: Bi (Apis mellifera)

Aspekt	Detalj
Status	Helig (honungens producent)
Symbolik	Bisamhället = modell för den gemensamma ordningen
Praxis	Biodling utbredd i Sheikhan & Bahzani, helig honung

9.9 Kewên Spî: Vita duvor (Columba spp.)

Aspekt	Detalj
Status	Helig (renhet)
Symbolik	De dödas själ, fredssymbol
Praxis	Släpps fria vid Lalîş, sakral handling

9.10 Kûçik / Sêr: Hund / vakthund

Aspekt	Detalj
Status	Hjälpsam men ambivalent
Funktion	Vakthund, INTE husdjur inomhus (rituell renhet)
Mattabu	Hundkött helt tabu, självklart

9.11 Pisîk: Katt

Aspekt	Detalj
Status	Husgäst, snarare neutral
Folktro	Svart katt är inte olycksbringare som i Europa, utan en symbol för vaksamhet

---

10. TABU-DJUR (att äta)

Hawar	SV	Tabu-status	Motivering
Beraz	Gris	Strikt alla Êzîdî	Oren, som även i islam
Dîk	Tupp	Regionalt (Pîrê Sînê m.fl.)	Tuppen som påfågelns (påfågelängelns) släkting
Masî	Fisk	Sheikhan-regionen, Lalîş	Tabu vid det heliga vattnet (Kaniya Spî)
Xezal / Karxezal	Gasell / hjort	Vissa stammar	“Reinkarnerade djur”
Tawûs	Påfågel	Strikt alla	Högsta heliga djuret
Stêrk	Stork	Strikt alla	Helig
Kewa Spî	Vit duva	Strikt alla	Helig
Hesp	Häst	Strikt	Ädelt djur
Kûçik	Hund	Strikt	Oren
Pisîk	Katt	Strikt	Husgäst
Mar	Orm	Strikt	Helig

---

11. DJURSYMBOLIK & RITUELL SLAKT

11.1 Rituell slakt (Qurban / Qurbankirin)

Förberedelse:

• Slaktaren är oftast en Şêx eller en erfaren familjefar
• Djuret (får, tjur) vänds mot Lalîş: inte mot Mecka
• Vatten att dricka före slakten (lindrar lidandet)
• Qewlê Qurbanê uttalas
• Snittet är snabbt, blodet ska rinna ut fullständigt
• Inälvorna bearbetas separat
• Benen får inte brytas vid lammoffer (Sheikhan)

Festoffertillfällen:

• Çarşemiya Sor (tjur)
• Cejna Cemaiyê (får)
• Bröllop (lamm)
• Födelse (höna: i familjer där tuppen är tabu)
• Begravningsminne (40:e dagen: lamm)
• Pilgrimsfärds-återkomst (lamm)

11.2 Djursymbolik i Qewl & folklore

Djur	Symbolisk betydelse
Påfågel	Tawûsî Melek, högste ängeln
Tjur	Jord, skapelsekraft
Får	Ödmjukhet, offervilja, folket Êzîdî
Hund	Vaksamhet, lojalitet, men INTE rituellt ren
Orm	Världens skydd, väktarinna
Falk	Şêx Adî, helgonens skarpa blick
Häst	Resa, krig, helig ryttare
Bi	Gemenskap, flödande sötma
Duva	Själ
Stork	Lycka, återkomst (vår)
Kråka	Död, förmanare (folkligt)

11.3 Förbjudet djurbeteende (lära)

• Plåga inte djur: heligt bud
• Härma inte djurljud vid måltiden
• Ät inget as (utom rituellt slaktat djur)
• Drick inget blod

---

12. NATURKALENDER & ASTROLOGI

Den êzîdîska folkmedicinen följer en månkalender för växtskörden:

Månfas	Läkeaktivitet
Nymåne (Heyva Nû)	Så, börja
Tilltagande måne (Heyva Bilind)	Samla växter för uppbyggande verkan
Fullmåne (Heyva Tijî)	Högsta verkningskraft, Lalîş-pilgrimsfärd
Avtagande måne (Heyva Nizm)	Samla rötter, “avsvällande” läkning

Vårskörd (april-maj): Sawûka-örter, högsta vitalkraft. Höstskörd (sept-okt): Rötter, skal, förrådsförråd. Vinter: Rökelser, torkade förråd.

12.1 Stjärnor (Stêrk) & läkekraft

• Sîriûs / Stêrka Şivan: Hundstjärnan, markering för sommarens rötmånadsdagar (heta, åderlåt inte)
• Çêla Heft Birayan / Plejaderna: de sju ängla-stjärnorna
• Den som är född “under en ond stjärna” (Stêrka Reş) får en Tilismê Mor.

---

13. INDEX & ORDLISTA

13.1 Växtindex (Hawar: SV, Latin)

Hawar	SV	Latin
Şalye	Salvia	Salvia officinalis
Cetir / Zatar	Timjan	Thymus serpyllum/vulgaris
Pîng / Nane	Mynta	Mentha spicata/piperita
Apsîn	Malört	Artemisia absinthium
Rîhan	Basilika	Ocimum basilicum
Pûng	Polejmynta	Mentha pulegium
Mêran	Oregano	Origanum vulgare
Bûbêbig	Kamomill	Matricaria chamomilla
Hingirîn	Rölleka	Achillea millefolium
Karî	Maskros	Taraxacum officinale
Geliyan	Ringblomma	Calendula officinalis
Bexdenûs	Persilja	Petroselinum crispum
Şîvît	Dill	Anethum graveolens
Zîre	Spiskummin	Cuminum cyminum
Banîs	Anis	Pimpinella anisum
Razyan	Fänkål	Foeniculum vulgare
Gîya / Kuzbure	Koriander	Coriandrum sativum
Sîr	Vitlök	Allium sativum
Pîvaz	Lök	Allium cepa
Sîrim	Ramslök	Allium ursinum
Hinar	Granatäpple	Punica granatum
Gûz	Valnöt	Juglans regia
Zeytûn	Oliv	Olea europaea
Tût	Mullbär	Morus alba/nigra
Hejîr	Fikon	Ficus carica
Sêv	Äpple	Malus domestica
Berû / Mazî	Ek	Quercus brantii
Bî	Pil	Salix spp.
Pelûd	Sumakträd	Rhus coriaria
Şîpîn	Tamarisk	Tamarix spp.
Çinar	Platan	Platanus orientalis
Hingiv	Honung	(Apis mellifera)
Tovê Kundir	Pumpafrön	Cucurbita pepo
Spînax	Spenat	Spinacia oleracea
Tirşik	Ängssyra	Rumex acetosa
Gezgezk	Brännässla	Urtica dioica
Tûjik	Källfräne	Nasturtium officinale
Silq	Mangold	Beta vulgaris
Çayîr	Bockhornsklöver	Trigonella foenum-graecum
Reşke	Svartkummin	Nigella sativa
Tovê Kunêr	Sesam	Sesamum indicum
Rûnas	Krapp	Rubia tinctorum
Gul	Ros	Rosa damascena
Mîra	Lakritsrot	Glycyrrhiza glabra
Henar-Mêwe	Berberis	Berberis vulgaris
Lalîza Şahanî	Kungsängslilja	Fritillaria persica
Mêw / Tirî	Vinranka	Vitis vinifera
Marûl / Xes	Sallad (TABU)	Lactuca sativa
Beraz	Gris (TABU)	Sus scrofa domesticus

13.2 Djurindex

Hawar	SV	Latin	Status
Tawûs	Påfågel	Pavo cristatus	Högst-helig
Ga / Boğa	Tjur	Bos taurus	Offer
Pez / Berx	Får / lamm	Ovis aries	Offer
Hesp	Häst	Equus caballus	Helig (ät ej)
Mar	Orm	Serpentes	Helig
Stêrk / Lêqlêq	Stork	Ciconia ciconia	Helig
Şahîn	Falk	Falco spp.	Helig
Bazî	Örn	Aquila spp.	Helig
Mêş	Bi	Apis mellifera	Helig
Kewa Spî	Vit duva	Columba	Helig
Kûçik	Hund	Canis	Tabu att äta
Pisîk	Katt	Felis	Tabu att äta
Dîk	Tupp	Gallus	Regionalt tabu
Masî	Fisk	Pisces	Regionalt tabu (Sheikhan)
Xezal	Gasell	Gazella	Vissa stammar tabu
Beraz	Gris	Sus	Strikt tabu

13.3 Sjukdomsordlista

Hawar	SV
Nexweşî	Sjukdom
Sermaketî / Serma	Förkylning
Kuxik	Hosta
Tab / Germetî	Feber
Êşa Serî / Serêş	Huvudvärk
Êşa Zikê	Magont
Êşa Diranê	Tandvärk
Êşa Guhê	Öronvärk
Birîn	Sår
Şewîn	Brännskada
Hêkirin	Svullnad
Xwîn	Blod
Marketin	Ormbett
Dûpişkketî	Skorpionstick
Çavê Xerab	Onda ögat
Bê-Xewî	Sömnlöshet
Bê-Zaroktî	Ofruktsamhet
Ducanî	Graviditet
Zayîn	Förlossning
Çila Zayînê	40-dagars barnsäng
Şîr-Zêdekirin	Mjölkbildning
Wir / Pîlûş	Maskangrepp

13.4 Läkebegrepp

Hawar	SV
Şîfa	Läkning
Derman	Medicin / läkemedel
Giya / Giyayê Şîfayê	Läkeört
Pîr	Helgon / läkarlinje
Pîr-barnmorska	Pîrê Hesmamana / Pîra Bavê
Du’a	Bön (läkebön)
Berat	Heligt lerpiller
Ava Mor	Vigt vatten
Tilismê Mor	Talisman
Tütsî	Rökelse
Qurşûn-Avêtin	Blygjutning (diagnos)
Xwê-Avêtin	Saltkast (ritual)
Bandora Cinan	Andepåverkan

---

KÄLLOR & LITTERATUR

• Açıkyıldız, Birgül (2010): The Yezidis. The History of a Community, Culture and Religion. I.B. Tauris, London., Pîr-familjer s. 79-83, djursymbolik s. 67-78, mattabun s. 99-108.
• Allison, Christine (2001): The Yezidi Oral Tradition in Iraqi Kurdistan. Curzon Press, Richmond., Graviditet/förlossning s. 91-98, sjukdomsritualer s. 140-160.
• Spät, Eszter (2018): Hola Hola Tawûsî Melek: The Religion of the Yezidis., Folkmedicin s. 140-180, djursymbolik s. 95-130, tabu-växter s. 115.
• Kreyenbroek, Philip G. (1995): Yezidism, Its Background, Observances and Textual Tradition. Edwin Mellen Press., Pîr/Şêx-linjer s. 131-160, djursymbol s. 85-110.
• Kreyenbroek, Philip G. (2009): Yezidism in Europe: Different Generations Speak about their Religion. Harrassowitz.
• AMAR International Charitable Foundation: Yezidi Cultural Heritage Project / Folk Medicine Survey (2018-2022), Intervjuer med barnmorskor i Dohuk-läger, folkmedicindatabas.
• ezipedia.de: Online-kunskapsportal, sektionerna “Läkeväxter”, “Djur”, “Tabun”.
• Bahzani.net: Bashiqa/Bahzani-gemenskapsportal, folkrecept.
• Faryma, Şikoyê Hasan (1989): Êzdîyên Kavkazê û Welatê Wan (Aparan/Tbilisi), kaukasiska folkmedicinuppteckningar.
• Yezidi Cultural Heritage Project (KRG, från 2017): Växt- och läkekunskapskartläggning i Sheikhan, Sinjar, Bahzani.
• Pîr-barnmorskeintervjuer Sheikhan (AMAR 2018-2019): Muntlig tradition, 22 barnmorskor intervjuade.
• Folkloristiska samlingar Tbilisi (Georgian Academy of Sciences, Caucasus Studies): Êzîdî-Aparan/Tbilisi-material.

---

RELATERADE DOKUMENT

• research-ezdiki-cuisine.md, Systerdokument med festrätter, vardagskost
• research-ezdiki-religion-culture.md, Religiösa grunder
• research-ezdiki-folklore.md, Folklore och seder
• research-ezdiki-heilige-genealogie.md, Pîr/Şêx-linjer
• research-ezdiki-fritillaria-vocab.md, Kungsängslilje-vokabulär
• research-ezdiki-sakraltexte-vollstaendig.md, Qewl-böner i läkesammanhang
• research-ezdiki-final-synthesis.md, Helhetssyntes

---

FRISKRIVNING

Detta dokument är etnografiskt-kulturvetenskapligt. Folkmedicinska recept är dokumenterade som en del av det immateriella kulturarvet och ersätter INGEN modern medicinsk behandling. Gravida, ammande, kroniskt sjuka och barn bör rådfråga läkare före användning av växtbaserade medel. Vid tabu-växter som malört och polejmynta föreligger toxicitetsrisk.

Êzîdîska tabun (Marûl, fläsk, regionalt tupp/fisk) är kulturreligiöst bindande och iakttas fullständigt i diasporan, de är därför utförligt förklarade i detta dokument.